Västerut från Albufeira – med flera av våra favoriter

 

I västra Algarve hittar du många banor och oftast till ett lägre pris än vad du betalar närmare Faro. Flera av orterna här har blivit populära bland övervintrare. För den som är nere kortare perioder utanför badsäsong går det att hitta stora rabatter på hotellrummen.

 

Palmares, belägen mellan Lagos och Alvor, är en av Portugals topprankade banor och erbjuder numera också boende. De 20 rummen har förstklassig kontakt med golfbanan och havet oavsett var i byggnaden – eller poolen – du befinner dig. Sedan vi var där sist ska det nya klubbhuset ha färdigställts, på samma ställe som det gamla och därmed med samma fantastiska vyer.

 

Poolen, lunchen, frukosten. Bra mat rakt igenom. Längst upp: Palmares par 5.

 

Standardrummen har gjort det mesta av havsutsikten: säng och skrivbord är vänt mot glasdörrarna och faktiskt har du havsutsikt även från wc-stolen. Det finns ett antal rum med påhängt vardagsrum, men där måste du stiga ur sängen för att se havet och det känns småjobbigt. Badrummet har en regnskogsdusch. Internet funkade mycket bra överallt och gratis parkering finns direkt utanför hotellet. Fördelen med att bo på hotellet, utöver närheten till havet och banan, är att du efter avslutad runda slipper hasa dig hela vägen upp till klubbhuset/parkeringen.

 

Vårt rum och utsikten från två olika rum. Till Lagos är det promenadavstånd.

 

Banan har 27 hål uppdelade på tre slingor och namngivna efter vad du ser från dem: städerna Alvor och Lagos samt Praia (stranden). För den som likt oss har en sving utan estetiska kvaliteter går det att trösta sig med fina vyer mot havet på många hål. Alvor är svårast, längst och mest kuperad samtidigt som den med flera högt belägna tees är riktigt kul. Praia erbjuder så mycket linkskänsla du kan få i Algarve, med en korsande järnväg som ger autenticitets-poäng. Bor du på hotellet rekommenderar vi att lira Praia innan frukost, för att få det fina morgonljuset och jobba upp aptiten.

 

 

Det relativt hårda underlaget ger dig extra längd i slagen (speciellt om du som oss är en hejare på sorkdödare), vilket gör att du inte ska avskräckas av att banan är relativt lång. Fairways har bermudagräs, som går i vila och blir brunt på vintern men funkar minst lika bra som de gröna varianterna. Avsluta med vitamin B-intag på klubbhusverandan med förstklassig utsikt mot havet och Lagos. In till Lagos är det friskt promenadavstånd och du kan förlägga den till stranden nästan hela vägen. 

 

Palmares hotell från avslutningshålet.

 

Espiche ligger kvarten västerut från Lagos och är en relativt ny bana med hög miljöprofil. Klubbhuset är fantastiskt fint, och mycket originellt. På håll ser det ut som att det fortfarande är under byggnation. Maten var förstklassig.

 

 

Själva banan hade av andra golfare beskrivits som en ”bollslukare”. Men banor slukar inte bollar utan det är normalt vi golfare som ställer till det för oss själva. Vårt tips för spel på Espiche är att antingen hålla dig på fairway eller ta med ett rejält gäng bollar.

 

 

Missar du som oss ofta fairway hamnar bollen nästan ofelbart i snåriga taggbuskar som inte är lätta att tampas med. Ger du dig in bland dem är det inte osannolikt att du kommer ut naken och blodig. Vi tror nog att klubben framöver kommer att sätta upp röda pinnar längs fairway för att skapa mer flyt för vanliga hackare. Vi låtsade att de redan var på plats och det gjorde att vi med våra billigaste bollar kunde njuta av rundan. Fairways har även här bermudagräs, vilket går i vila och – ja, du vet. Även greenerna här verkar ha någon typ av bermuda, vilket kan ha med miljöprofilen att göra.

