Sök i vårt arkiv

våra nyhetsbrev

Visst finns det hopp om golfresor som inte kostar skjortan – vi visar hur vi fick ihop våra, med lite resvana och mycket nyfikenhet.

vår hemsida

Vi bygger en foto-wikipedia över så många av världens golfdestinationer som möjligt innan vi drar på oss långvårdsblöjorna. Hur många rundor vill du själv hinna med innan du dör?

reportage i urval

Varje år bränner sig 100-tals finska golfare på sina klubbor. Vi har testat 15 banor som du lätt når med färja från Sverige.


Vi har smitit in på Spaniens privataste golfanläggning och testat de två förstklassiga banorna.


Att hitta rätt i det massiva utbudet av specialöl i Belgien var som att spela rysk roulett.


Vi har testat ett 100-tal banor i Florida. I vårt inledande kapitel om USA berättar vi hur du kan hitta stora rabatter på greenfeen.


Ska du lira golf i Thailand är det obligatorisk caddy. Så här fixar du den bästa.


Marocko växer som golfland och vi har hackat oss runt banor i hela landet.


Du åker inte till Borneo primärt för golfen, utan för att uppleva djurlivet i form av utrotningshotade orangutanger och näsapor.



Vi har testat alla 288 hål i turkiska Belek – och turkisk stjärtdusch, vilket tog en ända med förskräckelse.



Hmm, jag undrar om jag vågar åka till Oslo som ska vara så dyrt. Vi vågade och golfen och boendet är inte alls så dyrt – men håll dig nykter och upplev istället Vigelandsparken.



Valderrama, Finca Cortesin eller 516 korvar på IKEA – vi har testat för att se var du får mest för pengarna.



Golfen i Polen är på rejäl frammarsch och här får du mycket för pengarna. Vi har testat nästan alla banor.


Här har du chansen att lira sex Nicklaus-banor billigt.


Europas största golfresort når du lätt från Sverige.


Vietnams bästa korthål hittade vi uppe i bergen.


Danmarks bästa golfresort når du också lätt, med färja från Västsverige.



I Malaysia har vi testat ett 20-tal banor, många i absolut världsklass men med en betydligt lägre prislapp än vad du betalar i Thailand.


Vi har testat de flesta nattfärjor som kan vara aktuella för golfresan.



Tyskland erbjuder ofta riktigt trevlig miljö och bra mat i klubbhusen. Vi har testat ett 20-tal anläggningar som ligger bra till geografiskt.


Vi har testat ett 100-tal banor över hela Spanien.

 

Höstgolf i Normandie

 

Camembert och Calvados i all ära, Normandie är för de flesta av oss synonymt med D-dagen, då nästan 200 000 allierade soldater i juni 1944 invaderade provinsens stränder. Vi har gjort om bedriften, om än i mindre skala och med golfklubbor som huvudsaklig beväpning.

 

Normandie är stort som Småland och beläget rakt västerut från Paris, med kust mot Engelska kanalen. Provinsen har fått sitt namn efter normanderna, vikingar som för över 1 000 år sedan slog ner bopålar här. Klimatet lämpar sig väl för golf april-oktober, men med läget vid Engelska kanalen kan man aldrig vara säker på vad man får. Under vårt besök sista veckan i oktober golfade vi i allt från kortärmad till fiberpäls.

 

Golf de St Saëns. Längst upp: Golf d’Etretat.

 

Maten på klubbarna är överlag mycket bra, ambitionsnivån väl i höjd med restaurangerna i stan (ävenså priserna). Faktiskt åt vi några av våra bästa måltider just på klubbarna. I Normandie kommer man av och till att försöka få dig att testa ”fois de gras”, vilket är gåslever och något av det fetaste du kan stoppa i munnen. Med tanke på att fois de gras-gässen tvångsmatats finns det ytterligare skäl att undvika just den här rätten. Vårt tips är istället att satsa på fisk och skaldjur, som man verkligen hanterar bra i den här delen av Frankrike.

 

Granville.

