Kombinera en av Europas trevligaste städer med bra golf

 

Det finns 14 banor runt Palma, alla inom 30 min från stan. Vi har testat samtliga och hoppas kunna guida dig till dem som passar dig och din plånbok bäst.

 

Hälften av Mallorcas runt 900 000 invånare bor i huvudorten Palma, från flygplatsen är det bara en mil in till centrum. Det finns bussar som rullar runt i stan där du får en guidning i hörlurarna, vi hade svårt att förstå vilka byggnader vår röst talade om – bättre att bara gå runt på egen hand med en karta eller hyra en cykel. Alla bäst är dock att ströva runt i gränderna på egen hand och slå er ner på en uteservering som ser mysig ut.

 

Katedralen och hamnen. Längst upp: Son Vida. Nedan: från vår balkong i Santa Ponsa.

 

Har du hyrbil ska du av parkeringsstrategiska skäl undvika att bo inne i själva Palma utan istället satsa på något längs Palmabuktens väst- eller östsida. Den västra är att föredra om du ska spela flera banor runt staden då flertalet av dem ligger åt det hållet.

 

 

Du ska nog undvika Magaluf, som fortfarande lockar partysugna, men Palmanova ska nog funka. Sist bodde vi i Santa Ponsa och gillade det. Väljer du att bo på östsidan av Palmabukten är fördelen att det finns en fin cykelväg längs vattnet hela vägen in till Palma, men samtidigt har du rusningstrafiken på ringleden att ha koll på när du ska till flertalet banor.

 

Son Gual. Nedan: klubbhuset på T Golf Calvia.

 

Arabella Golf är Mallorcas största golfanläggning, med tre bra banor av olika karaktär (Son Vida, Son Quint, Son Muntaner). Vi har testat dem i ett separat reportage, där vi även har med ett av hotellen. Vi har även lagt T Golfs två banor i ett separat reportage.

 

 
Santa Ponsa har två 18-hålare, båda ligger på orten med samma namn men det är fem minuters körning mellan dem. För att göra det enkelt för dig är den bana som var igång först (1977) döpt till Santa Ponsa 1. Den andra banan öppnade 1991 och heter, som du säkert gissat, Santa Ponsa 2.

 

En stor skillnad mellan banorna är att nr 2 är enbart för medlemmar och deras gäster. En anledning att försöka fjäska in sig som gäst till medlem är att klubbens signaturhål ligger på Santa Ponsa 2, ett korthål med en ö-green i form av Mallorca (ovan).



Santa Ponsa 1 har genom åren haft besök av Europatouren sju gånger, vilket lär vara mer än någon annan bana på ön. Med tanke på alla nya anläggningar som tillkommit på Mallorca sedan banan öppnade hade vi dämpade förväntningar, många klubbar som varit med ett tag har en tendens att tappa skärpan och istället vila på gamla lagrar. Första intrycket är inte heller direkt bländande, med ett klubbhus (ovan) av enklare modell. Detta var dock ett provisorium medan det ordinarie renoverades.

 

Men banan är riktigt trevlig och många gamla olivträd ger rundan en fin inramning. Även de hus som finns här och var bidrar till det estetiska, de har varit där ett tag och smälter fint in i grönskan. Det finns fyra tees och färgerna funkar som hemma. Från vit får du hela 6 543 meter, från gul/blå/röd är det 6 219/5 617/5 250. Tipset är att inte stirra dig blind på färgerna utan ha koll på längderna när du bestämmer tee.

 

Vi hade bokat för att gå ut som första greenfee-boll, vid 09, innan dess är det bara medlemmar som får slå ut. Dagen innan ringde vi och det visade sig att ingen var inbokad innan, så de släppte ut oss 08, vilket innebar att vi inte bara hade fritt framåt och nykrattade bunkrar hela vägen utan också skulle vara i mål i tid för att även göra annat den dagen, typ spela en bana till.



Banan är platt och lätt att gå och layouten är sådan att vi med något enstaka undantag fattade vad som behövdes göras utan banguide (det finns en enkel skiss på scorekortet). Öppningshålet (fotona ovan) är ett långt par 4 som svänger svagt vänster hela vägen, något vår nyvakna och i vanlig ordning ouppvärmda driver tacksamt tog emot då det är bebyggelse till höger.

