Höstgolf i Spa-triangeln

För den som utöver golfen mest vill slappa i lugna miljöer eller hitta tillbaka till toppformen efter ett kirurgiskt ingrepp för att bli av med slicen ligger de gamla kurorterna i Tjeckien lättåtkomliga med bil från Tyskland, eller så kombinerar du med Prag knappa två timmar bort. Greensgate har vi med i separat reportage.

Kurorterna väster om Prag är jämte huvudstaden landets största turistmagneter. De tre mest kända är Karlovy Vary (i Sverige mer känd under det tyska namnet Karlsbad), Mariánské Lázně (Marienbad) och Františkovy Lázně (Franzensbad). De här tre orterna är kända som "West Bohemian Spa Triangle".

 

Greensgate, som vi har med i separat reportage. Längst upp: Karlovy Vary.

Sedan länge har människor från stora delar av Europa vallfärdat hit för att bli av med eller mildra sina krämpor eller rehabilitera sig efter kirurgi och annat. Behandlingarna är så erkända att såväl tjeckiska som tyska försäkringsbolag enligt uppgift fortfarande betalar upp till 80 procent av kostnaden för sina medborgare så länge de har remiss. En viktig komponent i helandet ska vara att dricka det mineralrika vattnet från källorna, själva är vi övertygade om att öl funkar minst lika bra – och smakar betydligt bättre.  

 

Spa-avdelningen på Hotel Nové Lázně i Mariánské Lázně, med chans att slappa eller behandla krämpor. Nedan: Sokolov.

 

Kurorterna gav förr i tiden mer intryck av sjukhus än vad vi här hemma förknippar med spa. Idag är det lite mer anpassat, typ 50/50 sjukhusmiljö och vår bild av spa. Är du ute efter att bara koppla av i trevlig miljö och få lite skön massage heter det i Tjeckien ofta "Wellness".

 

Kurorternas attraktionskraft på utländska besökare gjorde att de första tjeckiska golfbanorna hamnade här. Med närheten till Tyskland och många utländska turister överhuvudtaget är greenfeen dyrare här än på många andra ställen i landet. Vi var den här gången här i mitten av oktober, det är lite väl sent för att banorna ska vara i bästa skicket, försök istället pricka in mitten av maj till mitten av september.

 

Cihelny. Nedan: Mariánské Lázně.

Värt att notera är också att de sex banor vi testat i området lagt sig på ganska exakt samma pris, så räkna inte med att prislappen ger dig mycket vägledning om vilken bana du ska satsa på. Där hoppas vi istället kunna hjälpa till. Ska du spela flera banor kan du få ned priset ganska rejält med West Bohemia Golf Pass.

 

 

En annan sak att vara medveten om är att Pilsner Urquell dominerar stort i västra Tjeckien, någon gång fanns ett alternativ men oftast var det den enda ölen som erbjöds på golfklubbar, restauranger och hotell. Vi är själva inte värst förtjusta i ljus lager, men i artikeln om Greensgate tar vi ändå en av bryggeriets prisbelönta guidade visningar – och synar den svenska uppfattningen om hur man häller upp en öl.

 

 

Karlovy Vary/Karlsbad är den största och mest kända kurorten, med anor från 1300-talet och den enda av triangel-städerna med varmt vatten i källorna. Med ett så gott som bilfritt centrum rekommenderas att strosa runt och upptäcka alla vackra byggnader.

 

 

Eftersom vi inte orkade bråka med tältpinnar och luftmadrasser bestämde vi oss för att satsa på ett av de många riktigt fina hotellen. Det mest kända heter Grand Hotel Pupp och figurerade i Bond-rullen “Casino Royal”, då som Hotel Splendide i Montenegro. Bland övriga kändisar som bott här återfinns Sigmund Freud och Franz Kafka samt den musikaliska trion Beethoven, Bach och Chopin. Napoleon Bonaparte påstås också ha bott här, men vi har från säker källa att han checkade in lite längre bort.

 

 

Den första byggnaden kom på plats redan 1701, då som en nöjeslokal för den lokala societeten. I slutet av århundradet gav sig släkten Pupp in i leken och 1877 påbörjades bygget av vad som sedan 1894 varit Grand Hotel Pupp (dock äger inte släkten längre hotellet). Sedan 1950 har filmstjärnorna bott här under den årliga filmfestivalen.

