Lycka utan poängbogey: På Flamingos Golf i Spanien vann en av oss vingelpellar mot en annan av våra vingelpellar i en oerhört tät match som avgjordes först på sista tee, när bollarna visade sig ha tagit slut för en av dem.
– Jag hade i det läget själv bara fyra bollar kvar, så jag vågade inte chansa att låna ut någon, säger vinnaren som i brist på sponsrad pokal fick posera med en av klubbens teekulor.

Match (eller scramble) istället för poängbogey

När min tennispartner flyttade utomlands lyckades jag aldrig hitta en ny som jag var jämspelt med. Det slutade med att jag la racketen på hyllan. Det här problemet har golfen löst på ett pragmatiskt sätt, med hcp-systemet. Genom att den sämre golfaren får slag på den bättre finns förutsättningarna att spela spännande och roliga matcher mot precis vem som helst som dyker upp på första tee. Matchspel erbjuder dig också chansen att tänka till och spela varje hål på olika sätt beroende på vad din antagonist gör: chansar hon och missar kan du spela safe men om hon däremot lyckas med sin chansning måste du sannolikt också ta en rövare. De bästa golfhålen är de som inbjuder till den här typen av "risk & reward"-spel. 

Varför spelar då så många svenskar istället poängbogey, som ju är som att spela tennis ensam mot en garagedörr, som en enstöring? En orsak kan vara att det är så vi lär oss spela golf i Sverige numera: vi räknar poäng. I andra länder, där det inte är så omständligt att komma igång med golf, gör man det naturliga: man går ut och spelar mot varandra. I Skottland säger de om golfen att den "affords the opportunity to play the man and act the gentleman". När skottarna spanar in sin motståndare, letar vi svenskar slopetabeller (slopen är ett annat av våra hatobjekt, men det är en annan historia).

Än roligare än match är att spela scramble, då får man lagkänslan och möjligheten att chansa vilt.