 

Andra hålet gillade vi verkligen, ett långt (500/400 från gul/röd) dogleg höger par 5 där fairway är inramad av olivträd mest hela vägen och inspelet sker över ett tvärsgående vattendrag.

 

Efter ett korthål ger hål 4 (fotona ovan) dig ännu ett dogleg, ett par 4  på 400/300 meter från gul/röd och där du slår andraslaget från en sänka och inte kommer att kunna se green – ha koll på eventuell framförvarande boll.

 

Även på nästa hål, ett kort par 4, görs inspelet uppför. Green är rejält stor och utan sikte kan det vara svårt att få grepp om hur långt in flaggan står.



Hål 6. Halvlångt par 5 där den stora utmaningen är ett tvärsgående dike strax innan green. Det ligger i en svacka varför du inte kommer att se det förrän du är nära inpå.

 

Även på korthålet 7 lurar en fara osynlig från tee, nu i form av en rejäl pöl kort vänster om green. Den kiosk som finns på banan ligger bakom green här.

 

Hål 8, återigen ett tvärsgående dike innan green, men här syns det tydligt. Ett inte värst långt par 4, så du har råd att ha lite marginal från tee.

 

Ut-9 avslutas sedan med ett långt rakt par 4 med en upphöjd green. Du kommer inte in till klubbhuset (men det ligger inte värst långt åt vänster), utan svänger höger och går direkt till hål 10.



Dags för index 1 och här kan du släppa allt som har med teknik och finlir att göra och helt satsa på kraft, för den här par 5:an mäter 590 meter som mest och 470 som minst – lär vara ett av Europas längsta par 5. En tröst är att det inte händer värst mycket förrän mot slutet, där du har ett dike att navigera.



Efter att du tömt allt krut i bössan från tee på hål 10 är de goda nyheterna att hålet efter är betydigt mer hanterbart längdmässigt, 343/219 från gul/röd och med högt index.

 

Med 12 har du ett korthål som inte alls är ett kort hål, från gul/röd tee får du 200/170 meter att bita i, dessutom med en upphöjd svårträffad green.

 

13 är ett krusidullfritt par 5 med gott om utrymme åt de flesta håll och kanter, inte värst långt heller så minimal risk att klanta till det.

 

Även 14 är åt det mumsbitiga hållet, ett kort par 4 där du kan trösta dig med några riktigt fina gamla olivträd om du råkar dra ut bollen höger från tee.

 

Efter korthålet 15 har du med 16 ett dogleg höger par 4 där vi för första gången var lite tveksamma vad som krävdes från tee, för att få rätt längd till svängen (fotot längst upp). På inspelet gäller det att se upp för vattnet.

 

På väg mot 17, ett fullt hanterbart par 4 dogleg vänster (fotona ovan), passerar du återigen kiosken, men så nära slutet är det kanske mest ett akutbesök på toan som kan vara aktuellt.

 

Avslutningshålet ser från tee ut som rakt på, men det är övningsgreenen bredvid tee på hål 1 som du fått korn på. Din green (nedan) ligger svagt höger upp mot klubbhuset, du ser den när du ska slå andraslaget (ovan).

 

Allt sammantaget hade vi en riktigt bra dag på Santa Ponsa 1, vilket gjorde oss sugna på Santa Ponsa 2. För att få spela här krävs alltså att du lyckas haka på en medlem. Prinsessan Birgitta var med här fram till sin död och innan dess (inte efter) hade det som svensk kanske funkat att fjäska in sig med några paket IKEA-köttbullar.

 

Blandade foton från Santa Ponsa 2.

 

Utan svensk-kortet blir det svårare att komma ut, men deppa inte för det, vi tyckte absolut att Santa Ponsa 1 var en bättre bana på alla sätt, layout- såväl som skickmässigt. Vi förmodar att det är exklusiviteten och det privata som medlemmarna främst uppskattar på 2:an – och det fräscha klubbhuset.

 

Mallorca-hålet fram- och bakifrån. Nedan: blandade foton Santa Ponsa 2.

Avslutningshålet är dock ambitiöst, ett korthål med en ö-green i samma form som Mallorca (fast mindre, för att du ska slippa de värsta långputtarna). Problemet med den här typen av hål är att man inte kan uppskatta det om tees inte är högt belägna. I marknivå ser man bara en green omgärdad av vatten, men inget Mallorca oavsett om du glor från tee eller bakifrån. Plus dock för stensättningen.