 

 

Vårt rum (ovan) var rymligt men ganska neutralt med tanke på hur glassiga de allmänna ytorna i hotellet är. Vi kan nog tycka att den som vill uppleva stället lika väl kan göra det som dagbesökare, kanske över en öl, eller två. Om du bor här har du två frukostmatsalar att välja mellan (fotona nedan). Den första ligger i lobbyn och akustiken här gör att det lätt kan bli lite bullrigt. Den andra ligger en bit bort och här är det lugnare. När vi bodde på Pupp för ett bra antal år sedan hade de tavlor uppställda på stafflin här, alla var till salu och den billigaste gick för 189 000€ – vi tog långa omvägar med kaffet.

 

 

Till golfen. Vi började på Golf Resort Karlovy Vary en knapp mil sydost om staden. Namnet till trots finns det inget boende här. Klubben bildades 1904 och är med det landets äldsta, en av de äldsta i Centraleuropa. Några år senare var man igång med nio hål och ytterligare nio kom till 1933. Med fyra tees kan den spelas från 5 039 upp till 6 198 meter, par 72. På hemsidan finns foton som visar varje hål från tee till green, som de ser ut i högsäsong. Är du svajig med drivern kan det vara läge att inte vara det, för det här är en skogslayout som här och var är rejält tajt.

 

Öppningshålet (ovan), ett hyfsat långt rakt par 4, ligger på gaveln av klubbhuset, utom synhåll från uteserveringen. Tees är omgärdade av buskage som vi först trodde var höstlöv som någon räfsat ihop.

 

 

Hål 2, ett relativt kort par 5, tar dig sedan tillbaka i samma riktning du kom från. Har du glömt något i klubbhuset är det nu du ska passa på att hämta det för sedan tar layouten dig inte nära det igen förrän du kommer in på 18.

 

Hål 3, ett kort par 4 där det gäller att inte ligga för långt höger på inspelet då det hänger en stor gren i vägen för den som inte rullar in en sorkdödare. Är väl en tidsfråga innan den ramlar ner, eller blir nersågad av en frustrerad medlem.

 

 

Korthålet 4 (ovan) är inte alls vidare kort, knappt  200 meter från gul tee och 158 från röd. Lite hjälpt är du av att det är nerför. Hål 5 är ett kort par 4, men nu är det uppför. På 6 blir det knepigt, ett par 5 med ett dogleg som kräver en rejäl pärla från tee för att komma runt hörnet och ha ett fullt andraslag. Indexerat som banans svåraste hål.

 

 

Spelar du från några av de bakre tees är det direkt olämpligt med sorkdödare på hål 7 (ovan). I övrigt lite halvtrångt från tee. Ska du upp på två slag kan det vara läge att dra på rejält med drivern.

 

 

Var hål 7 halvtrångt så är 9 heltrångt. Goda nyheterna är att det är ett kort par 5, så känns drivern svajig kan det vara läge att tagga ner och satsa på riktning istället för kraft. Även andraslaget kräver tungan någorlunda rätt i mun.

 

 

Efter den välsorterade kiosken, som ligger så långt bort du kan komma från klubbhuset, följer ett korthål och sedan är det med 11 (ovan) återigen dags för ett sugrörshål, men bara från tees. Relativt kort par 5 så har du inte ställt till det på utslaget ska det inte vara några problem fortsättningsvis.

 

 

Med 12 (ovan) har du återigen ett dogleg, par 4. Ganska långt men för de flesta inga problem att komma runt hörnet för att ha ett fullt slag in mot green. 13 är ett korthål nerför och sedan har du 14 med ett dolt utslag där du har hjälp av en spegel högt upp bakom tee för att se att framförvarande boll är utom räckhåll. Även andraslaget är blint men i brist på spegel där får du använda ditt omdöme.

 

 

15 (ovan) kändes av modernare snitt än övriga hål, gott om utrymme men med en bunker i spel för den som vill gena. Ett halvlångt par 4 indexerat som banans lättaste hål.

 

 

Med 16 är det återigen dags för ett sorkdödarfientligt hål, den här gången har även främre tees vattnet i spel. Långt dogleg par 4 uppför, banans i vårt tycke svåraste hål. Vår Bobman tog inga risker utan hade ringt in Klára Davidson Spilková, Tjeckiens främsta damproffs, för att finslipa tekniken så att han kom över torrskodd. Klára tyckte att hans sving var "mycket intressant".

 

 

17, som sig ofta bör ett korthål. Snyggaste på banan, inte minst teeboxarna. Avslutningshålet (nedan) är sedan ett kort par 5 svagt uppför som inte ska innebära några större problem, utöver att alla på uteserveringen kan följa dig hela vägen från tee till green.

