Svinga bland näsapor och orangutanger

Borneo är världens tredje största ö och uppdelat mellan Indonesien och Malaysia, med puttelandet Brunei inkilat i norr. Här finns världens kanske största biologiska mångfald, hur stor vet ingen för den täta tropiska regnskogen gör ön svår att utforska, samtidigt som den ger skydd åt växter och djur. Vi gjorde vårt nedslag i Sabah, som tillsammans med provinsen Sarawak utgör den malaysiska delen av Borneo.

För den som förväntar sig huvudjägare och transporter i jeep på leriga vägar är de goda/dåliga nyheterna att det hänt en hel del på Borneo de senaste decennierna. Idag kan du lågprisflyga 40 min från huvudorten Kota Kinabalu för att uppleva näsapor (Proboscis) och orangutanger på nära håll i Sandakan (bilresan tog sex timmar). Borneo erbjuder också alla andra bekvämlighet man kan tänka sig, oavsett om du vill spendera tiden på 5-stjärniga resorts eller komma närmare befolkningen.

Nexus. Längst upp: näsapor. Nedan: Sutera Harbour par 3.

Du åker inte till Borneo primärt för golfen, utan för att uppleva djurlivet i form av utrotningshotade orangutanger och näsapor. Genuinast är att se näsaporna från båt i Klias Wetland, söder om Kota Kinabalu. Räkna inte med att komma närmare dem än några 100 meter och du kommer inte att vara ensam på floden. Vill du ha riktig närkontakt ska du ta flyget till Sandakan (Air Asia erbjuder ofta t/rt för några hundralappar).

I Labuk Bay Proboscis Monkey Sanctuary lägger man ut mat några gånger om dagen och det var förvånande hur många av dessa normalt skygga individer som dök upp. Väl i Sandakan ska du också passa på att besöka Sepilok, där man återanpassar orangutanger för ett liv i frihet. Eftersom det här är ett turistmål som lockar kändisar såväl som vanliga dödliga från hela världen är det lite av turistfälla över hela grejen, men det genererar välbehövliga inkomster till arbetet med att bevara världen sista orangutanger (detta gäller naturligtvis även näsaporna).

Dalit Bay, par 3. Nedan: Dalit Bay.

För den som vill ta med stickorna finns goda möjligheter, även om du betalar betydligt mer för vad som levereras än på fastlandet (fast skrytfaktorn med att ha lirat golf på Borneo är svårslagen). I Sarawak finns sex golfbanor, alla längs med kusten och fyra hyfsat koncentrerade i söder. I Sabah finns drygt tio banor, varav flertalet ligger i nordlig riktning från huvudorten Kota Kinabalu. Vi hade tid att testa tre banor här och gick lite på vad vi kunde hitta på Internet samt vad vi hörde på klubbarna på fastlandet.

På Borneo använder sig klubbarna av manliga caddies, som inte har samma potential som kvinnliga att hålla dig på gott humör när din golf inte gör det (de verkar helt enkelt inte ha samma arbetsglädje). Diskussioner förs om att importera kvinnliga caddies från Indonesien, som är brukligt på fastlandet. Till skillnad från på fastlandet kan du på Borneo ofta välja att spela utan caddie.

Nexus.

Nexus Resort & Spa Karambunai har potentialen till förstklassig golfbana halvtimmen norrut från Kota Kinabalu. Layouten är riktigt bra, strategiskt såväl som estetiskt. Tyvärr var greenerna under all kritik under vårt besök, förvisso snabba men hoppiga som i april i Mellansverige. Sanden i bunkrarna var också rejält tungrodd – som att slå i fett snöslask. Enligt uppgift saknas det pengar, vilket vi tycker är märkligt med tanke på ambitionerna med själva resorten.

Med detta sagt, för dig som gillar utmaningen att behöva tänka till och planera varje slag (inte vår paradgren) är banan i det närmaste optimal – faktiskt en av de roligaste layouter vi lirat i Sydostasien, trots att den är helt platt. Har du som oss en sving som är allt annat än bildskön är den också mycket vacker för ögat, med blomsterprakt och vatten på nästan varje hål.