 

 

Andratx låter som ett virus (eller det amerikanska tågbolaget) men är namnet på golfbanan som sedan år 2000 ligger på orten med samma namn, 20 minuter väster om Palma och lättillänglig för den som bor i badorterna runt Palmanova och Santa Ponsa. I lågsäsong hade vi bra pris på två greenfee+bil.

 

Klubbhusrestaurangen öppnade inte förrän kl 10 vid vårt besök, gick inte ens att få kaffe (du får vänta till kiosken efter hål 8). Uteserveringen ligger fint med utsikt mot inspelet på hål 18 (nedan).

 

Banan är kul och omväxlande, med många högt placerade tees. Det är en hel del transportavstånd mellan hålen, vilket kan vara en anledning att ha bil. Dessa har inte gps men väl RSBR-säten (Rejäl Stoppning för Beniga Rövar).

 

Med fyra tees kan layouten spelas från 4 913 upp till 6 089 meter. Scorekortet nöjer sig inte med att ange ackumulerade idealtider utan har också utskrivet hur många minuter du har på dig på varje hål – vi gissar att det är tyskt precisionsmaskineri som varit i farten. Medan du förväntas avverka det snabbaste hålet på tio minuter har du hela 23 minuter på dig på ett annat – vad är det för faror som väntar där?

 

Under vårt besök var det en del arbeten på banan, med dressade greener och två provisoriska (man höll på att tvärtorva fler bunkrar på banan, något som kommer att höja spelupplevelsen och bättra på estetiken).

 

Alla hål har individuella namn, det första (ovan) heter ”Heaven help me” och gjorde oss osäkra på om vi tagit med tillräckligt med bollar. Dock visade det sig vara ett fullt hanterbart kort dogleg vänster och så länge du inte prickar bunkern i hörnet ska det vara lite av en munsbit.

 

Sedan följer ett korthål som har både vacker och ful inramning, i det första fallet är det havet som fond, i det andra rejäla nät som skyddar bostadslängan på högersidan – de har t.o.m. nät ovanför trädgårdarna, ifall du skulle attackera med en lobwedge.

 

Efter den ganska tama inledningen är det en transportsträcka till nästa hål, ett kort dogleg höger som känns betydligt bättre, med en hel del bunkrar att navigera kort om green.

 

Sedan blir det än bättre, med banans första korthål. Som längst 151 meter, som kortast 131. Från alla tees måste du över vattnet. Att en bollförsäljare verkade vara fast stationerad efter green fick oss att undra hur medlemmarna hanterar hålet.

 

Med hål 5 har du ett hyfsat långt par 5 med högt belägna tees och vänstersväng. Under vårt besök höll de på att bygga om greenbunkrarna så vi fick spela det som ett par 4 med provisorisk green.

 

Hål 6 från röd tee och bakifrån, med green på hål 8 och kiosken i bakgrunden.

Hål 6 är lite av Andratx ”claim to fame”, ett par 5 på hela 609 meter från backtee, lär vara det längsta hålet i Spanien. Från gul/röd tee slipper du undan med 532/454 meter. Tipset är att hålla dig i mitten av banan och slå tre långa slag (våra tips är alltid gratis). Hålet heter ”Green Monster” och en tröst är att monstret är rakt, till skillnad mot dess namne på österrikiska Adamstal som slingrar sig rejält. En annan tröst är att scorekortet med sina tidsangivelser ger dig hela 23 minuter att ta dig från tee till hål.

 

Nästa hål ser märkligt ut från tee, som om man spelar det åt fel håll. Green ligger upphöjd bakom en stenmur och ser ut som tees. Först ser det ut som att den är i två nivåer (inte lätt att putta förbi en stenmur), men väl uppe insåg vi att den övre muren är bakom green. Spelar du match mot någon som enbart har sorkdödare i repertoaren lär de kasta in handduken redan på tee. Träffar du själv stenpartiet på inspelet är det inte omöjligt att du får börja om från tee.

 

Med 8 har du ett av våra favorithål på banan, ett långt par 4 nerför hela vägen mot en green med vatten vänster. Försök att lägga utslaget i mitten av fairway annars får du göra inspelet från ett skråläge. En annan sak att vara uppmärksam på är getterna som verkar hänga här, vi såg flera av dem halta så var försiktig.