 

 

Restaurangen ligger med fin utsikt mot avslutningshålet. Vi är väl bekanta med den efter en gruppresa till Tjeckien för många år sedan. Gruppen hade redan spelat några banor och några av oss hade insett att vi var betydligt snabbare än de övriga, följaktligen gick vi ut som förstaboll. När sista bollen rullade in hade vi under två timmar hunnit få i oss tillräckligt med öl för att göra rejält motstånd när busschaffisen ville ha oss ombord.

 

 

Cihelny Golf & Wellness Resort (tidigare Astoria) ligger kvarten söderut från Karlovy Vary och erbjuder en Gary Player-design och trevligt och småskaligt boende av modernt snitt. Det var klart billigast att boka boendet direkt på deras hemsida och en ytterst marginell kostnad att uppgradera till ett större rum. 

 

Incheckningen och vårt rum.

 

De 35 rummen ligger samtliga en trappa upp i klubbhusbyggnaden. Vårt uppgraderade rum hade gott om svängrum och mycket sköna sängar samt extremt sköna kuddar. En altandörr ledde ut till en väl tilltagen terrass, dock hade vi från vår ingen direkt utsikt, vilket inte spelar någon roll då det är bättre att sitta på klubbhusrestaurangens veranda.

 

 

De allmänna ytorna är mycket trevliga och i wellnessavdelningen, som ingår i alla rumskategorier, finns utöver massage och häng-ytor en pool.

 

 

Banan öppnade 2002 och kan spelas från 4 665 upp till 5 782, med fyra tees, par 70. En titt på banlayoutskissen visar att rundan inleds med fem hål utan vatten, men att det sedan ser ut att erbjudas rejält med chanser att blöta bollen både till höger och vänster på flertalet hål. Väl därute visar det sig dock finnas betydligt mer marginaler till vattnet än vad man fick intryck av från skissen.

 

 

Öppningshålet (ovan) är banans längsta hål, ett par 5 som kan spelas upp till 498 meter. Samtidigt är det gott om utrymme i sidled, så det är  bara att smacka på och hoppas på det bästa.

 

 

Sedan följer ett långt par 3, även detta med högt belägna tees. Hål 3 (ovan) är sedan ett halvlångt par 4 där du ska över ett krön och det kan vara läge att ha koll på framförvarande boll.

 

 

Med hål 4 (ovan) har du banans näst längsta hål, nerför på utslaget och uppför mot slutet, upp till 486 meter långt. Sedan följer ett korthål där du står snudd på nästan lika högt som det är långt, spelas 106 kubikmeter som längst, 84 som kortast.

 

 

För att ta dig till hål 6 (ovan) behöver du sedan korsa järnvägen, fast inte om du spelar från backtee, då slår du istället över spåret och korsar först efteråt. Tåget tutar rejält när det är på ingång.

 

 

Hål 7 ser småknepigt ut från tee, alla hål på banan har namn och det här heter "River Hell". Floden i fråga är inte värst stor, mer åt det bäckiga hållet, men den ligger där och stör lite när du ska iväg från tee. När du väl tagit dig över är det ganska lugnt, som fotot ovan visar.

 

 

8 är sedan banans absolut längsta par 3, upp till 210 meter. Spontant känner man att de kunde disponera en del av de här metrarna på det väl korta hål 5, kubikmeterhålet.

 

 

Har du sorkdödare som standardslag kommer du även att uppleva 9 som ett "river hell"-hål. Klarar du dig över bäcken är dock även detta hål fullt hanterbart. Sedan svänger du antingen vänster till klubbhuset eller höger mot hål 10.

 

 

Vi svängde vänster och efter några Pilsner Urquell var det för oss inte helt klockrent att hitta till hål 10 (ovan), det är lätt att hamna antingen på hål 18 eller att du kommer upp vid stora vägen. Du ska svänga vänster bakom greenen på korthålet 17 vid infartsvägen.

 

 

Efter korthålet 11 har du ett av våra favorithål på banan, ett kort par 4 dogleg höger med inspel över vatten. Med tilltagande åldersskröplighet har vi alltmer kommit att uppskatta hål där de handlar mer om strategi och precision än kraft.

 

 

13 är ett krusidullfritt rakt par 4 som förvisso har lågt index men inte är längre än att du ska klara dig med de slag du har att spendera. Dessutom tillräckligt brett för att du ska våga dra på lite extra.

 

 

Hål 14-16 är samtliga dogleg höger. 15 (ovan) är tuffast, döpt till "Mad Dog" vilket skvallrar om att det krävs en rejäl pärla för att komma runt kröken. 16 (nedan) är ett par 5 och ger dig marginal att missa lite. 17 är sedan det där korthålet vid infartsvägen. Avslutningshålet ligger sedan lite för sig själv och på fel sida av klubbhuset, vilket vi tycker är en klar miss av Player.

