TBR 9 januari 2014

The Bobmen report: 9 januari 2014

KLGCC West Course, där PGA--touren spelar. På East Course lirar LPGA-touren. Längre ner har vi testat båda.

God fortsättning!

Jul och nyår ägnade vi åt "grävande journalistik" i Spanien – 14 banor på solkusten och två i Sevilla hann vi duffa oss genom. Funderar du på longstay har vi några allmänna tips och vi har även testat ett paket som finns hos en svensk arrangör. Vi lyckades undvika banan som av en mycket trött tysk golfare beskrevs som ”Valley of Death” och vi tipsar om hur du får billigare hyrbil. Under vår slaskrubrik "På sista raden" förklarar vi varför vi alla har mer att lära av Miguel Ángel Jiménez än av Tiger Woods.

Kultur & golf i Sevilla

Andalusiens huvudstad och Spaniens fjärde största stad erbjuder inte bara en av landets absolut bästa banor utan också genuint spanska kulturupplevelser av bästa märke. Som julklapp till oss själva checkade vi in på samma hotell som Lawrence av Arabien. Läs reportaget här!

Bättre pris på hyrbilen

Priset på hyrbilar går upp och ner i takt med hur bokningsläget ser ut. I våra allmänna restips ger vi rådet att preliminärboka tidigt och sedan bevaka prisutvecklingen (prenumerera på nyhetsbrev från t.ex. Auto Europe och Holiday Autos) . Vi gjorde detta inför vår resa över jul och nyår till Spanien. I slutändan hade vi fått ett pris på så lite som 45:-/dagen. Ett par som vi träffade på flyget ner hade bokat sin bil några veckor innan avresa, för 245:-/dagen. Om man som oss är iväg 17 dagar handlar det om en besparing på 3 400:-. För att göra summan mer begriplig för golfare rör det sig om ca 100 stora öl på en spansk golfklubb.

Prisvärt hotell Malaga flygplats

Om du som oss flyger in sent till Malaga eller ut tidigt finns det numera ett bra och billigt hotellalternativ på promenadavstånd från terminalerna (om du inte har för mycket bagage). Holiday Inn Express Malaga Airport ligger 800 meter från terminalen i riktning in mot staden. När du kommer ut från Arrivals går du höger förbi taxibilarna och tar dig sedan över på andra sidan (gamla) infartsvägen mot flygplatsen. Gå längs med vägen som svänger svagt vänster, förbi flera hyrbilsföretag på din vänstra sida (bl.a. Niza Cars som ligger vid rondellen). När den här inre vägen efter en skarp sväng verkar ta slut går du under bron på den lilla ”smitvägen” så är du framme – kolla google maps. Via en hotellbokningssajt betalade vi 410:- för ett dubbelrum med frukost. Fräscha rum, trevlig personal och bra frukost i fina ljusa lokaler. Gratis parkering utanför.

Jul och nyår i spanska storstäder

Storstadssemester i Spanien över jul- och/eller nyårshelgen är kanske inte något som låter optimalt på pappret. Vi har gjort det några gånger, i Valencia, Granada, Barcelona och nu sist i Sevilla. Kvällarna kan förvisso vara kyliga, men vilket folkliv! Bilden ovan är tagen den 21 december på en av gatorna i Sevilla vid 23-tiden. På dagarna hade vi golfväder med avslutning på uteserveringen.

Bodevik: Service som konkurrensmedel

Sven Bodevik har varit på longstay i Spanien och kan berätta om en klubb där alla andas service och hjälpsamhet. Tilläggas kan att Sven blev av med klubborna ur bilen och att klubben då ställde upp med ett Taylormade-set i två veckor för bara 320:-. Läs Svens betraktelser från Lumine söder om Barcelona.

OBS: Bilden är inte ett montage.

På sista raden: Jiménez visar vägen

Miguel Ángel Jiménez är vår förebild inom golfen, för att han visar att det går att kombinera kulmage och cigarr med bra golf. Vi är på god väg med kulmagen, resten går sådär. När Tiger Woods ser gråtfärdig ut efter ett dåligt slag suger Jiménez lite extra på cigarren och lunkar vidare. Med färre Woods och fler Jiménez bland svenska amatörgolfare skulle färre av oss lägga klubborna på hyllan.

Longstay och 14 testade banor på Costa del Sol

Allt fler av klubbarna på spanska solkusten följer nu efter andra golfdestinationer i Spanien och övriga Sydeuropa och tar fram erbjudanden riktade mot golfare som är nere längre perioder. Klubbarna har också blivit bättre på att använda sina egna hemsidor och ofta är det just där du numera hittar de bästa erbjudandena, oavsett om du vill lira en enstaka dag eller flera månader – ju längre du är villig att binda upp dig desto större är rabatterna i regel. Skulle behovet finnas kan du ofta köpa till golfbil för hela perioden, också det till en starkt rabatterad kostnad.