 

 

Boavista strax väster om Lagos är en relativt kuperad bana där en del hål omges av bebyggelse, men inte så att det stör, varken spelmässigt eller estetiskt. Den spelas relativt kort, så fundera på vilken tee som passar dina slaglängder. Under vårt besök hade man släppt upp ruffen på många hål, så det kan löna sig att ha bra riktmärken om du missar fairway.

 

Par tre, från gul tee och från green mot tees (röd nere till vänster).

Vatten är i spel på några få hål, men då ganska rejält – inte minst på 14, ett korthål som kräver en rejäl carry från alla tees. En djup ravin kan sätta nerverna i dallring på hål 6 och 8. Du kommer inte in efter nio hål, men det finns en ambulerande vagn som eventuellt dyker upp – ta för säkerhets skull med dig det du behöver för 18 hål. Under vårt besök kunde man köpa en frukostbuffé i restaurangen. Efter rundan ska du glida in till Lagos, som har ett mycket trevligt bilfritt centrum.

 

Boavistas klubbhus från 18:e green och framifrån, med en trappa upp till proshopen.

 

Alto ligger mellan Portimão och Alvor och erbjuder en layout som premierar precision framför längd. Som mest mäter den 5 283 meter, varför vi rekommenderar att du inte stirrar dig blind på färgen på teekulorna utan väljer den längd som känns vettig. Snedslag straffar sig nästan alltid, men du hittar så gott som alltid bollen bland träden. Ska du slå snett är vårt tips att göra det rejält, så hamnar du med lite flyt på en parallell fairway och slipper eventuellt spela flipper bland trädstammarna. Vatten är bara i spel på tre hål. Scorekortet innehåller speltips för varje hål.

 

 

Trots att banan är kort har man med hål 16 lyckats få till vad som länge var Europas längsta golfhål, 570/555/489 meter från vit/gul/röd tee (par 5). Om du i tävling lyckas göra par här kan du kvittera ut en gratis öl i baren. Klubbhuset och restaurangen erbjuder mycket trevlig miljö och från utesplatserna har du vy mot inspelen mot 18:e eller utslaget på första (ett par 3). Maten vi åt var mycket bra och de har tysk veteöl, världens bästa svingolja.

 

Altos 18:e med klubbhuset.

 

Strax norrut ligger Penina. Banan är den äldsta i Algarve och alla hål kantas av träd. Även om det är glest mellan stockarna kostar det oftast ett slag att hamna utanför fairway. Första nio är par 35, sista nio par 38. Vatten är i spel på ett antal hål, men oftast i form av diken som korsar fairway. Många helt raka par 4 känns lite väl lika varandra. Eftersom banan har några år på nacken kan det vara värt att förhöra dig om skicket vid blöt väderlek. Miljön är mycket trevlig och fin och det är bra mat i klubbhuset.

 

 

Det femstjärniga hotellet är integrerat med golfklubben och vi var mer imponerade av det än av banan. Rummen är väl tilltagna och sängarna är bland de skönare du lär hitta i Algarve. Se till att få balkong mot banan, så väcks du av fågelkvitter istället för morgontrafik.

 

Peninas hotell och utsikten från vår balkong.

 

Kvarten innan du kommer till Europas mest sydvästliga utpost, hittar du också Algarvekusten mest västliga bana. Santo Antonio hette tidigare Parque da Floresta, efter namnet på området där banan ligger. Lokala golfare verkar fortfarande referera till banan som Parque da Floresta.

 

När du anländer till klubben ser du några hål på höger sida innan du kommer fram till klubbhuset. Det är lätt att få intrycket att en golfbil skulle vara en bra investering. Efter 18 hål utan golfbil är vårt tips att lita på det där första intrycket.

