Småstadscharm vid Mälaren knappa timmen från Stockholm

Strängnäs är lätt att nå från hela Mälardalen. Vi testade ett välkänt hotell och spel på stadens 27-hålsbana, där en slinga ofta är öppen för Pay & Play.

Strängnäs ligger strategiskt, härifrån når du de flesta orter/golfbanor i Mälardalen inom en timme. För dig som fortfarande inte begripit varför 6 juni blev till Sveriges nationaldag finns en av ledtrådarna i staden: det var här som Gustav Vasa det datumet 1523 utropades till kung.

Hamnen, domkyrkan och del av stadens gamla trähusbebyggelse. Längst upp: Strängnäs 9-hålare.

Nästan 400 år senare slog Hotel Bishops Arms (tidigare Hotel Rogge) upp dörrarna som stadens Stadshotell. Det tidigare namnet kommer av biskop Rogge, som innan han kilade vidare 1501 byggde Roggeborgen bakom domkyrkan som sitt residens. Sedan 1968 finns här vad som lär vara Sveriges bäst bevarade stifts- och läroverksbibliotek. För dig som likt oss inte är lagd åt det intellektuella hållet är Strängnäs en trevlig stad att strosa runt i, med en hel del gamla trähuskvarter och en småbåtshamn omgiven av serveringar.

Bishops Arms har stadens mest centrala uteservering. Vårt deluxe-rum.

Hotellet har drivits av samma familj i nästan ett halvt sekel och erbjuder flera olika typer av rum och paket. Maten var mycket bra rakt igenom och personalen var supertrevlig. Rummen är mycket trevliga och sängarna sköna. Vi valde att uppgradera till ett deluxe-rum, som var rejält stort med soffa, fåtöljer och ett badrum med bubbelbadkar. I standardrummen är det dusch som gäller, men det finns en bubbelpool på takterrassen.

Marängsvissen, med chokladdoppade popcorn och kolaöverdragen banan, var en höjdare till efterrätt som krävde en laginsats. "Bageriet" (bilden ovanför), där vi åt frukosten, är också öppet för allmänheten, vilket skapar en trevlig atmosfär hela dagen.

Strängnäs GK ligger tio minuters körning från centrum och fem minuter från stora vägen (E20). Banan har 27 hål uppdelade på en fast 18-hålare och en 9-hålare. Signum för banan är några mäktiga ekar som du stöter på här och var och som gett upphov till sloganen ”klubben under ekarna”.

Green på 18-hålaren fram- och bakifrån, rejält inramad av uråldriga ekar.

Klubbhusmiljön är lågmäld, med en huskropp som smälter in fint i naturen, helt i vår smak. Restaurangverandan ligger med utsikt mot en övningsgreen och första tee. Tyvärr har de sedan vårt senaste besök tagit bort fotot på insidan av dörren till hertoa, vi gissar att en och annan fick panik när de dragit ner brallorna och satt sig för att sedan upptäcka att dörren var öppen.

Klubbhuset och den tidigare insidan av herrtoadörren, som är stängd på fotot.

För att inte krångla till det har klubben endast två tees, röd och gul. Du kan spela 18-hålaren 4 958 eller 5 706 meter, par 72, medan 9-hålaren mäter 2 022/2 366 meter, par 35. Vi tycker absolut att du ska spela alla 27 hålen, inte minst för att de där sekelgamla ekarna är utspridda på båda banorna. Vid lite trafik vardag är det Pay & Play på 9-hålaren, stäm av det här med klubben innan du sätter iväg.

Hål 2 från gul tee och bakifrån. Nedan: hål 3 bakifrån.

Vi började på 18-hålaren, som öppnar med ett kort dogleg vänster där det gäller att hålla ut höger på utslaget. Efter en hyfsat rejäl uppförsbacke följer banans svåraste hål, i varje fall från gul tee. Även här är det ett dogleg vänster och för att få ett säkert inspel krävs en rejäl pärla från tee. Från röd är det betydligt kortare och utan böjen att navigera.

Hål 3 är ett kort par 4 med träd längs båda sidorna och en midja precis där många vill landa utslaget. Kanske läge att hålla igen lite för att inte hamna mask på utslaget.

Korthålet 4 fram- och bakifrån.

Efter nio hål kommer du in till klubbhuset och hål 10 ligger sedan snett vänster. Här finns en liten kiosk med magert sortiment, ska du ha något matigare ska du istället stanna till vid klubbhuset.

Hål 14 (fotot ovan) håller vi som banans bästa hål, ett par 5 med högt belägna tees och fin inramning hela vägen. Inspelet på 18 (foton längre upp) är mäktigt, med en rejäl samling ekar som säkert fått sig ett och annat snedskott till livs genom åren.

Vidare till 9-hålaren (samtliga foton nedan), som är öppen året runt och där öppningshålet är ett av anläggningens kuligaste, ett rejält kuperat kort par 4. Sedan har du även här en uppförsbacke för att ta dig till andra hålet.

En innovativ grej, i varje fall under vårt besök, var att klubben lämnat mindre ytor med oklippt gräs här och var på fairways, de funkade alltså som hinder till en betydligt lägre kostnad än bunkrar. Med maskrosor i blomning gav de också ett estetiskt inslag. Sedan gäller det naturligtvis att de inte får växa till sig så att bollarna blir svåra att hitta.

För att komma till avslutningshålet är det en ganska rejäl promenad, inledningsvis uppför. Här verkar klubben flyttat fram gul tee sedan vårt senaste besök. Synd, inte för att vi är några längdfetischister men nu står man inte längre lika högt.

Allt sammantaget hade vi en bra dag på Strängnäs, med trevlig lunch mellan 9- och 18-hålaren. Stora vägen hörs som ett sorl i bakgrunden på flera hål, i övrigt finns det inget som stör naturupplevelsen. Trots att vi var här en lördag var det helt tomt framför oss på 9-hålaren när vi slog ut strax före 09 – en massiv bonus. På 18-hålaren rullade det på hyfsat bra. Du hittar fler foton från de 27 hålen här.