Anrikt hotell i bästa läget

Elite Grand Hotel huserar i Gävles pampigaste byggnad, med en fin veranda med utsikt mot Gavleån. Golfen lirade vi på Älvkarleby.

Ingen som strosar runt någorlunda rejält i centrala Gävle kan missa den gula pampiga byggnaden nere vid kanalen, granne med Centralstationen och med hela innerstaden inom några minuters räckhåll till fots. Privat parkering finns på en angränsande tomt, men det kan bli fullt så boka. Skulle det inte finnas plats kan du hålla utanför hotellingången för att lasta av/på och sedan parkera lite längre bort.

Älvkarleby GK.

Hotellet uppfördes i samband med Gävleutställningen 1901, en industri- och slöjdutställning som pågick i 65 dagar och som besöktes av resande med extratåg, ångbåtar och hästdroskor. Bland besökarna fanns kung Oscar II, kronprins Gustav och prins Carl med hustru Ingeborg. Hotellet var ett av svensk landsorts största och modernaste och höll även hög internationell klass, med rinnande varmt och kallt vatten, elektriska ljus och – som grädde på moset – en elektrisk hiss.

Lyft gärna blicken mot taken inne på hotellet. Nedan: Grands Veranda, ett populärt vattenhål.

Andra världskriget satte stopp för hotellverksamheten och kommunen gick in som ny ägare. På 1960-talet ville man riva den då ganska slitna byggnaden, för att bygga ett parkeringsgarage. Planerna stoppades efter högljudda protester och istället gjordes 1979 en genomgripande renovering av fasaden, som återfick sin forna glans. Sedan följde en omfattande renovering av insidan där dörrar, socklar och lister återskapades med de ursprungliga delarna som förlagor. Nya armaturer byggda efter gamla modeller togs fram. Genom åren huserade en mängd olika verksamheter i den fina byggnaden. 2011 köpte Elite Hotels byggnaden och efter en omfattande renovering slog Elite Grand Hotel upp portarna 1 mars 2013.

Med alla standardrum bokade uppgraderade vi till en svit, vilket gav oss mer svängrum och fina vyer mot Gavleån. ”Grands Veranda” är numera inbyggd men erbjuder panoramafönster mot ån och är ett avslappnat ställe att ta den där första ölen på efter en lång körning. Frukosten serveras i den vackra matsalen, men du kan även sitta på verandan, något som ger utomhuskänsla fina sommarmorgnar.

Sovrummet i vår svit. Frukosten.

Närmaste golfen är på välrenommerade Gävle GK tio minuter bort (du hittar foton från de två 18-hålarna här). De två banorna tillhör landets mest bokade, men du kan komma runt det här via ett golfpaket då hotellen oftast har bokningsprivilegier.

Gävle GK, som vi valde att inte spela den här gången.

Vi valde istället att den här gången sätta tänderna i Älvkarleby GK, halvtimmen bort i sydostlig riktning. Utöver att en älvkarl verkar vara synonymt med en timmerman hade vi noll koll på klubb och bana.

Älvkarlebys hål 9 från restaurangens uteservering, med Dalälven i bakgrunden.

Första intrycket när vi kommer till klubben är positivt, men en uteservering som ligger fint mot ett korthål med Dalälven i bakgrunden. Vi hade gärna sett att de sänkt planket runt serveringen lite, eller ersatt det med plexiglas, så att alla bord kan följa puttningsdramatiken på greenen. Faciliteterna i klubbhuset är fräscha och maten bra.

De två slingorna är av helt olika karaktär, första nio hålen inbjuder till chansningar och andra äventyrligheter och är klart roligast att spela – vi hade gärna kört ett varv till här på studs. Andra nio är mer traditionella, plattare och med rakare hålsträckningar.

Rundan inleds med två hål som ger dig goda chanser att värma upp utan att råka ut för några större svårigheter. Hål 3 är ett fint korthål som spelas mot älven och på det efterföljande par 5-hålet har du vattnet längs vänstersidan tills hålet svänger höger på slutet.

På hål 6 blir det knepigt, även med banguide. Ett kort par 4 dogleg höger där utslag som landar vänster om bunkern lär rulla ner mot vänster och ge dig ett ganska tufft inspel uppför. Har du tillräckligt krut i bössan är tipset att försöka gå över bunkern för att lägga dig på en plan yta.  

På hål 8 blir det knepigt igen. Fast nu är det tvärtom, ett dogleg vänster nerför. Det här var vårt favorithål på banan, när vi väl var klara med det och hade fattat hur det funkade. Det kan spelas på flera olika sätt och funkar därför utmärkt i matchspel, där det hela tiden handlar om att väga sin spelstrategi mot vad motståndaren hittar på.

Sista nio är inte alls dåliga, det är bara det att man påbörjar dem med ganska höga förväntningar på variation och trixighet. Här är det istället mer traditionellt, vilket säkert gör att en del föredrar dem. Hål 10 (ovan) känns tufft från tees, en lång och smal fairway som följer Dalälven hela vägen och där många säkert lockas att lägga sig i backen på vänstersidan för att ha marginal till älven. 14 (nedan) var vår andra favorit på Älvkarleby, mestadels platt men genomtänkt, med två vattenhinder som ska passeras för att ta sig i säkerhet på en upphöjd green.

Hål 14 från tee, halvvägs och bakåt. Nedan: hål 18, som klubben verkar ha hängt på i sista stund.

På 17 känns det som man är i mål, med en green utlagd framför klubbhuset. Men här verkar det som att klubben kontrollräknat och insett att de bara fått ihop 17 hål och därför hängt på ett kort par 3, med en småelak bunker som verkar svälja allt kort om green.

Sammantaget hade vi en fin dag på Älvkarleby. Vi hade dock gärna sett att klubben vänt på slingorna, för att få de roligaste – och svåraste – hålen sist. Det här hade också gjort avslutningen bättre, med korthålet som spelas upp mot klubbhuset med fina vyer från uteserveringen istället för det där som känns påhängt efter kontrollräkningen. Du hittar fler foton från banan här.