 

 

Dags för kiosken, som är välsorterad och ligger med fina vyer mot just hål 8. De tar enligt skylten bara kontanter, men eftersom vi inte haft sådana på runt tio år fick vi använda kort, med en reprimand att skärpa oss till nästa gång.

 

Bakom kiosken ligger korthålet 9, mer blött än långt. Det finns några sittplatser vid tee här, men när vi slog ut satt alla på andra sidan huset, något vi var tacksamma för då vi hade tappat det fokus vi hade efter ölen.

 

Med 10 har du ett hyfsat långt dogleg höger, de flesta metrarna ligger efter svängen. Här var det inga getter att se upp för, men väl hönor och tuppar. När vi skulle fota en av dem kom en hel skock, riktiga linslusar.

 

Sedan kommer ett långt rakt par 4, 426 meter från backtee. Du är hjälpt av att det är nerför hela vägen. Getter på tee men betydligt skyggare än fjäderfäna, vi behövde inte ta till vårt svengelska "Get out of here".

 

12, ett kort par 4 dogleg höger, nerför i början och uppför på slutet, med lite av ett slukhål där många vill landa utslaget. Ännu ett favorithål på banan, inte minst för att det handlar mer om placering än längd från tee.

 

På 13 har du en skylt på tees om att du inte får slå ut med drivern, gissar att det är de boende vänster om fairway som fått oväntat besök. Även utan skylt och boende vore det dumt att använda stora klubban då det finns ett djupt tvärsgående bevattningsdike halvvägs mot green – ett järn från tee duger gott.

 

Ännu ett favorithål, den här gången för inramningen, med läckra hus i fin grönska längs vänstersidan. Dogleg höger svagt uppför, rejält kort så tagga ner på utslaget.

 

Korthålet 15 är ett rejält långt par 3 nerför (162 meter som kortast) och med alldeles för lite nät som skyddar husen på högersidan – vi gissar att hål 2 slukade större delen av nätbudgeten. Det här har klubben insett och under vårt besök (och sannolikt ditt också) var tees rejält framflyttade, främre tee med drygt 100 meter, där du inte ens kan skada något med en socket.

 

Även 16, kort par 4 igen, har en fin inramning. Tajt från tee och med vatten rejält i spel. Två förståndiga järn är vårt tips, om du har sådana i arsenalen.

 

Teetavlorna är genomgående i form av rejäla stenar.

Även nästa hål är ett kort par 4, fast nu med vänstersväng. Trubbel hela vägen längs högersidan. En av banans större bunkrar skyddar green. När du sedan ska vidare ska du se upp så att du inte hamnar på hål 4 igen, fortsätt framåt en rejäl bit, förbi hål 3.

 

Avslutningshålet (även nedan) är fint, ett kort par 5 som inte kräver värst mycket för att ta dig runt vänstersvängen på utslaget. På andraslaget har du vatten längs vänstersidan men framförallt mellan dig och green. Ett riktigt bra matchspelshål.

 

 

Real Golf Bendinat har du lite längre norrut, men fortfarande strax sydväst om Palma. Banan var igång med nio hål 1986 och utbyggd till 18 nio år senare. Utöver en riktig kul och äventyrlig runda, inte minst sista nio, bjuds då här och var på fina vyer mot Palmabukten.

 

Korthålet 12. Nedan: korthålet 17.

En eloge till banritaren som lyckats få in en 18-hålare i den kuperade och många gånger tajta terrängen, han måste ha använt ett gigantiskt skohorn. Det är Martin Hawtree som varit i farten, välkänd för att ha designat eller moderniserat flera världsberömda banor. Lite förvånande att en så namnkunnig arkitekt ger sig på ett sådant här projekt, de stora namnen vill ju ofta kunna styra rejält medan det här helt klart är naturen som hållit i taktpinnen.

 

Med två tees kan banan spelas 4 848 eller 5 470 meter, par 69 (den kunde tidigare spelas 5 660 meter, par 70, mer om det längre ner). Inledningsvis är det en del tajta hål, med nät som skyddar bebyggelsen här och var. Från hål 8 är det bara du och naturen. Därifrån blir banan också betydligt mer utmanande fysiskt, med några rejäla backar som kan få dig att undra varför du inte tog bil.

