En av landets roligaste banor och boende med sjöutsikt

Sand utanför Jönköping är Sveriges mest annorlunda bana – och en av de roligaste att spela. Vi testade banan i kombination med golfpaketet på Elite-hotellet i stan, som inte bara förskansat sig i en av staden vackraste byggnader utan också ger dig parkettplats för att ha koll på Vättern. Vi gav oss också på Ryfors, landets första golfbana.

Elite Stora Hotellet i Jönköping är som många Elite-hotell inrymt i en magnifik historisk byggnad med centralt läge i staden. Framåt har du utsikt mot Vättern, bakåt har du stadens alla gågator. Till tågstationen är det fem minuters promenad. För att parkera bilen ska du sikta mot parkeringshuset ”Sesam”, som ligger ett kvarter bakom hotellet. Har du mycket bagage kan du hålla på framsidan av hotellet upp till en timme.

Elite Stora Hotellet med Bishops Arms uteservering. Längst upp: avslutningshålet på Sand sett från klubbhuset.

Vi checkade in i ett uppgraderat hörnrum med fönster åt Vättern och mot den lilla småbåtshamnen. Sängarna var sköna och var man inte nöjd med kudden fanns en ”kuddmeny”. Frukosten serverades i en luftig lokal med stora fönster åt två håll och var i vanlig Elite-ordning mycket bra. För den som fortfarande föredrar att det prasslar vid nyhetsintaget var det gott om exemplar av de stora morgontidningarna. 

Genom en uppgradering till Deluxe-rum fick vi utsikt mot Vättern och soluppgången från ett fönster och mot den lilla båthamnen från ett annat. Nedan: frukosten och interiörbild Bishops Arms.

I samma byggnad ligger puben Bishops Arms, med stor uteservering med eftermiddags- och kvällssol. Här fastnade vi med god hjälp av det digra ölsortimentet och trevligt sällskap större delen av kvällen. Från pubmenyn satsade vi på gös och högrevsburgare och båda var mycket bra.

Elite samarbetar med de flesta klubbarna i trakten, så det är bara att bestämma dig för vilken bana du vill ha med i ditt paket. Vi valde som de flesta Sand – och kompletterade med Ryfors. Båda klubbarna ligger inom halvtimmens körning i nordvästlig riktning. På vägen dit kör du genom vad som måste vara stadens gräddhylla.

Sand sticker säkert i ögonen på den puritanskt lagde golfare som i alla lägen vill att golfbanor underordnar sig naturen och inte tvärtom. Här har man släppt loss ett gäng bulldozerförare för att skapa en golfbana som inte liknar någon annan i Sverige – hade det inte varit för alla gräsytor skulle området från luften säkert kunnat misstas för en motocrossbana.

Greenområdet på öppningshålet. Greenerna var under vårt besök mycket fina och snabba.

Vi var här samma år som de öppnade. Då fick vi lite ”grustagsupplevelse”, förstärkt av att det i början inte fanns så mycket utöver banan (numera finns t.o.m. ett hotell). Sedan dess har vi spelat en hel del ”bulldozerbanor” och också konstaterat att de dyker upp på allt fler ställen, även i Skottland. Ibland kan det gå väl långt, som med tyska Winston Links, men Sand funkar och när man väl är igång är det nästan generande kul – lite som att upptäcka att tivoli är festligt även i vuxen ålder.

Signaturhålet fram- och bakifrån. Byggnaden till vänster rymmer en del av hotellrummen.

Väl ute på banan kommer du att inse att de tänkta spelytorna inte är så annorlunda mot på andra banor, berg-o-dalbanelandskapet fungerar istället som visuell inramning av hålen och gör att du slipper störas av andra golfares dåliga dagsform på intilliggande hål. Med många korta par 4 är tricket från tee ofta att inte använda för mkt klubba och se till att landa bollen där det är som bredast. För bättre spelare finns det inga oförutsägbarheter och för vanliga hackare är det ganska gott om utrymme. Banguide ingår i greenfeen och funkar utmärkt för att ta sig runt med hedern i någorlunda behåll. Banan är inte alls den bollätare man kan tro vid en första anblick. Ett innovativt grepp är flyttbara skyltar som alltid markerar 200/150/100 meter till dagens flaggplacering.

Korthål med damer på främre tee.

Att man byggde en ny Jönköpings-bana just här beror på den sandrika jorden, området var tidigare en potatisåker. Det finns fem tees att välja från och banan kan spelas upp till 6 670 meter. Vatten är lite överraskande i spel på några hål och signaturhålet – det fotogeniska hål 12 – har man påpassligt lagt framför klubbhusserveringen. För den som bor på banan erbjuds samma utsikt, och även från kiosken efter nio. Omklädningsrummen är förstklassiga, med strålande vyer mot avslutningshålet även från herr- och dambastun.

Sammanfattningsvis är vår inställning till Sand samma som till Bro Hof Slott, att vi är tacksamma över att det finns entusiaster som vågar satsa på projekt som är unika för våra breddgrader och gör att vi slipper resa utomlands för upplevelsen. Sand ligger dessutom bra för till den som reser mellan västkusten och huvudstaden och vill bryta av resan. Du hittar fler foton från banan här.

Ryfors är erkänd som Sveriges första golfbana. Familjen Sager drev bruket på orten och anlitade i slutet av 1800-talet en engelsk arkitekt för att först göra en park och sedan anlägga en golfbana där. Inledningsvis var det sex hål, men ganska snabbt tillkom ytterligare tre. Greenerna var fyrkantiga. 1888 slogs det första slaget, av Ida Sager som är avbildad i klubbloggan.

Banan var för familjen och deras gäster. När Ida – som var golfnörden i familjen – dog 1914 försvann entusiasmen för att sköta ytorna och under 1920-talet började banan växa igen. Först på 1980-talet väcktes tankar på att återuppliva banan och 1988 – 100 år efter att den öppnade för spel första gången – var det åter spel på Ryfors 9-hålare. Sedan 1996 har klubben 18 hål.

Banan är kuperad, men inte så att det blir jobbigt, och bjuder på en ostörd naturupplevelse. Layouten är klurig på många håll och det gör den kul – framförallt om du får med dig banguiden som ingår i greenfeen. Flera tees är högt belägna och du kommer in snett mot fairway, så här gäller det att ha koll på längderna för att veta hur djärv du vågar vara. Avslutningshålet är fint, med tees belägna på banans högsta punkt och fairways en bra bit nedanför. Du hittar fler foton från banan här.