 

I Normandie finns i dagsläget 40 banor fördelat på 34 klubbar. Den regionala turistbyrån ger ut en bra golfbroschyr som du även kan ladda ner från deras hemsida och som beskriver alla banor även på engelska. Prisnivån på greenfeen är ungefär som i Sverige, något dyrare på de bästa banorna. Under lågsäsongen, mitten av oktober till mitten av april (med lokala variationer), erbjuder många klubbar drygt 30 procent rabatt. Är ni ett par som reser tillsammans går det också ofta att få rabatt.

 

Golf Barrière de Deauville.

 

Sedan 2010 finns också Normandie Golf pass, som ger dig drygt 30 procent rabatt på några utvalda banor även under högsäsong. Passet gäller ett år, så det går att använda under två säsonger. Vi har valt att testa samtliga banor som ingår i passet. Tar du dem i samma ordning som oss gör du en cirkel i Normandie, med tre stopp i inlandet och fem längs med kusten. Du kan köpa passet på samtliga deltagande klubbar och via deras hemsidor hittar du ibland mer information.

 

Omaha Beach, Le Manoir-banan.

 

Från Paris är det ca två timmars bilkörning till Normandies östra gräns. Trafiken runt Paris kan vara trög, något att tänka på vid planeringen. De stora vägarna mellan Paris och Normandie är avgiftsbelagda – räkna med att vägavgifterna på just dessa sträckor kostar dig lika mycket som drivmedlet till bilen. Väl i Normandie blir det lugnare, även om det här och var kan dyka upp någon avgiftsbelagd sträcka.

 

Champ de Bataille.

 

Två timmar nordväst om Paris ligger Golf de St Saëns, en mycket trevlig anläggning där det utöver en fin 18-hålare även finns övernattningsmöjligheter i slottsmiljö. Baren och restaurangen erbjuder hemtrevlig miljö och bra mat. Vårt rum bestod av ett stort hörnrum med en dubbelsäng och två enkelsängar samt badrum, på andra våningen i själva klubbhuset. Genom alla fönster hade vi utsikt mot banan. Sängarna var klart mjukare än de betongunderlag som är vanliga på kontinenten.

 

 

Själva banan är varierad och omväxlande. Första fem hålen är helt platta och löper framför slottet i distinkt parkmiljö, med små vattendrag och helt utan bunkrar. Med hål sex – där gul och röd tee är belägna ovanpå vad som ser ut som en gammal fängelsehåla – blir banan betydligt mer kuperad. Från hål 11 byter banan återigen karaktär och öppnar upp med gott om utrymme för dig som vill ta i så att du får amalgamsmak i munnen.

 

Klubbhuset där vi bodde på andra våningen

 

Greenerna var under vårt besök mycket fina och snabba. Sammantaget erbjuder Golf de St Saëns ett mycket franskt golfpaket och miljön är extremt rogivande. Under vår vistelse hade vi sällskap av två mindre grupper från England som hade kommit hit de senaste tio åren, helt klart nöjda med var de erbjuds.

 

 

Från St Saëns är det dryga halvtimmen till Dieppe vid Engelska kanalen. För den historiskt bevandrade ringer kanske en klocka; staden var i augusti 1942 skådeplats för ” The Dieppe Raid”, ett totalfloppat försök av de allierade att invadera Naziockuperade Frankrike. Framförallt fick ett stort antal kanadensare sätta livet till. Sedan dess är marken närmast stranden minnesmärkt och det råder byggförbud. Förvisso känns detta rätt med respekt för de döda, men samtidigt har det skapat nästan som ett vakuum av ingenting mellan stranden och första husraden – som dessutom består av en hel del riktigt fula hus. Det är alltså inte strandpromenaden som är Dieppes estetiska dragplåster, men gatorna in från stranden har sin charm och där hittar du också marinan.

 

 

Golf de Dieppe – Pourville invigdes 1897 och är Frankrikes sjunde äldsta. Redan på andra hålets green kommer du till bästa utsiktsplatsen, med fina vyer mot kalkstensklipporna söderut. Hål 16 tar dig tillbaka till ungefär samma plats och däremellan är det en blandning av hål med gott om plats för dig som inte utövar titthålskirurgi med klubborna och ett flertal lite trängre hål med trädridåer på båda sidor fairway.

 

 

Greenerna var under vårt besök snabba och fina och restaurangen serverar bra mat (testa deras varma chevrésallad). Vårt sammantagna intryck av banan är att den är småputtrig utan att göra ett oförglömligt intryck. Att det är relativt gott om plats gör den lämpad även för nybörjare. Blåsiga dagar känns det rejält på vissa hål, så smeta på rikligt med frisyrgelé.