Klubbhuset Lauro, så andalusiskt det kan bli. Längst upp: Cabopino, en ganska okänd bana som imponerade stort, inte minst för vyerna över Medelhavet. I solblänket ser du Gibraltarklippan.

När det gäller att kontakta klubbarna via deras mail verkar det fortfarande vara en 50/50-historia huruvida de överhuvudtaget har koll på sina inkorgar. Behöver du mer info och mailen inte funkar är vårt tips att ta hjälp av någon spansktalande och ringa.

Daggpatrull på Torrequebrada. Vi älskar att slå ut tidigt vintertid i Spanien, med den klara luften och solen som värmer allt mer utan att det blir svettigt.

Om du arrangerar eget golfmedlemskap är vårt tips att känna dig för lite. Är du nere en längre period är atmosfären kring klubbhuset minst lika viktig som skicket på själva banan – får du inte det sociala att funka kommer du bara att längta hem. Några klubbar domineras av vissa nationaliteter medan andra har en stor mix. Det senare brukar bli trevligast i längden, se bara till att det funkar med språket. Pratar du inte ens engelska finns det några ”svenskklubbar” med det ser vi som en sista utväg. Om du ska vara nere en längre period kanske du kan göra en deal med klubben att först känna dig för en månad – gillar du inte vad du får betalar du bara för den månaden och testar sedan en annan klubb. Gillar du däremot vad du får räknar du av månaden på ett längre medlemskap, vilket ger dig en lägre månadskostnad.

Mijas Los Lagos som efter ett års ombyggnad idag erbjuder ett av de bästa underlagen på kusten, för ca 450:- vintertid.

Boendet
Om du fixar boendet på egen hand är det billigaste – i varje fall potentiellt – att hyra direkt från någon privatperson. Är du nere under vintermånaderna är det viktigt att du ser till att det finns bra värme i lägenheten/huset – nöj dig inte med annat än luftkonditionering annars kommer du att frysa både det ena och det andra av dig då portabla varmluftsfläktar och element sällan klarar av att skapa ett vettigt inomhusklimat när det är runt tio grader utomhus från kväll till morgon. Har boendet stått ouppvärmt en tid kan det ta någon dag att få rejäl värme i kalla väggar och golv. Vintertid är det också viktigt att balkongen/terrassen har sol så att du kan njuta av att sitta där. Vår rekommendation om du ska hyra flera månader för första gången är att köpa en vecka på hotell/lägenhetshotell någonstans och först rekognosera. När du väl fått grepp om var du vill bo och spela är det bara att lösa boendet på plats. Om du som oss bara har möjligheter att vara nere en eller två veckor är lägenhetshotellen längs med kusten utmärkta alternativ. Under vintermånaderna går det att hitta bra erbjudanden. Många hyr också in besökande vänner i dessa, istället för att själva behöva hyra något större än vad de egentligen behöver.

Vår balkong på Myramar, med bara några minuters promenad till centrala Fuengirola. Nedan: vårt sovrum.

Den här gången testade vi ett alternativ i utkanten av ”svenskstaden” Fuengirola, för att ha nära till en riktig stad men ändå snabbt kunna komma iväg med bilen till golfbanorna. Myramar lägenhetshotell ligger i stadens västliga utkanter, med gångavstånd till stans hela utbud och början av den långa strandpromenaden inom tio minuters promenad. Lägenheterna är fräscha, med kombinerat vardagsrum/kök, väl tilltagna balkonger och badrum med separat bad och dusch. Bra fungerande Internet (inte alltid en självklarhet här nere) kostar bara några kronor att köpa till, men finns också gratis i lobbyn som alltid är bemannad av mycket hjälpsam personal. Frukost (från 08:00) går att köpa till för 6:50 euro och är prisvärd. Vill du äta lunch på hotellet finns à la carte, på kvällarna var det buffé för 12:50 euro som gällde under vårt besök.

Inom hotellet finns en hel del att göra, oavsett om du är av den aktiva sorten eller mer åt det passiva hållet. Pooler finns inom- såväl som utomhus, med gym och bastu/bubbelpool. Puben är mycket trevlig. Gratis parkering finns på gatan utanför hotellet och du kommer snabbt ut på kustvägen norr- eller söderut och har därmed massor av golfklubbar inom 30 minuter. Det går att hyra lägenheterna för ca 40 euro/natten. För längre vistelser ska du höra direkt med dem vad de kan erbjuda. Granne med Myramar ligger ett enormt shoppingcenter, hittar du inte vad du söker här finns det sannolikt inte på norra halvklotet.

