Vi har testat de tre bästa banorna och tre hotell

 

Med lågprisflyg och egna hotellbokningar fick vi en mer varierad upplevelse av ön utan att det kostade mer än en charter. Vi testade tre banor med helt olika karaktär. Vi har även med Playitas i ett separat reportage.

 

Fuerteventura är den näst största Kanarieön, med en båtförbindelse på 30 min till grannön Lanzarote. Precis som på grannön är det kargt och brunt överallt, förutom på golfbanorna och hotellområdena. Det som lockar turister hit är klimatet (varmt och skönt utan att vara svettigt) och de långa stränderna. Hyr du bil ska du hyra ”full till full” istället för att betala dyrt för en tank som du sannolikt bara kommer att använda en liten del av.

 

Jandía Golf, nära Fuerteventuras bästa strand, den roligaste banan vi lirade. Längst upp: Playitas, en pärla.

 

Det finns fyra vettiga golfbanor på ön. Två av dem ligger vägg-i-vägg i Caleta de Fuste strax söder om flygplatsen, en hittar du halvtimmen söderut och den tredje längst söderut på ön, timmen från Caleta de Fuste. På samtliga banor kan du hyra klubbor och är du inte ute och vevar varje dag kan detta bli billigare än att släpa med egna på flyget. Tycker du det är jobbigt att bekanta dig med nya klubbor under varje runda kan en variant vara att hyra ett set på ett ställe för samtliga dagar, även om du spelar på olika banor.

 

Lanzarote GC i Caleta de Fuste.

 

En bra tid att resa är i början av december. Då är flyget och hotellen billiga och det är ingen trängsel på golfbanorna – och du slipper en veckas julstress hemma. Vi hittade billigt lågprisflyg (5:45 tim från Stockholm, en timmes tidsskillnad) och det öppnade upp för oss att bo på lite olika ställen och därmed få chansen att uppleva mer av ön, typ olika nyanser av brunt. För den som har med sig resenärer som hellre ligger på stranden eller vid poolen än lirar golf kan det ju också vara kul att få fläskpressa på lite olika ställen.

 

Barceló Castillo Royal Level i Caleta de Fuste, mysigt och intimt med bara 45 rum och förstklassig kontakt med havet.

 

Gällande boendet bestämde vi oss för att hålla oss till Barceló-kedjan, som har flera hotell på ön och som alltid haft en bra nivå när vi bott hos dem på fastlandet. Vi testade tre 4-stjärniga hotell, samtliga med en hel del att göra för den i sällskapet som inte lirar golf. På alla tre gick det att avboka utan kostnad fram till dagen innan ankomst. Priserna på deras egen hemsida var faktiskt lägre än på hotellbokningssajterna (men det skadar aldrig att jämföra) och framförallt var det billigare att uppgradera rummen den vägen, för att t.ex. få havsutsikt.

 

Occidental Jandía Playa.

 

Sängarna var sköna på alla tre hotellen och bra wifi ingick. Personalen var genomgående extremt trevlig, vilket är beundransvärt då de hanterar ett klientel som mest äter, solar och sover. På två av hotellen hade vi all inclusive, vilket gjorde att vi kom åt ölen för en klumpsumma, en strategi som inte hade någon positiv inverkan på vårt golfspel och som vi släppte inför sista rundan.

 

Barceló Fuerteventura Thalasso Spa i Caleta de Fuste.

 

Som på många 4-stjärniga hotell på kontinenten är standardiserade middagsbufféer ofta inkluderade eller mycket billiga att köpa till. De flesta verkar gilla konceptet. Själva tycker vi att det är vanskligt, hushållskassan vill gärna hugga på det här samtidigt som man gärna vill komma utanför hotellområdet för att slippa kuvös-känslan. Vårt tips är att kolla hur det ser ut i närområdet när det gäller restauranger och sedan bestämma om du ska köpa till middagen. Ska du bo flera nätter kan det vara läge att varva – eller helt enkelt betala den lilla summan för alla middagar och sedan hoppa den i takt med att du blir suget på annat.

 

Hög klass på ostbrickan på Occidental Jandía Royal Level.

 

Vi började på Barceló Fuerteventura Thalasso Spa i Caleta de Fuste, tio minuter söder om flygplatsen. Hotellet ligger förstklassigt, direkt vid stranden och med gångavstånd till det mesta för den som är sugen på äventyr utanför hotellområdet. Med 462 rum och stora poolområden med massor av solstolar har anläggningen en blandad publik, många svenskar men framförallt britter. Varje kväll var det någon typ av gratis-show att titta på, vilket bidrog till att vi fick lite finlandsfärja-vibbar, men utan hyttsupandet.