 

 

I Dieppe checkade vi in på Mercure Dieppe La Présidence, varifrån vi hade två km till golfbanan och staden för våra fötter. Hotellet har trivsamma färger interiört och mycket trevlig personal. Vårt rum var inte överdimensionerat, men sängarna var bra. Hälften av rummen har havsutsikt.

 

 

Dryga timmen söderut längs med kusten, strax norr om Le Havre, hittar du en av Frankrikes mest spektakulära golfbanor. Golf d’Etretat har över 100 år på nacken och bjuder på makalösa vyer över kustlinjen, med några av de häftigaste kalkstensbranter du lär hitta i Europa. Banan var under vårt besök i mycket bra skick rakt igenom och även de hål som inte gick direkt vid kanten mot havet var kul att lira. Har du ingen efter dig när du kommer till 12:ans green ska du klättra över staketet och ta dig ut på udden – men håll i luggen. En annan bra utsiktsplats är på andra sidan staden, på kullen där du ser en kyrka och ett spetsigt monument (över två flygare som i flygets barndom försökte korsa kanalen).

 

 

Tyvärr började det regna intensivt halvvägs genom vår runda, men klubbens restaurang bjuder på förstklassiga vyer 180 grader längs med kusten samt mot 10:ans tee. I vanlig ordning serveras bra mat och utmärkt belgisk öl.

 

 

Strax söder om Le Havre rekommenderar vi ett besök till den lilla staden Honfleur, som är så bildskön att vi misstänker att den är skapad av Disney.

 

 

Någon mil söderut ligger Deauville, ansedd som ”drottningen bland Normandies stränder”. Här flockas kändisar från hela Europa och i sann fransk anda finns här såväl casinon som en internationell filmfestival. I direkt anslutning till Deauville ligger Trouville – lika trevlig men snäppet billigare när det gäller restauranger, hotell etc. Runt Deauville/Trouville finns också den största koncentrationen av golfbanor i Normandie: fyra 27-hålare och två 18-hålare.

 

 

Vi valde att checka in på Hôtel du Golf Barrière, som ligger i direkt anslutning till en av banorna, på en höjd några km utanför Deauville. Hotellet är stort och rummen mycket rymliga, något man som golfare uppskattar. Här sov vi i de skönaste sängarna vi haft i Frankrike.

 

 

Precis utanför hotelldörren ligger Golf Barrière de Deauville, en 27-hålare där slingorna röd och vit utgör huvudbanan och anses tillhöra topp-20 i Frankrike. Röd är en platt historia med strategiskt placerade bunkrar, vit slinga är lite mer kuperad. Det finns buggys att hyra (med gps), men det är inga problem att gå. Precis som på många banor i Frankrike finns här gott om siktpinnar stora som målstolpar i mitten på många fairways, även när det är full sikt framåt.

 

 

För vår del var det inte själva golfen som var huvudattraktionen här, utan den rogivande miljön. De allmänna utrymmena på hotellet är också mycket imponerande (matsalen nedan), något helt annat än den sunkiga hyresrätten man tvingas krypa tillbaka i efter varje resa.

 

 

Golf Barrière har en andra bana, även den 27 hål, ca 15 minuter bort med bil. Saint Julien anses av många fransmän vara flera klasser sämre än sin storebror, men vi tyckte faktiskt att den hade mer karaktär, med fler antal hål vi kom ihåg efteråt. Den är också betydligt mer kuperad utan att det blir svårt att gå.

 

 

En annan intressant bana i Deauville är Amirauté, som utöver en öppen parkbana bjuder på samtida konst. Familjen som äger banan har ett stort konstintresse och har sett till att du har ett 40-tal skulpturer att glo på längs banan när din sving inte erbjuder dig några estetiska upplevelser. Fairways är breda och därför passar banan även nybörjare. Här finns också chansen att spela golf i strålkastarljus – då används delar av huvudbanan och delar av en kortare niohålare, totals blir det då par 32, 2155/1977 meter från gul/röd tee.

