Bo förstklassigt och lira golf året runt
Mälarös 18-hålare är så mycket links du kan hitta i Stockholms-området. Vill du ut och veva vintertid är 9-hålaren alltid öppen. Vi testade den senare i kombination med Skytteholm Hotell & Konferens tidig vår och 18-hålaren mitten av juni.
Mälarö GK ligger på Ekerö, halvtimmens körning från Stockholms innerstad. Efter att du passerat över broarna till Drottningholms Slott, där kungen och drottningen ofta står och vinkar till förbipasserande golfare, blir landskapet lantligt och pulsen går ner.
Drottningholm, på vägen ut till Ekerö. Längst upp: herrgården på Skytteholm.
Om du kommer söderifrån på E4:an är ett alternativ att ta bilfärjan från Slagsta strax innan Kungens Kurva till Ekerö. När Förbifart Stockholm väl är på plats kommer det att bli betydligt smidigare att ta sig till Ekerö, söder- såväl som norrifrån.
Mälarös 18-hålare sommar och 9-hålaren vinter. Snö är billigare än marmorkross för att få vitt i bunkrarna, men mer säsongsberoende.
Skytteholm Hotell & Konferens ligger 300 meter förbi golfklubbsparkeringen och det gör att många golfare – inklusive oss själva – missat att spana in stället. Som fast bosatta i Stockholm har vi kanske inte heller tänkt tanken att övernatta här. Istället har vi kört 10-30 mil åt något håll, gått in i vår golfbubbla med spel, mat och sömn och sedan kört hem igen. När vi den här gången inte gick över ån efter golfpaket slapp vi två långa körningar och kunde istället lägga mer tid på att vara i den där sköna bubblan. Snudd på genialt!
Anläggningen ligger vackert ner mot Mälaren, med egen liten strand och brygga om du är båtburen. Namnet Skytteholm knyter an till friherre Johan Skytte, som 1631 grundade ett säteri på platsen. Delar av den ursprungliga byggnaden finns än idag bevarad, integrerad i herrgårdsbyggnaden som stod färdig i sin nuvarande form 1918.
Herrgården och bastupaviljongen sedd från Skyttegården och tvärtom.
Har du slarvat och fått med dig icke-golfare på resan finns det gott om alternativa sysselsättningar, från olika fysiska aktiviteter till att spana in en av världens största samlingar av Carl Milles-statyer. Föredrar du mer rörliga samlingar hittar du en av landets äldsta och största uppfödare av varmblodiga travhästar i närheten.
För den som hellre tar det lugnt, efter eller istället för golfrundan, finns en spa-avdelning, snitsigt presenterat utifrån de fem grundelementen jord, luft, eld, vatten och golf. Föredrar du att slappa utomhus finns en tempererad pool och badtunnor.
Hotellet har plats för 148 gäster (inklusive ett brudpar i bröllopssviten) och rummen är fördelade på huvudbyggnaden Skyttegården samt herrgårdens flyglar. Standardrummen ligger i den förstnämnda och där hittar du även spa-avdelningen, poolen och restaurangen.
Standardrum i Skyttegården. Nedan: vårt rum i en av herrgårdsflyglarna.
Herrgården ligger 300 meter bort, vid bastupaviljongen och badtunnorna. Vi valde att uppgradera till ett rum här. Utöver att de har mer svängrum erbjuder de också tidstypisk charm. Sängarna var extremt sköna, vi höll på att aldrig komma upp på morgonen.
Som allt fler hotell välkomnar även Skytteholm ”golfarens bäste vän” och sidan de gör det på är den snyggaste vi sett så här långt, med ett bildspel där jyckarna ser ut att ha det hyfsat bra. Under vårt besök var det en hel del krabater på plats och omgivningarna är perfekta att utforska på fyra ben.
Rumspriserna är dynamiska och följer bokningsläget, så det lönar sig att vara flexibel, inte minst med tanke på att det är en hel del konferenser, bröllop och annat i farten som kan boka upp många rum specifika datum.
Frukosten. Nedan: farbror Melker och Malin som sällskap på väggen i matsalen.
Frukosten var stor och omfångsrik och miljön är verkligen trevlig, med utsikt mot Mälaren. I vanlig ordning var vi först på plats, för att få oss till livs det där sköna morgonlugnet med en kopp kaffe och vår hemmabyggda mindfulness.
Middagen var absolut förstklassig. Som förrätt serverades vi tartar på gravad abborre och kräftor, dillmajonnäs, friterad jordärtskocka, marinerade äpplen och gurka, picklad silverlök och frissesallad. Med brödfatet hade de skickat med en supergod gubbröra.
Som huvudrätt kunde vi välja mellan smörstekt torskrygg med mandelpotatispure, sandefjordsås, forellrom, rädisa, salladslök, dill och färskriven pepparrot eller rosmarinstekt oxfilé med glaserade rotfrukter, friterad potatiskrokett med tryffel, rostade mandlar och rödvinssky. Stor beslutsvånda, men vi satsade på köttet.