 

Banan är inte bara rejält kuperad, alla lutningar åt olika håll och kanter gör också att det krävs ett varv för att fatta hur den ska spelas. På hål 6 och 9 ska du se till att bollen bakom har koll på var du är om du måste stå och vänta för att kunna spela in. På hål 9 är speltipset att hålla upp så mycket som möjligt höger så kanske inte bollen rullar av till vänster. Klubbhusserveringen ligger med upphöjd utsikt mot avslutningshålet.

 

Santo Antonio är främst känd för att erbjuda billig golf. Kolla även hemsidan där det verkar kunna dyka upp olika typer av erbjudanden (vi lirade på Alla hjärtans dag och då var det gratis spel för damer). För den som vill kombinera med en geografisk trofé är det bara kvartens körning till Sagres, Europas sydvästligaste utpost. Fiskebyn Salema fem minuter bort från banan kan också vara värd en öl, eller två.

 

 Avslutningshålet på Santo Antonio med klubbhuset.

 

Morgado ligger tillsammans med systerbanan Álamos 20 minuter rakt norr om Portimão. Det här är en layout som passar hög- såväl som låghcpare. Har du som oss problem att träffa en drivingrange med utslagen finns här ofta gott om plats. För den långtslående går det att lira banan nästan 6 500 meter. 

 

 

Första nio ligger platt framför hotellet, sista nio är mer kuperade och leder dig bort från klubbhuset och sedan tillbaka. Även om det finns vatten på några hål är det framförallt de mycket fina och djupa bunkersystemen som utmanar. Med några få undantag är de väl synliga från tee och tänker du till lite ska du kunna navigera runt dem med värdigheten i behåll. Bermudagräs.

 

 

Álamos erbjuder mer av en naturupplevelse. Första nio löper som en väl tilltagen ring runt ett stort trädbevuxet område och vi fick nästan lite lappsjuka när vi avverkade dem. Faktiskt ligger slingan så avskiljt från allt att ett gäng äldre engelska damer förr om åren lät sig fotograferas nakna här till en kalender som såldes för välgörande ända-mål (försök till ordvits). Sista nio drar ner betyget men vi tycker ändå att den här banan var roligare att lira än Morgado. Greenerna är också mindre och betydligt mer ondulerade, så räkna med att scora sämre här.

 

Förstklassiga burgare i klubbhuset som är gemensamt för Morgado och Álamos.

 

Strax norr om Carvoeiro, beläget vid vattnet mellan Portimão och Albufeira, hittar du många banor. Vi checkade in på Tivoli Carvoeiro Algarve Resort som numera är femstjärnigt. Egentligen gillar vi inte femstjärniga hotell, att de ”bäddar upp” och lägger en liten chokladbit på kudden känns bara larvigt och ölen är som regel betydligt dyrare än på lägre stjärnkategorier.

 

Tivoli Carvoeiro har en egen liten strand, med öppettider som varierar i takt med tidvattnet.

Men Tivolis läge är spektakulärt. Från gatan ser hotellet inte mycket ut, men när du väl checkat in i ditt seaview-rum har du fantastiska vyer från din väl tilltagna terrass, mot vad som är essensen av Algarve. Även från alla andra utrymmen, inklusive frukostmatsalen, har du samma storslagna vyer.

 

Utsikten från vår balkong. Nedan: vårt rum.

Sängarna var absolut förstklassiga och badrummet hade en sådan där regnskogsdusch som i princip funkar som ett vertikalt badkar. Frukosten var mycket bra och precis som i alla andra utrymmen har man även här fin utsikt mot sandstensklipporna. För morgonpigga fanns det en kapselkaffemaskin i rummet.

 

 

Tio minuter norr om Carvoeiro hittar du två banor vägg i vägg: Gramacho och Vale da Pinta. Båda erbjuder riktigt bra och rolig golf i fin miljö. Det här gör att det är hårt tryck på banorna och det kan vara svårt att få önskad starttid om du inte bokar väl i förväg. Väl ute på banan får du ofta räkna med att det kan vara köigt. Ju tidigare du rullar iväg desto smidigare lär du komma runt. Se bara till att boka så att det är ljust när du står på första tee.