 

 

Från Deauville är det dryga timmen västerut till Bessin, platsen för den massiva landstigningen den sjätte juni 1944, när allierade styrkor invaderade ett Kontinentaleuropa ockuperat av nazisterna. Dagen – känd som ”D-day” (en militärterm som står för ”designated day”) – var inledningen på Operation Overlord, som innebar tre månaders hårda strider. De allierade styrkorna gick i land på fem ställen utanför Bessin och än idag lever kodnamnen för de olika stränderna/sektorerna kvar – dels för att det är en viktig del av Europas historia men alldeles säkert också för att det finns pengar att tjäna på turismen. Mest känd av stränderna är kanske Omaha Beach, en av amerikanarnas två sektorer. Här ligger också den enorma amerikanska krigskyrkogården, som genom sin storlek gör en ödmjuk inför livet. För den som vill förkovra sig i historiken kring Operation Overlord finns det massor av utflyktsmål, med eller utan guide.

 

 

Omaha Beach golfklubb har två banor: La Mer och La Manoir. Den förstnämnda är äldst (1986) och mest känd. Signaturhålet är 6:an, som löper ut mot stranden – som inte är Omaha Beach (den ligger ett antal km västerut). Faktiskt blev vi lite besvikna på banan, för att det utöver signaturhålet inte är så mycket ”la mer” (hav på franska) med layouten. Sista nio upplevde vi som direkt slätstrukna.

 

 

För att knyta an till den historiska platsen har alla hål på den här banan fått namn efter prominenta figurer under andra världskriget och teeskyltarna bjuder på historielektioner i kompakt format.

 

 

Den andra banan heter alltså La Manoir och här hade vi inga som helst förväntningar, inte minst efter att flera fransmän sagt att vi kunde hoppa den. För oss är det rådet helt obegripligt. Banan var under vårt besök i minst lika bra skick som La Mer och betydligt intressantare i layouten. Sista nio bjuder på flera verkligen läckra hål, med högt belägna tees och häftiga inspel. Hål 12, 15 och 17 kommer definitivt att få hornen att växa i pannan på dig när du står på tee.

 

 

Klubbhuset är mycket trevligt, med personal som pratar engelska och är oerhört hjälpsamma. Klubben har ofta gäster från England så här finns goda utsikter till mingel för dig som inte pratar franska. Maten är i vanlig ordning bra.

 

 

Hotellet, Mercure Omaha Beach (bild ovan och under) är ett mycket trevligt familjehotell i direkt anslutning till klubbhuset – faktiskt äter du middag i själva klubbhuset. Rummen är fräscha, likaså de allmänna utrymmena. Sammantaget är Omaha Beach en riktigt trevlig anläggning där vi lätt kunde ha stannat någon dag extra. Faktiskt fick vi känslan av amerikansk ”family resort”, om du upplevt den avslappnade atmosfär som ofta hittas i dessa.

 

 

En och en halv timme söderut, vid kusten i södra Normandie, inte långt från gränsen till Bretagne, ligger Granville, en linksbana som invigdes samma år som Titanic sjönk (1912 om du inte har koll). Banan har rykte om sig att vara en av de bästa linksbanorna i Frankrike och vi har efter en runda inga skäl att tvivla. I dessa dagar då det gått inflation i termen ”links”, visar Granville på ett strålande sätt vad det gärna får handla om: ett stumt snabbt underlag, vind, tvärtorvade bunkrar och en allmän atmosfär av vildvuxenhet.

 

 

Klubbhuset är vackert utanpå och ska numera också vara fräscht invändigt. Man kommer även att tvärtorva fler bunkrar, för att ytterligare förstärka linksupplevelsen. Planer finns också att bygga två nya hål med direkt havskontakt, något som kan ta sin tid att få genom de franska papperskvarnarna.

 

 

Drömmer du om Storbritanniens och Irlands klassiska linksbanor, men ryggar för att använda hela årets barnbidrag till greenfeen, erbjuder Granville en härlig upplevelse till rena budgetpriset. Avsluta i restaurangen, där vi tröståt pilgrimsmusslor på spett.