 

 

Sokolov hittar du kvarten sydväst från Karlovy Vary, utanför staden med samma namn. Fram till 1981 fanns här en brunkolsgruva men 2002 inleddes ett arbete för att förvandla det ödsliga månlandskapet till en golfbana. Fyra år senare var den klar för spel. Att klubben har en falk i loggan beror helt enkelt på att "sokolov" betyder just "falk". Från sommaren 2025 finns ett hotell direkt vid banan.

 

 

Med fyra tees kan du klämma ur 6 288 meter ur layouten som längst. Banan är den klart mest kuperade av dem vi testade i området och är det någonstans du ska hyra bil är det här (det är också en del transportsträckor mellan hålen). Att det sällan är vindstilla här skvallrar de till viss del sönderblåsta greenflaggorna om.

 

 

Öppningshålet (ovan) ligger en bit framför klubbhuset, ett ganska långt par 5 som inledningsvis spelas uppför. Sedan följer ett helt plant halvlångt korthål.

 

 

Hål 3 är ett inte värst långt par 4, men indexerat som banans näst svåraste hål, så något lurt är det. Hålet kröker lite höger och vi gissar att många är lite väl giriga från tee och hamnar i bunkern i kröken. Sedan har du ett par 5 med högt index, även här med en svag högersväng.

 

 

Korthålet 5 är Sokolovs signaturhål, på vippen lika högt som långt, som längst spelas det 150 kubikmeter. Vi hade rejäl sidvind och såg vår första boll driva vänster och ner i vattnet som även finns bakom green. Spelar ni match och det blåser rejält är tipset att förlora hål 4 så slipper du slå ut först här.

 

 

Med hål 6 är du nere på plan mark igen, ett ganska långt par 4 med green neråt vänster. Med 7 (ovan) vänder du sedan tillbaka och när du hålat ut här ska du passera bakom green på hål 5 för att komma till hål 8.

 

 

8 är ett hyfsat långt par 5 dogleg där du ska över vatten och uppför en backe. Är du här för första gången är det inte helt lätt att ha få grepp om vilken längd som ska till på andraslaget. I vårt tycke ett av banans bästa hål.

 

 

Det avslutande hålet på ut-9 är lite tamt, svårigheten ligger främst i längden och att det är lite uppför. Men det gör jobbet att ta dig tillbaka mot klubbhuset.

 

 

Precis som på öppningshålet är det uppför på utslaget på 10. Har du tappat greppet om hållningen första nio står en staty där för att påminna om hur en bra uppställning ska  se ut.

 

 

11 är sedan ett par 3 som vi först trodde spelades rakt fram plant, sedan såg vi att det var väl många tees framför oss och insåg att vi tittade bort mot hål 2. 11:ans green ligger höger om, en bra bit ner.

 

 

Hål 12 är banans i särklass längsta hål, upp till 538 meter. De goda nyheterna är att det inte finns några bunkrar att fastna i de första 400 metrarna, de dåliga att det finns desto fler mot slutet.

 

 

På korthålet 13 hade vi rejäl motvind, istället för 155 meter fick vi spela det 185. Råkar du ut  för samma vind kan det vara läge att lägga upp kort höger om green istället för att utmana allt på fotot ovan. Bunkrar bakom green.

 

 

14 var ett annat favorithål, med alla tees högt placerade och lagom långt, från 318 upp till 402 meter (fairway är nere till höger på översta fotot). Ganska gott om utrymme på båda sidor så spara inte på krutet

 

 

Sedan kommer ett par 5 med dubbla doglegs. Många långtslående vill nog gena det första för att kunna gå in på två slag. Relativt svårträffad green.

 

 

Rundan avslutas sedan med fyra par 4, det första rakt och ganska krusdullfritt, det andra (ovan) rejält kort men uppför från tees. Avslutningshålet (nedan) tar dig tillbaka mot  klubbhuset, men inte hela vägen, något vi gärna hade sett, inte minst för att ha något att glo på när man satt sig i säkerhet på terrassen.

 

 

Skicket på banan var under vårt besök mycket bra. Vi gillade också variationen på hålen. Även om restaurangen ligger lite väl långt från 18:e green ska du hänga här lite efter rundan, maten var mycket bra och ölen billigare än snittet i området.