 

Gramacho, även bilderna nedan.

 

Båda banorna är väl korta från gul tee, så vi rekommenderar att ni som normalt spelar härifrån istället slår ut från vit, så får ni samma längd på banan som ni är vana vid hemifrån och på köpet mer bana för samma peng. Klubbhusmiljön är trevlig på båda klubbarna och maten är bra (identisk meny). På Vale da Pinta bjuder uteserveringen på utsikt över första tee. På Gramacho ser du 18:e, ett par fem, hela vägen från tee till green.

 

 

Gramacho är en trevlig relativt kuperad bana som under vårt besök var i mycket gott skick. Hålen är varierade och hål 14, ett kort par 4, är ett av de trevligaste vi lirat i Portugal. Hål 5-13 ligger öppet även om det kuperade landskapet gör att de skiljs av från varandra. Vatten är i spel på flera hål, inte minst 17:e där inspelet skiljer agnarna från vetet.

 

Den sympatiska baren på Gramacho. Tankarna innehåller 1 000 liter Super Bock (Portugals Pripps Blå) vardera.

 

Vale da Pinta gjorde faktiskt ett ännu starkare intryck på oss. Bra skick rakt igenom och en riktigt kul layout, med många högt belägna tees och flera dogleg. Första nio går i trevlig bebyggelse, som låg på säkert avstånd från vår allestädes närvarande dåliga dagsform. Sista nio ligger fritt i naturen. Variationen är stor mellan hålen. De flesta är hyfsat korta. Sista hålet, ett par 5 på en bra bit över 500 meter även från gul, bryter mot mönstret.

 

 

Under vårt senaste besök var vi ute tidigt för att slippa köerna, men två i vår boll hade hoppat av så plötsligt var vi en tvåboll med två fyrbollar framför oss. Marshallen lät oss dock starta på hål 3, vars tee ligger jämte klubbhuset, för att sedan ta hål 1-2 när det lugnat ner sig framåt lunch. Med två fyrbollar bakom oss valde vi dock att istället för att riskera att senare fastna på hål 1 spela två bollar på varje hål. Det gjorde att vi fick 32 hål för priset av 18 – och rejält med motion då vi är ganska stabila i att växla mellan hookar och slicar.

 

Från vår balkong på Pestana Dom João II i Alvor.

 

Kvarten norrut hittar du Pestanas tredje bana i området: Silves. Den är inte lika kuperad som Gramacho och Pinta och ska inte vara några problem att gå för den med normalkondis. Som mest går det att klämma ut 5 615 meter/par 70 ur layouten. Det är dåligt skyltat till hål 2, men du ska rakt fram över rondellen. Restaurangen har bara lättare förtäring och du kommer inte in efter nio hål så ta med dig det du behöver.

 

 

Längre österut, norr om motorvägen och halvvägs mellan Portimão och Albufeira, ligger prestigeprojektet Amendoeira med två banor: Faldo och O´Connor Jnr. Vill du lira här betalar du en hel del bara för varumärket. Spelar du bara en bana är vårt tips att satsa på Faldo, som är betydligt roligare i layouten, med en hel del nivåskillnader.

 

 

O´Connor Jnr har även den mycket hög finish men är pannkaksplatt. Buggy ingår i greenfeen och du får köra på fairway. Avståndet till framkant/mitt/bakkant är väl utmärkt på massvis med lock på fairways. Faciliteterna i klubbhuset är förstklassiga.

 

 

Strax väster om Albufeira ligger Salgados, en pannkaksplatt historia som kändes aningen svag både vad gällde layout och skick. Visst funkar den om du bor i trakten och vill ha nära till en bana men vi skulle ändå satsa på att ta lite restid i bilen. Personalen är dock mycket trevlig här och det finns ett rikt fågelliv, om du skulle ha intressen åt det ornitologiska hållet, utöver att göra birdies.