 

 

Från Granville beger vi oss mot Paris. Halvvägs stannar vi till i den lilla byn La Vespière (3000 invånare). Vi hade fått tipset att en svensk tjej bor ensam i ett slott och hyr ut rum. Château de la Vespière, som Susanne Björklunds allt annat än anspråkslösa bostad heter, utgör för många av oss sinnesbilden av Frankrike, med 700 kvm gediget möblerad golvyta och väggar klädda med olika konstföremål i form av målningar och statyer, fem hektar mark och ett stall som uppfördes redan på 1400-talet. För oss gäster är synintrycken imponerande. Ännu mer imponerande är Susanne. Hur hon på egen hand klarar av att sköta allt är för oss obegripligt. När vi på kvällen äter en utsökt tre-rätters är även detta hennes verk.

 

 

Vad driver då denna kvinna? Passion, säger hon själv; passionen att ge sina gäster en upplevelse, ett minne, en bit av Frankrike. För dig som verkligen vill uppleva Frankrike bortom turiststråken i Paris rekommenderar vi ett besök hos Susanne – just hennes passion för det franska i kombination med förståelsen för det svenska kommer att ge dig en väloljad introduktion till Normandie.

 

 

För den som väljer att bo i Vespière finns det några bra golfbanor inom ca 45 min körning, bl.a. dem i Deuville som vi berättat om. Rakt norrut, strax väster om Le Neubourg, ligger Golf Champ de Bataille, en mycket trevlig öppen skogsbana med blommande rhododendron under våren. Vissa hål kräver raka slag från tee, men ofta går det att slarva lite både höger och vänster. Flera tees är mycket vackra, genom att man med hjälp av ljungväxter ramat in utslagsplatserna. Klubbhuset bjuder på trevlig atmosfär och personalen är mycket hjälpsam även om långt från alla pratar engelska – eller svenska för den delen.

 

 

För den som vill vässa närspelet finns en korthålsbana ca 20 min norrut från Susannes slott, i Bernay. Britten Richard Neill har byggt en Pitch & Put par 29, 930 meter, som är ok utan att få adrenalinet att rusa. Mest anmärkningsvärt med banan är att den är byggd i våtmarker och med fokus på maximalt miljöhänsynstagande – för att samla in bollarna på drivingrange används en ponnyhäst som drar bollsamlaranordningen.

 

select your language

daenfifrdeitnoptes

testat Normandie:

Amirauté
Barrière de Deauville
Barrière de Saint Julien
Champ de Bataille
Dieppe-Pourville

Etretat
Granville
Omaha Beach La Manoir
Omaha Beach La Mer
St Saëns

reportage i urval

Malta hittade vi några hotellbalkonger med fantastisk utsikt. Där satt vi från soluppgångskaffet till solnedgångsölen (vi lyckades också pressa in några sol mitt på dagen-öl).


Österrike erbjöd estetiska inslag som vår sving inte levererade. Vi har testat ett 20-tal banor och käkat äkta wienerschnitzel.


Väster om London ligger banan där Bond och Goldfinger lirade om en guldtacka.



Vi har testat 2/3 av banorna i Luxemburg, en ligger på gångavstånd från flygets ankomsthall.


I östra Tjeckien hittade vi ett häftigt designhotell mitt i en 36-hålsanläggning.


Ring of Kerry är den kanske vackraste delen av Irland. Vi visar vägen till några pärlor.


I belgiska Mechelen bodde vi i en kyrka som gjorts om till designhotell.


Några av Indonesiens bästa banor hittar du strax utanför Singapore.


Vi har testat golfsemester i husbil. Latrintömningen spelade vi om och det var först när en av oss hade två upp i matcher som det började hända saker av vikt i toastolen.


Vi har testat Atlantic Links i Englands sydvästra hörn.



Golfkryssa till Tallinn eller Riga över en helg.



I norra Slovakien, två tim från lågprisflygplatsen i polska Kraków, hittade vi ett mysigt golfpaket med utsikt över nio toppar högre än vårt eget Kebnekaise.



Vår lågbudgetkorre spenderade en stor del av en vinter kringresande i Florida. Läs vad han tyckte!


Normandie överraskade, inte minst med maten på klubbarna. Vi har testat tio banor under en förlängd höstvecka.


Litauen, vi visar vägen till golfen och bra boende hos vår minst kända baltgranne.


Vi har testat samtliga fem banor på Cypern, alltså även den i Nordcypern.


Med bil och båt till några av Englands bästa banor.