Golf på naturens villkor

Med vad som kändes som rekordmånga doglegs uppmuntrar Avesta GK till att verkligen planera slagen. Har du pippi på stora djur finns det både hårda och mjuka i trakten.

Alvesta, Arboga, Arvika, Avesta – är det någon som har koll på vilken stad som ligger var? Dock, när vi tittar på kartan inser vi att de ligger i alfabetisk ordning räknat söderifrån, alltså ligger Avesta nordligast, runt sju mil norrut från Västerås (vet du inte var Västerås ligger ska du kanske fundera på att åka arrangerat).



Avesta är kanske mest känd för världens största dalahäst, som står där väg 68 och 70 möts strax utanför staden, inte långt från golfklubben i stan. Hästen är 13 meter hög och 12 meter lång och väger nästan 67 ton – har du funderingar på att norpa den ska du se till att få med en rejäl takbox.

För mer levande djur modell större går det att besöka Avesta Visentpark, en avelsanläggning för europeisk bison. Miljön här är riktigt fin och tipset är att avsätta lite tid för att få chansen att komma djuren nära, under vår knappa timme här fick vi kolla in dem på avstånd och kalvarna såg vi inte till alls.

Mitt mot gallerian ligger Stadshusparken och Stadshuset.

Boende mitt i stan hittade vi på Best Western Nya Star Hotel. Faktiskt är hotellet så mitt i stan att det ligger på andra våningen i stadens galleria, som exteriört kan misstas för ett mindre IKEA. Du parkerar på gallerians stora allmänna parkering och rundar sedan byggnaden för att komma till hotellentrén, som ligger mitt mot Stadshusparken. Har du mycket bagage kan du hålla vid entrén en kvart för att lasta av/på. Vill du hellre stå i garage kan det bokas mot en avgift.

Det finns 79 rum i olika kategorier. Hund kan tas med mot avgift. Vi hamnade i ett familjerum, som utöver två sängar hade en soffa som kunde bäddas upp. Vårt rum hade även en extra toa, vilket öppnade upp för parallella långsittningar. Sängarna var mycket sköna, kuddarna snudd på förstklassiga.

Frukosten var i vanlig BW-ordning bra. Vill du sitta utomhus finns en större uteplats vid receptionsområdet, annars är det ljuset från det stora panoramafönstret som gäller. Är du som oss uppe långt innan tuppen fattat vad som är på gång finns alltid kaffe i receptionsområdet.

Till Avesta GK är det från hotellet fem minuters körning, ett av köralternativen tar dig via den där hästen, om du missade den när du körde in i stan. Klubben startade som Avesta Jernverks GK, med nio hål på plats 1963, som en del av personalvården för järnverkets anställda. Med åren bjöds även andra in som medlemmar och 1985 ändrade klubben namn till Avesta GK. Tre år senare var banan utbyggd till 18 hål.

Layouten är av skog & park-modell. Flera av skogshålen är trixiga, väl trixiga kommer en och annan att tycka. Själva tycker vi det är kul med banor där layouten i mycket fått underordna sig naturen istället för tvärtom. Tipset är att få med dig en banguide och har du tid skadar det inte med ett inspelsvarv. Med fem tees kan du spela banan från 4 490 upp till 6 120 meter.

Under vårt besök testade klubben en ny turordning på hålen, mer av hur den ursprungliga sträckningen var. I vanlig ordning finns det lika många åsikter om sådant här som det finns klubbmedlemmar och det återstår att se var det här landar framöver – håll oss gärna uppdaterade. För att få någon sorts ordning i det här reportaget kör vi efter banguiden som den såg ut under vårt besök, med ett öppningshål (ovan) som ligger utom synhåll från dömande blickar. Ett kort par 4 som ger dig goda chansen att kalibrera klubborna.

Är du sällan överens med drivern om färdriktningen kommer du att gilla hål 2, ett långt par 5 med högt belägna tees och gott om marginaler på utslaget. På inspelet blir det tuffare, men en upphöjd och svårträffad green gömd bakom ett dogleg.

Sedan följer ett rejält långt korthål (tees är placerade vid vänstra brofästet), ackompanjerad av järnvägen längs vänstersidan. Normalt brukar det vara en skylt som säger att man absolut inte får slå om ett tåg passerar, men det verkade mest vara godståg lastade med timmer eller containrar. Undvik för säkerhets skull att träffa loket.

Hål 5 var fint, ett av banans ovanligt många doglegs och med fin lummig inramning. Klarar du att navigera trädet i mitten av fairway på utslaget ska det inte vara några problem att ta dig upp på green med äran i behåll.

Sedan följer ytterligare två doglegs innan du är framme vid hål 8, det i vårt tycke bästa korthålet på banan. Med rejäl blåst under vårt besök var det svårt att som förstagångsbesökare välja rätt klubba och ingen ville slå ut först.

Hål 9 var nog vår favorit på banan, inte minst för vyerna upp mot klubbhuset och de avskalade träden (man har behållit stammarna för att främja den biologiska mångfalden). Vänta med att gå upp på tee tills du ser att det är klart att slå, annars håller du upp golfare på hål 12, som har en skylt där det står att det är absolut förbjudet att slå om det är folk på 9:ans tee. Det här är ett betydligt roligare avslutningshål än dagens 18, men då det helt saknar kontakt med klubbhuset är det inget vidare alternativ. Efter att du hålat ur här har du en brant men inte värst lång backe upp till klubbhusområdet.

Hål 10 är ett bättre öppningshål än nuvarande hål 1, för att det ligger i direkt anslutning till rangen (tillhör du kategorin som nyttjar sådana finns en bonus här genom att klubben har monterat upp stora vertikala studsmattor – har du precisionen att träffa dem är det inte omöjligt att du kan köra på samma boll hela tiden). Om du som oss aldrig besöker rangen innan rundan kräver det dock betydligt mer precision, på utslag såväl som inspel. Läckrast är det från backtee (fotot ovan), som du passerar på vägen till de främre tees.

Hål 11 bakifrån, se upp för det lite dolda vattnet vänster om green på inspelet.

Med hål 11 dras tumskruvarna åt, ett inte så långt dogleg höger par 4 men som i banguiden ser ut att kräva en hel del precision från tee, både vad gäller riktning och längd. De goda nyheterna är att det finns en bra chans att ta dig vidare mellan trädstammarna om du skulle hamna kort hörnet.

På korthålet 12 har du närkontakt med Dalälven, men det är inte den du ska navigera utan en rejäl pöl innan green. Sedan har du ett kort men trixigt dogleg där du spelar upp mot en green där det mesta studsar höger mot OB-markeringarna.

Efter det halvknepiga 13 följer ett lättbegripligt långt par 5 (ovan), som svänger svagt vänster mest hela vägen. 15 är sedan ett kort dogleg vänster och följs av ett spikrakt par 5.

Hål 15 och 16.

Korthålet 17, indexerat som banans lättaste hål, ska inte innebära några större problem. Hål 18 (nedan) är sedan ett rakt kort par 4, lite svårbegripligt indexerat som ett av banans två svåraste hål. Vi gissar att de som ställer till det gör det på inspelet, så tungan rätt i mun där. Du hittar fler foton från banan här.