Öppningshålet (ovan), ett kort par 4, ser helt galet ut från gul tee, halvt galet från röd. Dock finns det gott om utrymme höger, vilket du inser först när du kommit ner för backen. Döm alltså inte ut din boll om den sticker höger utan slå en p. Vänta också med att slå ut tills du ser att evententuellt framförvarande boll är uppe på green.

 

Sedan kommer ett halvlångt korthål som inte ska vålla dig några problem, vatten vänster men så långt bort från där du ska befinna dig att du kan bortse från det.

 

Med 3 har du ett dogleg vänster, endast 283/330 meter från röd/gul tee. Lite knepigare än vad det ser ut då det är lätt hänt att hamna skrå för inspelet oavsett om du är kort eller lång från tee. Var "swedish lagom".



Hål 4 var tidigare ett par 4 men är numera avkortat till ett par 3. De stora näten gav uppenbarligen inte tillräckligt skydd för de boende längs hålet och man har därför av säkerhetsskäl rumphuggit hålet med nästan 200 meter. Dock funkar det som ett par 3.

 

 

Dags för banans svåraste hål, ett långt par 4 där du från tee bara ser en smal passage över ett krön. Väl över krönet (fotona ovan) blir det dock tydligt vad som behöver göras. Ligger du inte mitt i fairway blir det en del grenar att tampas med innan green.

 

Även på 6 ska du över ett krön från tee, här är det dock mer utrymme i sidled. Har du väl tagit dig upp så att du ser green är inspelet mer lätthanterligt här.

 

Korthålet 7 är inte värst kort, men det finns inga bunkrar att hamna i. Drar du regelmässigt bollen åt höger har du  hjälp av ett nät, trassla bara inte in klubban när du ska ta dig ut därifrån.

 

Från hål 8 är du av med bebyggelsen och det är bara du och naturen. Ett dogleg vänster med en smal passage från gul tee där den som kan skruva bollen vänster har en klar fördel när inspelet ska göras uppför.

 

Även 9 är ett dogleg vänster, med hög bollbana kan du gena men det tjänar inte mycket till då hålet inte är värst långt (284/334 meter) och du riskerar att hamna mask bakom något olivträd du inte ser från tee.

 

10 (till vänster på översta fotot) är ett halvlångt par 4 som är rejält brant mot slutet och tar dig upp till fina vyer mot Medelhavet (spela senare på dagen så slipper du soldiset som vi hade och får istället ett blått hav). Titta även åt sidan, där du skymtar Bendinat Castle.

 

 

Nästa fyra hål ligger än högre, på andra sidan motorvägen, du kommer dit via en tunnel. På 11, ett kort par 4 dogleg vänster, står du högt och det är lätt att dra utslaget för långt och hamna i trubbel i en slänt i bakkant av fairway. Hål 12 (ovan) är sedan ett riktigt fint korthål oavsett om du spelar från gul eller röd tee. Vattnet vänster om green kan få många att hålla väl höger, där du kan hamna på vägen med en stenvägg mellan dig och green.

 

Med 13 har du ett kort par 4, nerför i början och uppför mot slutet. Reptilhjärnan skriker i vanlig ordning "driver", men det kan vara sunt att slå ute med ett järn. Ska då inte vara några större problem, om du inte träffar stenväggen till höger och bollen försvinner ner vänster. I så fall enbart otur.

 

 

Spelar du från gul tee har du en rejäl grop att hantera innan röd tee på 14, ett ganska långt par 5 där det gäller att se upp för slänten som följer hålet längs vänsterkanten. Kulturinslag vid green, någon sorts akvedukt, nog han Caesar som varit i farten men kan vara värt att googla.

 

Sedan ska du tillbaka på andra sidan motorvägen och med 15 har du ett läckert dogleg par 4 vänster. Du står rejält högt på gul tee. För att ta dig till röd tee är det brant nerför på en äventyrlig serpentinväg där du ska vara försiktig om du kör bil, framförallt på vått underlag.

 

16 är rakt på, ett inte värst långt rakt par 4 med högt  index. Bara att drämma på och hålla tummarna att du inte  hamnar mask bakom något olivträd som kantar fairway på båda sidorna.

 

 

17 är, som sig bör, ett korthål. Hyfsat långt från gul (159), hyfsat kort från röd (119), men uppför hela vägen. Bunkrar på båda sidorna och en slänt nerför bakom green.

