Evig sommar i Falkenberg

Vi brukar ofta smygstarta golfsäsongen på västkusten. Vid en av landets populäraste stränder är det alltid 25 grader i luften och 33 grader i vattnet. Golfen lirade vi på Falkenbergs 27-hålare.

Falkenberg är en lika trevlig sommarstad som Halmstad och Skrea strand är en tuff konkurrent till Tylösand som landets populäraste sol- och badställe. I den norra änden av den två km långa stranden ligger Falkenberg Strandbad. Skulle resten av familjen tröttna på solandet och baderiet har de härifrån en lätthanterlig promenad in till stadens trevliga centrum, som under sommaren är mer eller mindre bilfritt. Själv är du naturligtvis iväg och lirar golf hela dagarna.

Falkenbergs GK, 18-hålaren. Längst upp: delar av The Retreat Club en kylig aprildag.

Strandbaden var på plats redan 1937, då i funkisstil. En stor brand ödelade hotellet i slutet av 1950-talet men det byggdes snabbt upp igen, i en mer tidsenlig stil. Falkenbergs kommun tog så småningom över men inte med mer engagemang än att hotellet fick förfalla. Till slut tog man sig i kragen och 1992 var byggnaden återigen redo att erbjuda gäster den prakt som det förstklassiga läget längs strandkanten förtjänar. 2011 tog nya ägare över och hotellet stöptes om från ett traditionellt konferenshotell till en ”beach resort med gastronomiska visioner vid havet”.

Exteriört gör själva byggnaden inte mycket väsen av sig, utöver storleken, men interiört är det mycket fräscht och stilfullt – faktiskt ett av de trevligaste ställen vi bott på i Sverige. Trots att vi var här söndag till måndag var stället fullbokat (ska inte folk vara i kyrkan på söndagar, eller på jobbet på måndag?).

Lobbyn. Receptionen är välutrustad för den som vill ha en drink med rumsnyckeln.

Det finns 135 rum samt ett antal sviter. Med den rejäla långsidan mot havet har många en förstklassig kontakt med strand och hav. Vi tycker absolut att du ska välja ett av dessa rum, det finns inget mer rogivande än att somna till ljudet av vågor som rullar in mot en sandstrand. Dessutom har de här rummen balkong eller terrass.

Vårt rum, med mycket sköna sängar, och utsikten från vår balkong – bryggan antyder att det är rejält långgrunt.

Oavsett vilken typ av rum du väljer ingår inträde till The Retreat Club, en 600m² stor anläggning med orangeri, pooler, bastu med havsutsikt och en hel del annat. Här är det 25 grader i luften och 33 i vattnet årets alla dagar (vem sa att det är bistert på västkusten vintertid?). Det finns även utomhuspooler. Som hotellgäst har du också via en VIP-entré tillgång till Klitterbadet, med ett flertal bassänger och en motionshall på 250 kvm.

Överallt finns det utrymmen där klädkoden verkar vara badrock. Dessa finns på rummet när du checkar in och är så lena och sköna att vi funderade på att lira golfen i dem.
   
Vidare till maten och de där gastronomiska visionerna. Det finns två restauranger på Strandbaden. Sandys är lite mer informell medan Famille är en finrestaurang av franskt snitt. Normalt brukar vi välja det informella när vi är iväg i golfmundering men med tanke på att priserna var resonabla även i Famille bokade vi in vår middag här. Vår klädsel ”smart golf” funkade oklanderligt.

Sandys innan de öppnade för middagen. Nedan: Famille.

Miljön i Famille är extremt trevlig oavsett om du hamnar vid fönstren med havsutsikt eller någon annanstans. Vi valde att sätta oss vid den runda bardisken nära fönstren. Här gavs vi chansen att gnida armbåge med andra gäster, bra också för den som reser ensam och vill ha sällskap under middagen. Dessutom var tjänstgörande bartender supertrevlig.

Till förrätt valde vi rostad getost med beta, honung, äpple och rostade frön. Huvudrätten var betydligt veligare att vaska fram, men vi satsade på halstrad torskrygg med löjrom, champagnesås, sockerärtor och potatispuré. Sedan gjorde vi en fräckis och tog efterrätten på Sandys, mest för att få lite koll på vad som hände där (fullt hus även där), en mjölkchokladmjukglass med salt karamell och cookie dough.