 

 

Sedan fortsatte vi till Mariánské Lázně/Marienbad, den näst mest kända kurorten i Tjeckien och 45 minuter ganska rakt söderut från Karlovy Vary. Staden är betydligt mindre och du lär inte ha några problem att hänga med i tempot här.

Vi checkade vi in på Hotel Nové Lázně, (nedan) topphotellet på orten och en mindre version av Drottningholms slott men där man tagit ut svängarna mer gällande arkitekturen. Rakt över gatan (ovan) ligger en stor fin park.

 

 

Precis som med Pupp är det egentligen för stelt och lyxigt för vår smak och vi har svårt att riktigt slappna av i den här typen av 5-stjärniga miljöer. Men för en natt är det kul att uppleva den här kategorin av hotell.

 

 

De har en riktigt stor spa-avdelning här, med diverse behandlingar och ytor där du bara  kan slappa (du hittar foton därifrån i början av den här artikeln, fotot ovan visar korridoren med dörrar till olika typer av behandlingsrum).

 

 

Vårt rum var väl tilltaget med en riktigt bra regnskogsdusch. Till middagen kunde man välja en buffé, vilket gjorde att vi slapp vänta så länge mellan rätterna som är vanligt på femstjärniga hotell. Fotot nedan visar frukosten.

 

Royal Golf Club Mariánské Lázně var igång med nio hål och klubbhus 1905 och har med det landets äldsta bana (Karlovy Vary var ju först ut som klubb, men igång med banan strax efter). En av de första medlemmarna var den engelske kungen Edward VII, som också stoppade in en hel del kunglig kosing i verksamheten (det kungliga prefixet fick man dock först 2003).

 

1923 öppnade ytterligare nio hål och 1994 var banan spelplats för Europatouren, första gången den gästade en klubb bakom gamla järnridån. Noterbart från den tävlingen är att två svenskar slutade i topp (Per-Ulrik Johansson och Klas Eriksson). Klubbhuset har hängt med i alla år, med hjälp av några renoveringar. Charmig miljö, som om man var på någon gammal klubb i UK.

 

Banan ligger på nästan 800 meters höjd, så lokalt väder kan vara en faktor att ha koll på. Även om några hål är kuperade ska det inte vara några problem att ta sig runt till fots. Öppningshålet (ovan) är ett rakt par 4 som inte ska vålla några större problem, så länge du inte tokslicar eller tokhookar.

 

Hål 2 är ett halvlångt par 5 där du inte ser så mycket från tee (ha koll på var du har framförvarande boll innan du slår ut). På andraslaget har du full vy hela vägen mot green, som ligger skyddad bakom ett vattendike. Sedan är det uppför på hål 3, för att plana ut på 4 (nedan).

 

Längre kom vi inte innan det började regna rejält och vi valde att avbryta spelet. Istället gick vi runt lite och fotade här och var. Vi spelade hela banan för drygt tio år sedan, men det hindrade oss inte från att virra runt som yra höns, trots att hålen ligger väl samlade.

 

Uppifrån: hål 5 på andraslaget, hål 7 och korthålet 8. Nedan: Hål 10, 11 och 16.

 

Trots blötan kunde vi se att banan var i riktigt fint skick hela vägen från första tee till sista green. Nästa gång vi är i området ska vi se till att pricka in en dag med bättre/torrare väder och fota hela bansträckningen.

 

 

I landets äldsta klubbhus finns självklart ett litet golfmuseum, väl värt en titt. Här samlas grunkor och foton och flera är riktigt annorlunda, som golfbagen tillhörande US Army från andra världskriget. Självklart finns olika sorters golfbollar genom historien. Bäst gillade vi mackapärerna för att ha koll på antalet slag.

 

 
Františkovy Lázně/Franzensbad utgör alltså det tredje hörnet i ”West Bohemian Spa Triangle" och är beläget halvtimmen sydväst om Karlovy Vary och lika långt nordväst om Mariánské Lázně.

 

Golf Resort Františkovy Lázně slog upp portarna 2003 och var under vårt besök för ett bra antal år sedan i riktigt fint skick. Mest imponerades vi dock av att vi sprang på Pavel Nedved, på den tiden en av världens bästa fotbollsspelare. En snygg tjej i vårt sällskap stod och pratade med honom länge utan att veta vem han var. Vi andra, halvfula men på ett sympatiskt sätt, vågade oss inte fram.

 

 
Tyvärr var vi ganska kassa på att fota på den tiden och har därför valt att kassera de flesta foton från banan (och är inte direkt nöjda med dem vi lämnat kvar). Vi hoppas att återvända någon gång framöver och ta bra foton, samt klämma lite försiktigt på Nedved.