Avslutningshålet är ett par 5, inte värst komplicerat inledningsvis med desto mer mot slutet, med en hel del grejor som kan sabba det där banrekordet du känner att du har vittring på, framförallt en bäckfåra som klyver fairway i mitten där du vill landa ditt andraslag. Från den upphöjda uteserveringen ser du bara green.

 

Bendinat Castle skymtar från klubbhusterrassen på Bendinat.

 
Son Termens ligger dryga milen rakt norrut från Palma och var igång så sent som 1998. Det här är den bana nära Palma som ligger mest åtskild från annan bebyggelse, så är du spretig med drivern lär du löpa minst risk att ha sönder något här.

 

Första nio från tee på hål 11. Nedan: sista nio från tee på hål 13.

Ut och in-9 skiljer sig ganska rejält, de första ligger tajt samlade framför det trevliga klubbhuset och är lite väl fram och tillbaka för vår smak. Terrängen här är inte värre än att du med normalkondis ska kunna ta dig runt till fots.

 

 

Sista nio ligger högre och kräver lite mer kondis, inte minst för att ta sig upp där. Dock inte alls omöjligt att hantera till fots. Belöningen är  fina vyer mot Palma och Medelhavet långt där nere. Tyvärr var vi här mitt på dagen, med soldis och grått Medelhav, satsa istället på sen eftermiddag när sikten är bättre och havet blått. Klubbhuset är mycket trevligt, inne såväl som på terrassen, med utsikt mot Palma och inspelen på avslutningshålet.

 

Med två tees kan du spela banan 4 508 eller 5 282 meter. Teetavlorna ger dig längden från tee till första hindren och på scorekortet finns en enkel skiss över hålen, men inga längder. Det fanns en hel del getter på första nio, var rädd om dem när du slår, en på grund av dig halt get är ingen minnesbild du vill ha med dig på flyget hem.

 

Öppningshålet är ett krusidullfritt kort par 4 (längst upp). Sedan blir det svårare på nästa hål (ovan), ett inte värst långt par 4 där det gäller att ta sig över ett krön på utslaget för att få koll på inspelet över ett rejält dike.
 


Även på 3 har du ett krön halvvägs, hålet är ett inte värst långt par 4 så det kan vara värt att ta det lugnt från tee så att du inte får ett nerförsläge. Betydligt lättare inspel här.

 

Hål 4 känns bredare från tee, men har en midja med träd och stenar där många vill landa utslaget. Med endast 261/334 från röd/gul har du råd att även här ta det lugnt på utslaget.

 

På 5 är det gott om utrymme åt alla håll och kanter. Ett hyfsat långt par 5 nerför, med ett dike att navigera på inspelet. Kör du bil ska du lämna den innan diket och ta med dig klubbor för utslaget på nästa hål.

 

Med hål 6 vänder det svagt uppåt igen, med ännu ett par 5. Kan du undvika att träffa geten i mitten ska det inte vara några problem, gott om plats i sidled hela vägen.

 

Korthålet 7 (fotona ovan) bryter mönstret genom att ligga på tvären, på högsta punkten på ut-9. 147 meter från gul men endast 80 från röd. Sedan följer ett kort par 4 nerför.

 

Första nio avslutas sedan med ett långt par 3 där det kan vara läge att ha koll på om det är folk på tee på hål 6 om du drar bollen vänster. Tokdrar du bollen vänster kan det vara läge att även ha koll på green på hål 5.

 

Med sista nio blir banan mer utmanande, spel- såväl som konditionsmässigt. Hål 10 (ovan) är ett långt par 4 uppför, 402 meter från gul tee, 342 från röd.

 

 

Sedan har du ytterligare en stigning för att ta dig till hål 11. Innan du slår ut här ska du vända dig om och kolla in utsikten mot Palma (foto i början av texten). Trots att vi var här i soldiset mitt på dan kunde vi urskilja katedralen och en stor båt på väg in mot hamnen. När du sedan vänder dig om för att spela hålet ser det tajt ut från gul tee. En synlig bunker på vänstersidan kan lura dig att hålla väl höger, där ett dike ligger och lurar. Redan på röd tee 40 meter längre fram ser du green och får en bättre bild av vad som behöver göras, och inte göras.