Efterrätten var en vaniljpudding med rostad filodeg, citroncreme, hallonmylta och atsina krasse. Plus för ölsortimentet, vi var på väg att satsa på en superlokal amber när vi fick syn på Wisby Weisse, Gotlands gåva till mänskligheten och tappad på världens snyggaste flaska.
Mälarö GK ligger alltså bara några minuters promenad bort och är en av få banor i landet som erbjuder trovärdig linksgolf, även om de på sin startsida använder ordet ”linkskaraktär”. Vi gissar att försiktigheten kommer sig av att många förknippar linksgolf med närhet till havet. Kustnära läge är en bonus, men inget som egentligen har att göra med om en bana är links eller ej. Istället handlar det om underlaget, som ska vara stumt och premiera den som kan rulla in bollarna istället för att flyga in dem, som i traditionell ”target golf”. Vår sorkdödargolf har alltid funkat bäst på linksbanor.
18-hålaren, även nedan.
Det finns 27 hål uppdelat på en fast 18-hålare och en 9-hålare. Den förstnämnda är en ”inland links”, med många bunkrar av tvärtorvad modell, snabba greener och vatten i spel på endast två hål. Vi har ett antal gånger genom åren lirat här tidig vår, när andra klubbar knappt börjat rekryteringen av sina säsongsarbetare, och den har samtliga gånger varit i mycket bra skick. Vill du komma väl förberedd finns banan numera i Trackmans simulatorer.
Om du som oss hänger på låset innan säsongen är igång på riktigt i Stockholm är det 9-hålaren som gäller. Här kan du lira året runt, så länge det är hyfsat snöfritt. Det var det under vårt besök, förutom i bunkrarna. Detta funkade utmärkt för oss då lös snö är snällare mot plomberna än stenhård sand.
Banan erbjuder inte samma linksupplevelse som stora banan. Dock går hälften av hålen på snöre ut här för att sedan vända tillbaka, något som links-puritaner ger pluspoäng för.
Medan det på stora banan ofta är höga bunkerkanter som kan ställa till det handlar det i betydligt högre grad om vatten här – hela sex av de nio hålen ger dig chansen att använda bollhåven och på de två korthålen är det mer blått än grönt i synfältet från tees. Det här gör rundan riktigt kul och omväxlande och vi tycker absolut att du ska klämma in alla 27 hålen när du tagit dig ut här.
Mälarös 18-hålare är både snäll och elak, beroende på när du är här. Innan ruffarna vuxit till sig finns goda möjligheter att hitta snedslag. Längre fram på säsongen blir det tuffare, inte minst om det blåser. Dock har vi fått känslan att klubben numera försöker hålla värsta tjockgräset stången, för att banan inte ska bli för svår för snedskotts-golfare som oss och för att det inte ska bli för mycket bolletande.
Bunkrarna – som i högsta grad bidrar till det estetiska intrycket av banan – är dock alltid där och straffar dig oftast betydligt mer än du är van vid. Tipset är alltså att planera dina slag så att du håller dig väl borta från dem.
Layouten är helt öppen så när som på ett hål. Det gör att det blir lite fram- och tillbakakänsla, men de snygga bunkrarna gör att man inte tänker så mycket på det. Den öppna layouten gör ju också att solen kommer åt bra på våren, vilket tillsammans med underlaget ser till att säsongen är lång.
Hål 6 fram- och bakifrån.
Ut-9 är helt fritt från vatten och kan du navigera runt bunkrarna är det först på hål 5 det dyker upp andra faror, med träd på högersidan och ett stort ensamt exemplar som skyddar green. Nästföljande hål är ett dogleg höger där ett långt slag rakt fram ger dig en bra vinkel in mot green. En miss åt höger funkar när ruffen är gles men är inget vi rekommenderar när gräset blivit tjockare. Hål 9 bryter av helt mot hur resten av banan ser ut, ett långt rakt par 5 med skog på båda sidorna.
Hål 11 bakifrån och 12 vid andraslaget.
Efter första nio passerar du restaurangen, finns också en kiosk bortåt hål 10, ett hål som är förväxlande likt hål 1 – se till att hamna rätt (du ska gå förbi hål 1). Hål 11 och 12 är de enda två hålen på 18-hålaren med vatten i spel, ganska rejält så på inspelet på det förstnämna.
Avslutningshålet är riktigt fint och spelas rakt fram mot klubbhusterrassen, med ett diagonalt pärlband av djupa bunkrar 50 meter innan green. Är det mycket folk på uteserveringen kan det vara läge att skärpa till sig för att kunna ta den där ölen med högburet huvud. Du hittar fler foton från båda banorna här.