 

 

Buffén var stor och varierad även om vi önskat att de kunde ösa på mer med kryddorna – men då poppar det garanterat upp några som klagar på att de blir rassliga i kistan. Vid ingången till matsalen fanns pekskärmar med fullständig information om vad all mat innehåller och hur hälsosam/ohälsosam den är. Problemet med bufféer är dock oftast inte vad folk äter utan hur mycket de äter. Kanske skulle de ha ställt dit en våg istället… När det inte var mattider i den stora restaurangen fanns det oftast mat i den trevliga barbyggnaden som ligger mellan en av poolerna och minigolfbanan – du behöver alltså inte riskera att svälta ihjäl de få timmar då restaurangen inte håller öppet för frukost, lunch eller middag.

 

I en angränsade byggnad finns öns enda Thalasso spa, som vi fortfarande inte har en aning om vad det är för något. För hotellgäster ingår gymmet där. För vissa rumskategorier ingår även inträdet till spa-avdelningen. Närmaste golfbanan ligger vägg-i-vägg och bjöd på längre hål än man är van vid från min...bangolfen hemma.

 

Vårt rum var stort (35 kvm) och bekvämt, med skrivbord, en soffa och bord. Badrummet hade en förstklassig regndusch (men även handtagsdusch) och balkongen var stor, med utsikt mot stranden. För morgontidiga fanns det en kapselkaffemaskin.

 

Vårt rum och utsikten från vår balkong åt två håll. Stranden består mest av hårt packad sand, det är först nere vid vattenlinjen det blir mjukare. Vattnet var klart badbart i mitten av december.

 

Vi hade fått permission beviljad för tre golfdagar. Vi började på Playitas Golf (vi har även med anläggningen i ett separat reportage), halvtimmen söderut från Caleta de Fuste. För hårdnackat konservativa golfare kan det verka skrämmande att banan har par 67. För dig med öppet sinne väntar en riktigt trevlig layout, som premierar den som använder hjärnan mer än musklerna.

 

Hål 3, med chans att driva green för den som slår långt.

 

De ursprungliga sex hålen (idag hål 1 samt 14-18) ligger platt framför hotellet och klubbhuset, resterande hål ligger helt fritt ute på böljande terräng. Från flera tees gäller det att vara smart och den som instinktivt greppar efter drivern i alla lägen kommer snart att straffas till ödmjukhet. Det finns gott om risk & reward-hål, där du kan chansa eller spela säkert. Som mest går det att bita av 4 792 meter, med tre par 5 och åtta korthål.

 

Hål 5, ett kort par 5 där det lönar sig att tänka till – vi slog ut med järn-6 och tog sedan spoon.

 

Vi gillade verkligen banan och atmosfären runt anläggningen, något som faktiskt förstärktes efter att vi senare tillbringade en hel vecka där. När det gäller maten tycker vi dock att du ska hoppa bufférestaurangen. Det finns andra alternativ som är bättre, inom området och några minuters promenad norrut längs stranden.

 

 

Efter Playitas fortsatte vi 40 minuter söderut, till den flera mil långa stranden Jandía. Här hade vi för avsikt att checka in på Occidental Jandía Playa. Hotellet ligger bara en dryg km från golfbanan på orten och med strålande utsikt mot havet, inte minst från poolerna. För att ta dig ner till den milslånga stranden är det några minuters promenad. De över 600 rummen är utspridda i längor på tomten som sluttar mot havet, så det känns inte så stort som det är.

 

Poolområdena på Occidental Jandía Playa, som du även har tillgång på som gäst på Royal Level.

 

Väl på plats upptäckte vi dock att det fanns ett annat hotellalternativ integrerat med Occidental Jandía Playa. Occidental Jandía Royal Level disponerar 86 rum samt eget poolområde och restaurang, bara för vuxna. Här är standarden högre, inte minst när det gäller mat och dryck. I princip funkar det som Business Class på flyget, men med kodlås istället för draperi som håller borta kreti och pleti på Jandía Playa från din omhuldade tillvaro.

 

Hög klass i restaurangen på Royal Level, med krabba i skal och andra läckerheter. Bufféerna på Jandía Playa var också bra, men inte med samma nivå på ingredienserna.

 

För den som har helpension på Royal Level ingår också en à la carte-restaurang med olika temakvällar. Som gäst på Royal Level har du tillgång till alla faciliteter på Jandía Playa medan det omvända inte gäller – såvida du inte betalar extra för det.

 

Vårt rum på Royal Level och ett av områdena som var enbart för Royal Level-gäster.