 

 

Korthålet 12 är inte värst långt, 91/104 meter, men direkt olämpligt för sorkdödare. Stor green att landa på. Missa inte långt vänster där det bara finns elände.

 

På tee på hål 13 är du på banans högsta punkt (foto i början av texten). Ett inte värst långt par 4 dogleg höger med en ravin i mitten. Flertalet av oss har inte tillräckligt krut i bössan för att nå green (254/279 meter) och då är det kanske säkrare att lägga upp sig med ett kort järn och ta ett längre inspel.

 

14, högt belägna tees och vatten höger på utslaget. Inte värst långt (282/332) så även här kan det vara värt att ta det lugnt från tee, missar du green ska det ändå vara lugnt.

 

Efter korthålet 15 bjuds du på ett halvlångt par 4 med vatten höger och en upphöjd green. Står flaggan längst bak (som på fotot ovan) kommer du inte se den förrän du har den under fötterna.

 

17 går nerför och sedan uppför, på två slag om allt funkar som det ska. Även här har du vatten på vänstersidan från tee – och en sluttning nerför längs stora delar av högersidan.

 

Avslutningshålet är ett kort par 4 nerför, med green gömd bakom en vänstersväng. Det är först när du närmar dig green som du har publik. Avsluta med en öl och utsikt mot Palma.

 

 

Golf Maioris hittar du på östsidan av Palmabukten, kvarten söderut från flygplatsen. Banan var spelklar så sent som 2006 och enligt hemsidan har de första nio hålen karaktären av en brittisk links (tveksamt) medan de sista är mer inspirerade av amerikanska banor (köper vi), med mer vatten att plumsa i. Med fyra tees kan den spelas från 5 301 upp till 6 347 meter.

 

På flera hål ångrade vi att vi inte fick med oss en banguide. Det finns en enkel skiss på scorekortet med den räcker inte långt när du ska bedöma avstånden till svängen på flera doglegs. Utan banguide är en variant att spela banan en gång innan du spelar den, för att få bättre koll på vilka längder som krävs.

Hål 1 och 2. Nedan: hål 4 vid inspel och bakåt.

Öppningshålet är ett vilsamt kort par 4, spikrakt och utan värst mycket krusiduller. Det matnyttigaste du kan göra här är att titta höger och få lite koll på inspelet på hål 4 bakifrån. Även hål 2, också det ett par 4, och korthålet 3 är fullt hanterbara.


 
Sedan blir det några grader värre på hål 4, ett halvlångt par 5 dogleg vänster och där det inte finns några alternativ än att lyfta bollen över vattnet (frodigt grönt på översta fotot) på inspelet. Följde du vårt tips att spana in hålet från första tee vet du att i princip hela greenen är omgärdad av vatten och att det är lika olämpligt att slå för långt som för kort.

 

Hål 5, ett hyfsat långt par 5, ser från tee ut att vara en piece of kaka, men oavsett hur bra du lägger upp bollen i första svängen höger lär du inte bli klok på hur du ska fortsätta. Är du här för första gången kan det vara förnuftigt att ta det lugnt på andraslaget, så småningom kommer du att se att greenen ligger efter ett litet dogleg vänster mot slutet, skymd av träd. Själva chansade vi i vanlig ordning och hamnade helt fel. Banans klart trixigaste hål, med obegripligt högt index.

 

Lika trångt och bökigt som 5 är, lika otrångt och obökigt är hål 6. Är du ändå orolig att förvirra dig i terrängen finns en stenmur längs hela vänstersidan som tar dig fram till ditt mål.

Uppifrån: hål 7 dogleg vänster, 8 långt korthål, 9 hyfsat långt par 4.

Sedan har du med hål 7 ytterligare ett dogleg och med 8 banans längsta par 3, som följs av ett par 4 svagt uppför som tar dig tillbaka mot klubbhuset. Som vi förstod det stannar man inte till här utan går direkt vidare till hål 10.

 

 

Sista nio är betydligt roligare, framförallt för att de är mer kuperade och snyggare att glo på. Hål 10 (ovan) är ett rejält långt par 5 (537 meter från backtee, 451 som kortast) med lite trädstammar och diken inledningsvis och sedan en rejäl pöl mot slutet. En bunker fångar bollar som flyger över green. Indexerat som banans svåraste hål – inga frågor på det.