Caddie är inte obligatorisk, men vi rekommenderar en för att få koll på avstånden till alla vattenhinder. Anläggningen har blivit utsedd till Malaysias bästa golfresort några gånger, men vi hade gärna sett en skärpning i smådetaljerna, t.ex. fick vi ingen handduk och det fanns ingenstans att köpa dricka ute på banan. Sedan var det ju det här med finishen på banan... Vi vill också varna för hutlösa priser i baren – dubbelt mot vad vi betalade på de andra klubbarna.

Sutera Harbour är en stor semesteranläggning i bästa läge mellan flygplatsen och Kota Kinabalu. Här finns två femstjärniga hotell (med nästan 1 000 gästrum totalt), golfbana och en marina. Hela bygget känns som ett stort reservat för den som vill vara på Borneo men ändå inte. Vi brukar normalt inte gilla att avskärma oss på det här sättet, men vi stortrivdes och kunde lätt stannat längre. Vi fick rum på The Pacific Sutera och det fanns absolut inget att klaga på. För ett avbräck i bubbeltillvaron som ett bra hotell erbjuder rekommenderar vi att ni någon kväll tar taxi eller hotellbussen till nattmarknaden där ni kan kalasa på fisk och skaldjur till budgetpris.

Vårt rum Sutera Harbour och restaurangens baksida mot småbåtshamnen.

Golfbanan har 27 hål och är den enda som erbjuder strålkastargolf på Borneo. Slingorna heter Lakes, Heritage och Garden. De två förstnämnda är aningen svårare och var under vårt besök i bäst skick. Garden är klart vackrast med mycket kontakt med vattnet och det är också här signaturhålet finns. Genom att banan ligger så centralt är det mer tryck här, inte minst om du vill spela i strålkastarbelysning efter att solen gått ner (kostar mer).

Utanför Kota Kinabalu testade vi också Gaya Island Resort, ett designhotell på ön med samma namn. Du checkar in på fastlandet och körs sedan ut med båt. Vid incheckningen får du en smartphone som ska användas till det mesta, varav vi framförallt begrep att man kunde ringa till receptionen och förklara att man inte begrep så mycket. Samtliga rum har gigantiska badrum.

Helt klart är ambitionsnivån mycket hög på Gaya Island Resort, inte minst när det gäller designen. För oss i tippex-generationen blir det kanske lite väl mycket design på bekostnad av funktion. Att hitta alla lampknappar för att släcka ner vid läggdags var när på omöjligt, likaså kunde vi inte hitta reglagen för luftkonditioneringen. Fjärrkontrollerna till tv:n vågade vi inte ens röra. På stranden var parasollerna marginellt större än de du får i en färgglad drink.

Vårt rum. Nedan: Fisherman's Cove.

Bor du här en enstaka natt tror vi att du blir mer förvirrad än imponerad. Gäster som var här fler nätter verkade dock nöjda. Restaurangen på övervåningen – Fisherman's Cove – har fantastisk miljö nattetid (får du nej på ett frieri här kan du lika väl rikta in dig på ett liv i celibat) men du får samma höga kvalitet på maten en trappa ner till ett betydligt lägre pris (testa satay-räkorna till förrätt – inte minst för presentationen). Att surfa på rummet är dyrt, men det är gratis i allmänna utrymmen. Det finns dator att låna på ett av loften och du kommer att drömma våta drömmar om att ha ditt kontor där.

Dalit Bay ligger 40 min norr om Kota Kinabalu, strax norr om Nexus. Det här var utan tvekan den av de tre banorna vi testade som var i bäst skick, rakt igenom från första tee till sista green.  Vatten är i spel på många hål och layouten är varierad. För den långtslående finns det möjlighet att spela banan 6 369 meter, men med tanke på allt vatten krävs nästan titthålskirurgisk precision med storbulan.

Om du som oss brottas med begynnande rigor mortis efter dina rundor finns möjlighet att få massage i ett riktigt fint spa på klubben. Det är ganska dyrt, inte minst när du kan få samma behandlingar inne i Kota Kinabalu för en bråkdel av priset. För dig som vill bo förstklassigt nära Dalit Bay-banan ligger Shangri-La Rasa Ria (vårt rum nedan) i direkt anslutning. Mycket fina rum även om sängarna var något hårda för vår smak.