Vi trivdes utmärkt i Fuengirola, som har Costa del Sols längsta strandpromenad och en genuint spansk atmosfär jämte en stor svenskkoloni.

Testade banor Malaga-Nerja:
Baviera strax väster om Nerja har utvecklats till en riktig svenskklubb – när vi lirade där på nyårsafton pratades det svenska i var och varannan boll. För den som vill ha lite mer spansk atmosfär har vi testat grannbanan Añoreta. Läs det uppdaterade reportaget här!

Añoreta strax öster om Malaga på vägen till Nerja.

Testade banor Malaga-Fuengirola:
Lauro ligger bara halvtimmen väster om Malaga och erbjuder longstay via en svensk arrangör. Vi har testat boendet, banan och maten. Vi har också gått i närkamp med Parador Malaga som ligger på drygt gångavstånd från ankomsthallen på Malaga flygplats – och Torrequebrada i Benalmádena, för att namnet är så härligt spanskt. Läs reportaget här!

Det mycket trevliga boendet på Lauro.

Testade banor Marbella-Fuengirola (du hittar fler foton från banorna här):

Cabopino ligger ganska exakt mellan Marbella och Fuengirola, ett område som vi tillbringat mycket tid i senaste åren. Trots det har vi inte hört värst mycket om banan, faktiskt var vi osäkra på om de hade 18 hål eller bara 9. När vi till slut släpade oss dit blev vi oerhört positivt överraskade – bara från Alcaidesa Links neråt Gibraltar har vi bjudits på så fina vyer mot Medelhavet. Från det relativt enkla (men med bra mat) klubbhuset har du 180 graders vy mot vattnet och de flesta hål erbjuder också storslagna vyer.

Banan är relativt kort (4640/5194 från röd/gul, par 71) och kräver mer precision än längd. De flesta par-4:orna är snarare runt 300 än 400 meter långa, som golfbanor ska/borde vara när man bygger dem för oss halvhyfsade amatörer. Vår låghcpare uppskattade banan precis lika mycket som oss andra, för att den kräver ”course management”, att du tänker till innan du slår. Vårt tips till långtslående golfare kunde ha varit att lämna drivern hemma och satsa på långa järn, om det inte varit för hål 3. Med 288/238 meter från gul/röd och med bra hjälp av tees som ligger så högt upp att vi tyckte oss se toppen på Stockholms Stadshus i horisonten, finns det goda möjligheter att driva green för den som kan vispa till bollen någorlunda rejält. Även om du som oss känner att det inte finns en fis chans i helvetet att få iväg bollen ens i närheten av green vore det tjänstefel att ändå inte använda storbulan i ett sådant här läge.

Banan byter karaktär flera gånger vilket gör den mycket kul och omväxlande. Tillhör du kategorin av golfare som har goda skäl att snarare undra hur bred än lång en bana är kommer du sannolikt att förlora några bollar (klubben har satt ut röda pinnar på strategiska ställen så att du inte ska behöva leta boll). Om du däremot tar det lugnt och fint finns goda chanser att gå runt på samma boll, på köpet kommer du att bli en bättre golfare. Sammantaget var det här en av de roligaste layouterna vi lirat på kusten, med utsikten som en rejäl bonus. Är ljuset rätt kan du inte bara se Gibraltar utan även en bra bit av den afrikanska kusten.

Santa Maria, nära kustvägen strax öster om Marbella, hade vi höga förhoppningar kring då vi lirat banan tidigare och uppskattar layouten som tar dig högt upp bland kullarna med utsikt mot Medelhavet. Tyvärr verkar nuvarande klubbledningen minimalt intresserade av skandinaviska golfare och när vi svängde förbi fick vi intrycket att detta kan bero på att klubben blivit något av en bastion för britter av manligt kön. Inget ont om dessa, men vi tror att det kan vara svårt för en svensk att få fotfäste som medlem när det mest pratas Premier League och rugby på uteserveringen.

Öppningshålet på Santa Maria.

Rio Real strax öster om Marbella har ett mysigt och karaktärsfullt klubbhus, med en fin upphöjd terrass med sol hela dagen. Personalen är mycket vänlig rakt igenom och maten mycket bra – dock är ölen lite väl dyr för våra konsumtionsnivåer. Själva banan är hyfsat platt och lätt att gå. Kustvägen hörs en hel del på första nio. Hål 4-5 är nere och vänder vid vattnet. Har du golfbil ska du vara lätt på gasen, det finns flera trånga passager som ger bobsleigh-vibbar. Det trevliga golfhotellet har ofta erbjudanden med greenfee i lågsäsong.