Vår förrätt och huvudrätt i Famille samt efterrätten i Sandys.  

Satsade du på Sandys till middagen får du ändå en chans att uppleva Famille då frukosten serveras här. Med fint väder och behaglig temperatur går det säkert att sitta ute, själva hade vi någon ynka plusgrad och nöjde oss med att beundra utsikten genom fönstren.

Delar av frukosten, som innehåller det mesta du kan tänkas vilja stoppa i munnen.

Så till golfen. Det finns tre banor inom tio minuters körning från Strandbaden. Vi valde att satsa på Falkenbergs GK, som varit igång klart längst, sedan 1949. Klubben håller sedan 1961 till strax sydost om centrum, några minuter från där du svänger av E6:an. Eftersom Falkenberg är en populär sommarstad kan det vara värt att boka starttid i god tid juni-augusti.

Samtliga foton från 18-hålaren, tills vi börjar berätta om 9-hålaren.

Här finns 27 hål, numera uppdelade på en 18- och en 9-hålare. Båda banorna är fullängd, par 72 respektive 36 och bjuder på en blandning av skog och park. På båda straffar sig snedslag, men du hittar oftast bollen lätt. 9-hålaren är öppen med ordinarie greener året runt. Båda banorna är byggda på sandjord och dränerar bra. 

Har du för avsikt att spela samtliga 27 hål är det vettiga upplägget 9+lunch+18 alternativt 18+lunch+9 om du stoppat i dig mycket till frukost. Med tanke på att klubben prioriterar skicket på 18-hålaren tycker vi nog att du ska försöka hålla igen lite på frukosten och köra det första alternativet, så att du får det bästa sist. Lunchen på klubben är mycket bra. 

Dock, tillhör du kategorin ”KOP1T” (kroniskt ouppvärmd på första tee) ska du kanske börja på 18-hålaren, vars första tee ligger utom synhåll från klubbhusverandan, på andra sidan rangen. Vi började själva här.

Öppningshålet på 18-hålaren. Nedan: korthålet 16.

18-hålaren har fyra tees och kan spelas från 4 812 upp till 6 096 meter. Hålen ligger väl samlade så missar du din fairway finns det chans att du har fritt framåt från någon annans fairway, i varje fall om du som oss spelar tidig vår och inte har lövverk som är i vägen. Samtidigt är banan naturligtvis mer estetiskt tilltalande när fairway ramas in av grönska.

Du kommer inte in till klubbhuset efter nio, men du har det på vänster sida i svängen på hål 9, så spelar du bara en halv runda är det inte långt dit. För den som fortsätter håller man vid en välsorterad kiosk vid tee på hål 10.

Layouten är mestadels platt, med normalkondis ska det inte vara några problem att ta dig runt till fots. Den hyfsat rejäla backe som finns är den som tar dig upp till avslutningshålet (fotona ovan), ett korthål som spelas rakt in mot klubbhusverandan och andra golfares granskande blickar – går det inte som du tänkt dig är det legitimt att skylla på backen.

Restaurangen på klubben tidig morgon. Samtliga foton nedan från 9-hålaren.

Så till 9-hålaren, vars första tee ligger snett nedanför klubbhusverandan, elakt värre alltså. Det som kan rädda dig är att folket där uppe har fullt upp att kolla händelseutvecklingen på stora banans avslutande korthål, som ligger bredvid.

Med fyra tees spelas den från 2 329 upp till 2 846 meter, par 36. Layoutmässigt tycker vi att den håller samma klass som stora banan, dock är finishen som regel något sämre här, kanske framförallt tidig vår då den varit öppen med ordinarie greener hela vintern.

Det vi gillade bäst med Falkenberg var atmosfären runt klubbhuset och skicket på huvudbanan. Trots att flera banor i Sydsverige ännu inte hade öppnat på grund av en kylig och blöt vår var allt mycket fint, från första tee till sista green. I detaljerna, som bunkerkanter, stenpartier, skyltar – och ett extremt välbyggt spejartorn på 8:ans tee – syns att anläggningen får kärlek. Vi gillar också att flertalet bunkrar är uppdragna i bakkant, så att du ser dem tydligt när du kommer tuffande. Du hittar fler foton från Falkenbergs 18-hålare här.