 

Efter ett korthål bjuds du med 12 på ett kort par 4 med stenmur vänster och vatten höger. Ta det lugnt på utslaget då vattnet mot slutet svänger in vänster mot fairway.



Sedan kommer banans klart bästa korthål. Halvlångt men rejält blött hela vägen fram till green, samt i en halvcirkel runt den. Det gröna du ser direkt framför gul tee på fotot längst upp är inte greenen utan någon sorts vegetariskt vatten.

 

Efter 14, ett dogleg par 5 som tar dig upp mot klubbhuset, kommer med 15 (fotona ovan) ett rejält långt (349-430 meter) par 4 dogleg vänster, platt i början och nerför mot slutet. Med tanke på att det är vatten vänster om och bakom green är det nog bra att hålet är så långt, så att många inte ens behöver fundera på att pricka green på andraslaget.

 

Tre hål kvar och nu börjar du bli lite mör och fantisera om den där veteölen du såg i klubbhuset när du checkade in. Då kommer de mest kuperade hålen. 16 (ovan) är uppför med högersväng på slutet, dock inte värst långt. Väl på green är du återigen uppe vid klubbhuset och känner nästan lukten av den där ölen.

 

17 är nerför och har du krafter kvar är det läge att tömma det där sista krutet i drivern, gott om utrymme från tee. På inspelet krävs mer precision, med vatten framför och sand vänster om och bakom green. Avslutningshålet spelas sedan mestadels uppför igen, brett från utslaget men smalnar sedan av. Avsluta gärna på den trevliga klubbhusterrassen (nedan).

 

Son Gual besökte vi några år efter att de öppnade 2008. På den tiden prioriterade vi inte fotograferingen och våra bilder är lite huller om buller – vi ska försöka ta oss dit igen någon gång framöver och göra ett bättre jobb. Ryktena säger att notan för klubbhus och bana gick loss på nästan 400 miljoner kronor, vilket är avsevärt mer i dagens kronelände. Från klubbhusterrassen har du en fin upphöjd utsikt över utslagen på hål 10, hål 9 (ett par 3) och över hela hål 18, ett par fem.

 

 

Banan mäter 6 621 från backtee och även om du spelar från gul (5 983 meter) eller röd (4 961 meter) tee kommer du att få några par 4:or som är längre än vad du är van vid. Öppningshålet, som ligger lite avsides så att andra slipper uppleva din ouppvärmda sving, är ett läckert hyfsat kort par 4 med högt belägna tees och ofta med vinden bakifrån – är ni överens om mulligans är det bara att ta i så att amalgamet ryker.

 

 

Banan är kuperad här och var, men inte värre än att de flesta ska kunna gå. Många hål är riktigt fina och variationen är stor. Avslutningshålet (samtliga foton nedan) håller vi som banans bästa, ett relativt långt par 5 där vatten är i spel hela vägen från tee till green.

 

 

Du bjuds inga naturupplevelser utöver den skulpterade banan, som kan vara nog så bildskön när solen står lågt. Precis som på T Golf Palma har du flygplan ovanför, är de på inflygning stör de dock inte värst mycket.

 

 

Sist vi tittade var greenfeen inte värst dyrare här än på andra banor i Mallorca, och billigare än på T Golf. Är det så när du kollar, och banan håller samma klass som när vi var där, kan Son Gual mycket väl vara mest "value for money" på ön. Vi gillar också att det var långt mellan starttiderna, i varje fall under vårt besök.

 

 

Marriott har i Son Antem en anläggning med två 18-hålare sydost om Palma, även här tog vi oss runt innan vi började få ordning på fotograferandet (och textknackandet) och även här är ambitionen att göra ett återbesök för att få till bättre material. Vi har lirat många Marriott-banor i världen och vårt intryck är att de överlag levererar bra golfupplevelser. Son Antem West var under vårt besök den klart bästa av de två och ska du bara lira en av dem ska du satsa på den (uppdatera oss gärna). Här finns det ingen bebyggelse kring banan utan det är du och naturen.

 

 

Son Antem East var under vårt besök i betydligt sämre skick, vi hoppas det bara var en tillfällighet. Det finns bebyggelse runt banan, men husen ligger inte på något sätt så nära att det stör. En fördel som East har är att klubbhuset ligger här.