 

Golfbanan i Jandía, med det passande namnet Jandía Golf, ligger i en dalsänka/ravin på friskt gångavstånd från hotellet. Det här är en riktigt kul layout, inte minst för nivåskillnaderna och att du måste tänka till på de flesta tees innan du vispar iväg bollen. En hel del små snåriga buskar runt banan kan sno bollar, så ha koll. Även om banan är ganska kuperad ska det inte vara något större problem att gå med normalkondis. Från hål 10 till 11 är det en längre transportsträcka svagt uppför.

 

 

Golfbilarna är inte av senaste snitt och har lite bångstyrig kundvagn över sig, vilket är lite förvånande med den kuperade layouten och potentialen att tjäna pengar på uthyrning med fräschare bilar. Det finns ingen kiosk på banan så se till att ha med dig det du behöver ifall drinkvagnen inte är igång. Du passerar klubbhuset efter hål 4 och 14.

 

Hål 2, tyvärr var dessa tees stängda och vi var hänvisade till alternativa tees längre ner. Du ser den upphöjda greenen där borta bakom ett djupt dike, inte läge för sorkdödarinspel.

 

Överlag var banan i gott skick, med snabba greener. Bermudagräset gör att den ofta gulnar vintertid, vilket inte påverkar spelskicket. Många bunkrar hade dock mått bra av mer kärlek (och sand). Sammantaget hade vi dock en riktigt kul runda här – vi kände faktiskt ett sug att lira en andra runda samma dag och det händer sällan numera. Bra hyrklubbor.

 

Klubbhuset på Jandía.

 

Efter Jandía körde vi tillbaka till Caleta de Fuste. Nu hade vi fått smak på Business Class-livet och checkade in på Barceló Castillo Royal Level. Hotellet har bara 45 rum, eller snarare studios, med vardagsrum och kökshörna. För den som vill ha utsikt mot havet finns det tre typer av studios, alla till samma pris. Inledningsvis hamnade vi i en med fin upphöjd utsikt mot havet från balkongen, men vardagsrummet kändes knasigt och sovrummet låg så att vi inte hörde vågorna på natten.

 

Den fruktiga delen av frukosten på Royal Level. Ovanför: utsikten från balkongen på vår första studio.

Efter att ha sonderat flyttade vi till en studio med stor möblerad uteplats (inkl bubbelpool) mot en liten kaktusträdgård (det finns bara tre rum som ligger mot den här trädgården). På natten hörde vi havet. För den som vill träna puttning finns en min...bangolfbana i riktigt fint skick runt hörnet och vi tror den ingår för dig som gäst.

 

Studion som vi flyttade till efter en natt.

 

Med bara en speldag kvar var det en av banorna i Caleta de Fuste som skulle testas. Ingen av dem erbjuder någon estetisk inramning utan här handlar det om banor som byggts på platt mark och stängslats in. Alla tips pekade mot Fuerteventura Golf Club. Banan ligger förvisso på friskt promenadavstånd från de flesta hotell på orten, men för att komma till klubbhuset är det en lång väg runt – har du inte hyrbil är det taxi som gäller.

 

 

Som namnet antyder var det här den första banan på Fuerteventura och klubben delar faciliteter med Elba Palace-hotellet, vars arkitektur skänker lite vilda västern-vibbar till klubbhusområdet. Banan var extremt grön under vårt besök, även drivingrangen, vilket förvånande då bevattningen säkert är en stor del av klubbarnas budget på den karga ön.

 

 

Förutom de två avslutningshålen är layouten helt platt och lätt att gå. Hus, många ganska slitna, ramar in flera hål, men oftast på behörigt avstånd. Flera doglegs (påfallande ofta vänster) gör spelet intressant. Redan på andra hålet, ett helt rakt par fem, ställs omdömet på prov. Hemmaspelarna vi hade i bollen slog ut med järn-8 för att gasa på med andraslaget – nu vet du det.

 

 

Många tees var rejält framflyttade, vilket skapade en del osäkerhet från tees. Skisserna på tees var heller inte skalenliga, men avståndsangivelserna ska funka så länge du har koll på var tee är i förhållande till var den brukar vara.

 

Hål 13 fotat bakåt, med med green gömd bakom träd och bunkrar.

 

Halfwayhuset är en ambulerande buggy, men den dök för vår del upp först på 13:e tee så se till att ha med dig det du behöver. Ingen av bollarna vi såg tog en paus efter nio hål. Hyrklubborna vi fick hade passerat sina glansdagar men funkade, även om bärselen kändes som en kasserad prototyp från BabyBjörn.