Vi har testat majoriteten av banorna i Luxemburg

Du har aldrig längre än ca timmen till en golfbana i Luxemburg. Det beror inte så mycket på antalet banor som på att landet är så litet. Vi har testat fyra av de sex layouterna – en av dem rakt över gatan från ankomsthallen på huvudstadens flygplats.

Luxemburg är ett av Europas minsta länder och ligger storleksmässigt mellan Öland och Blekinge, våra två minsta landskap. Här bor drygt halvmiljonen människor, varav nästan hälften har utländskt medborgarskap. De tre officiella språken är luxemburgiska (besläktat med tyskan), franska och tyska. Inte oväntat funkar engelska också bra – och påfallande ofta också portugisiska (många portugiser kom hit för industrijobben på 1970-talet).

Grand-Ducal Senningerberg, bara fem minuters promenad från flygplatsen. Längst upp: Kikuoka, vår favorit.

Det är relativt smärtfritt att flyga till Luxemburg. Med start 06.00 från Arlanda och byte i Frankfurt landade vi på Luxemburgs Findel-flygplats 10.05. Hem flög vi 17.40 och landade i Stockholm 21.50. Det här innebar att vi inte förlorade någon golfdag. Om du håller dig kring huvudstaden – där alla utom en bana ligger – funkar taxi bäst. Vi rekommenderar starkt Webtaxi, som är betydligt billigare än ”vanlig” taxi. Egentligen ska du boka via nätet, där du numera får en prisuppskattning, men de verkar inte ha några problem med att man ringer.

Golf Club de Clervaux med hotellet i bakgrunden. Nedan: Golf Club de Luxembourg Junglinster.

I Sverige är Luxemburg kanske mest känt som ett tidigare gömställe för oskattade förmögenheter. Frågar du turister från grannländerna är det kulinariska ett dragplåster – här förenas det franska kökets ”C'est la vie” med tyska portionsstorlekar och ingenstans i världen finns det fler Michelin-stjärnor per kvadratkilometer.

Utöver golfen rekommenderas ett besök i huvudstaden, som har samma namn som landet och med sina ca 100 000 invånare är en av världens mindre huvudstäder. De tre viktigaste stadsdelarna ligger på varsin platå avgränsade av flodraviner. Stämningen är mycket internationell, vilket har sin förklaring i att majoriteten av invånarna kommer från andra länder.

Det finns i dagsläget sex golfbanor i landet (fem 18-hålare och en tiohålare) varav fem strax utanför huvudstaden. Vi hann under vårt besök med fyra, inklusive den i norr. Kikuoka ligger två mil öster om huvudstaden och ackompanjeras av ett Mercure-hotell med inomhuspool och träningsfaciliteter. Under vårt besök mitt i veckan var det en hel del gäster som snarare verkade tillhöra företagsgrupper än golfsällskap, vilket passade oss perfekt då vi fick sällskap i restaurang och bar men fritt fram på banan.

Klubben grundades av en japan (Kikuoka var namnet på hans fru) och det har säkert bidragit till att banan på många ställen är bildskön. Under vårt besök var skicket utmärkt hela vägen från första tee till sista green. En sak vi verkligen gillade med layouten var att alla bunkrar syntes tydligt – hamnade du i dem hade du inget att skylla på. Genom att fairways är breda och de många bunkrarna inte direkt ligger och hugger efter bollarna lämpar den sig väl även för nybörjare (officiellt hcp krävs). För bättre spelare ligger utmaningen i längden från backtee (6 429 meter).

Första nio går lite fram och tillbaka längs med vad som känns som en liten ås – på hål sex är du på toppen och vid klart väder kan du se Tyskland såväl som Frankrike. Sista nio ligger hålen mer separerade från varandra. Avslutningshålet är ett riktigt fint par fem dogleg nerför, med inspel över vatten. Från klubbhusserveringen ser man inte så mycket av spelet, men många verkar hänga kvar här efter rundan.

Hotellrummen är bekväma med bra badkar och trådlöst Internet (något segt under vårt besök). Sängarna är sköna men vi hade gärna sett lite maffigare kuddar. Bra frukost serveras från 06.30. Riktig svensk massage finns, i form av en tjej från Göteborg. Hotellchefen är extremt trevlig och verkar ständigt närvarande för sina gäster.

Grand-Ducal Senningerberg (Grand Ducal betyder ”det stora hertigdömet") är Luxemburgs äldsta klubb (1936) och ligger bara fem minuters gångväg från ”Arrivals” på Findel-flygplatsen (korsa stora vägen rakt fram och följd den lilla böjda vägen in i skogen). Det här är den mest privata klubben i landet och det tar inte många minuter innan du inser att det inte är läge för blåjeans och foppa-tofflor ens i klubbhuset. Greeenfee-gäster släpps ut på banan på vardagar, och det krävs också spel för att du ska få nyttja restaurangen (bra mat och sansade priser).

Banan är en klassisk, helt platt parklayout som kräver mer tankeverksamhet än Kikuoka. Nästan alla fairway kantas av många typer av träd, så säkert är banan mycket vacker under hösten. Sneda slag straffas, men du hittar nästan alltid bollen. Öppnings- och avslutningshålen är som sig bör mycket fina. Klubbhusterrassen är förstklassig, med fin utsikt mot hål 9 och 18.

Teeskyltarna är informativa. Hål två och fem har greenerna undangömda på slutet, så kolla skyltarna innan du slår ut. Greenerna var de finaste/snabbaste vi testade. Flygplatsen stör överraskande nog inte alls, däremot bullrar det från motorvägen på ett antal hål. Det finns även en kortare sexhålare, men eftersom den kostar ungefär som att spela nio hål på huvudbanan är det obegripligt varför du som greenfeegäst skulle välja den.

Golf Club de Luxembourg Belenhaff (tidigare Junglinster) ligger 16 km nordost om huvudstaden. Atmosfären kring klubbhuset är typisk engelsk. Hålen kring klubbhuset känns intima och integrerade med verksamheten där, men större delen av bansträckningen (hål 2-11) ligger på andra sidan vägen i något av en stor gryta. Trots att banan ligger i ett område som refereras till som ”Lilla Schweiz” är det inga som helst problem att gå. Avslutningshålet är en riktigt utmaning, där du även med ett bra teeskott har ett rejält svårt inspel med massor av vatten mellan bollen och flaggan och med minimala landningsytor utanför green.

Golf Club de Clervaux i norr erbjuder en lugn och avstressande miljö, med 18 hål och boende direkt på banan. Hotell och restaurang ligger högt med strålande utsikt över landskapet. Rummen är stora och trådlöst Internet ingår. Banan är rejält kuperad och de flesta hålen ligger väl separerade från varandra, vilket höjer naturupplevelsen. Ut-nio ligger mer samlade, med korta transporter från green till nästa tee. In-nio är betydligt mer utspridda, med några tuffa uppförsbackar mellan hålen, inte minst mot slutet när man i vanlig ordning börjat krokna och har mer pilsner än golf i huvudet. Med flera högt belägna tees sätts omdömet på prov – hål 8 är ett kort par fyra med vatten framför där många säkert försöker nå in med förstaskottet.