Gammalt och nytt med middagen inkluderad

Mitt i centrala Jönköping, några minuters promenad från Vättern, erbjuder Hotel Victoria ett mycket trevligt och socialt boende. Golfen lirade vi på Skinnarebo och Jönköpings GK.

Clarion Collection Hotel Victoria huserar numera i två byggnader. Den ursprungliga är från slutet av 1800-talet och uppfördes på initiativ av författaren och vårdpionjären Ebba Ramsay, som hem för barn och vuxna med särskilda behov. Ebba är fortfarande med i leken, numera som hotellspöke. Fram till renoveringen av rummen hängde hon ofta i rum 426-428. För att få henne ur vägen för byggjobbarna fick hon ett eget rum, Ebba-sviten. Vid fullmåne kan du lägga örat mot hennes rumsdörr och höra hur hon raspar med sin gåsfjäderpenna, inbillar vi oss.

Skinnarebo GK. Längst upp: hotellreceptionen på Victoria.

Hotellet har efter tillbyggnaden 128 rum, 90 i den gamla Ebba-byggnaden och 38 i den helt nya byggnad som ligger i direkt anslutning. Vi var ursprungligen inbokade i den nya delen, i ett superior dubbelrum (första fotot nedan), men då det var överkomligt att uppgradera till en svit på vindsplan i den gamla delen slog vi till. Här hade vi utöver sovrummet ett stort vardagsrum i en hörna, med utsikt mot två olika kyrkor – inga tveksamheter om att vi var i ”Sveriges Jerusalem”.

Vi uppskattade verkligen att kunna sträcka ut i det stora vardagsrummet och sängarna var mycket sköna. Utsikten mot den vackra röda Sofiakyrkan var en bonus. I rummet hade vi också en kaffekapselmaskin, om vi skulle känna suget innan frukosten satte igång 06.30.

Hotellet med gaveln mot Sofiakyrkan. Hitom den ursprungliga byggnaden syns den ljusbruna nya hotellbyggnaden.

Hotellets centralpunkt är innergården/vinterträdgården. Här bjuds hotellgäster på eftermiddagsfika och kvällsbuffé utan extra kostnad, något som bidrar till en trevlig social atmosfär. Under vår vistelse var det taco-kväll, trots att det inte var fredag.

Innergården med glastak. Notera det stensatta golvet, som vid närmare granskning är en heltäckningsmatta.

I övrigt finns det bastu, separat för damer som så önskar, och ett styrketräningsrum. Hotellet har inomhusparkering mot avgift, men det var inga som helst problem att hitta parkering på gatan utanför. Allt som allt hade vi en riktigt trevlig vistelse här, inte minst på grund av den trevliga personalen.

Den gamla och nya delen av hotellet.

Det finns en hel del banor att välja på i staden som marknadsförs som Golfköping. Vi valde den här gången att testa två. Skinnarebo är en lagom kuperad bana i tallskog 20 minuter söderut. För att vara en skogsbana är det hyfsat gott om utrymme även för bångstyriga klubbor, men träden är tillräckligt många i antal för att du förr eller senare ska stöta på problem. Dock står de så pass glest att du för det mesta borde hitta bollen utan större ansträngning.

Layouten är varierad och med flera hål som är riktigt roliga att lira. Fairway böljar ofta fram vackert och förstärker det estetiska intrycket. Sista nio är mer kuperade och avslutningshålet är ett kul dogleg där det gäller att placera utslaget så att du får plan mark under fötterna för inspelet.

 
Jönköpings GK, lokalt känd som Kättilstorp, är en blandning av traditionell park- och skogsbana med en hel del karaktär – vilket förstärks av att pendeltåget passerar rakt genom banan. Tåget tutar rejält innan det kommer så det finns inga ursäkter om du ställer till det för dig och klubben.

Även om det är lite ont om utrymme här och där är hålen oftast bredare än vad man förleds att tro från många tees, men se till att få med en banguide. Hål 7 känns som lite av en flaskhals då det krävs en forecaddie för inspelet. Hål 14, ett par fem där andra och tredjeslaget spelas brant nerför, skulle funka som risterrassodling. Kommunen är och rycker i marken för bostadsbyggande så det är lite ovisst hur framtiden ser ut för banan. Du hittar fler foton från banorna här.