Rio Real, med mycket bra restaurang där vi även åt jullunch.

Mijas gjorde om sin ena bana, Los Lagos, totalt till förra året och erbjuder numera ett av de bästa underlagen du kan hitta på kusten. Det finns gott om utrymme för den som likt oss ”spelar brett” och plumsar du inte dem långt ut i vatten finns goda chanser att spela på samma boll hela rundan. Därmed inte sagt att det är lätt. Från gul/röd tee är banan hela 6307/5326 och om det blåser kan det bli mastigt även för långtslående. Under vårt besök var det rejält med vind och även om klubben hade flyttat fram några tees var det kämpigt för alla i bollen. Klubben borde sätta upp banan så att den också kan spelas normallångt från gul, knappa 6000 meter.

La Cala är Spaniens största anläggning, med tre 18-hålare. Den här gången valde vi att lira Asia, som är lite kortare än de två andra men också trixigare. Det var några år sedan vi spelade den och vårt minne var att den var roligast av de tre. Nu blev vi tveksamma, för vi hade riktigt fina rundor förra året på de två andra banorna. Hur som helst, vi tycker att alla tre layouterna är väl värda ett besök. Anläggningen är dessutom i toppskick, inte minst omklädningsrummen, och utomhusserveringen med utsikt mot Asia är som gjord för att sitta ett antal timmar och begrunda sina synder.

Vi testade också två korthålsbanor, båda med trevliga klubbhus och bra personal. Båda säger att de släpper på golfare utan officiellt hcp. Greenlife var klart bäst. Genom att den är ovanligt kuperad för den här typen av banor blir den kul även för bättre golfare. Många flaggor är lite undangömda bakom trädkronor så utmaningar finns. Greenerna var fina och även vår låghcpare uppskattade rundan. Heldagsgreenfee kostar inte så mycket mer än nio hål och med tanke på att miljön är så ostörd och klubbhuset så trevligt är det inget att tveka på. La Siesta erbjuder också nio hål par tre. Här är det dock sämre med utrymme för den som vinglar lite från tee, inte minst med hus som står i slice- och hookläge.

Greenlife, mycket trevlig korthålare med trevligt klubbhus i sluttningarna högt ovan kustvägen.

Testade banor Estepona-Marbella (du hittar fler foton från banorna här):
Guadalmina ligger väster om Marbella, utanför San Pedro de Alcántara. Här finns två 18-hålare, Norra och Södra banan. Vi satsade på den senare, för att klubbchefen sa att den är nere vid havet och vänder – något som känns helt overkligt när man står vid klubbhuset med känslan av att vara närmare Madrid än Medelhavet.

Många hål omges av bebyggelse, inte fula små lådor av typen som byggdes sista åren innan fastighetsmarknaden kollapsade, utan riktigt fina mindre hus i spansk stil, ofta med prunkande trädgårdar. De är inte i vägen för sneda slag. Hål 10 spelas mot havet och 11:an är ett korthål som följer stranden på ett effektfullt sätt.

Flamingos var tidigare en av två Flamingo-banor, numera heter den andra Alferini och båda ingår tillsammans med en tredje kortare layout – Tramores – i Villa Padierna Golf Club. Vill du ha strapatser ska du helt klart satsa på Alferini. Kommer du bakvägen från Benahavis ser du många av hålen borra sig fram i ravinlandskapet. En tysk golfare vi träffade kallade banan för ”Valley of Death”, vi gissar att han inte satt något banrekord där. Själva tyckte vi Alferini såg riktigt kul ut och nästa gång ska vi testa den. Kanske borde den ta över kånkade Monte Mayors inofficiella slogan: ”It takes balls to play Monte Mayor”…

Denna gång satsade vi alltså på Flamingo. Banan är med 5456 meter par 71 relativt kort, men med tanke på att det är några hål som spelas uppför tycker vi inte att du ska flytta bak. Från röd tee är det normallångt. Vi gick banan och de där uppförshålen känns en del i benen mot slutet. En hel del vräkiga hus och pråliga lägenhetskomplex omgärdar banan, men på behörigt avstånd från sneda slag. Nerförshålen har gott om utrymme, så gör inget omdömesfullt utan ladda allt vad du har. Nian kan ställa till det för kortslående – pegga upp längre fram utan plikt, golf ska vara kul. Hål tio är inte så svårt som det ser ut från vit och gul tee, gå fram till röd så ser du att det finns mycket att landa på även för dig som inte slår långt. När du kommer till klubben ska du parkera i garaget under det stor hotellet, som är integrerat med klubbhuset. Från garaget når du golfreceptionen via hiss eller samma väg du kom ner med bilen.

KLGCC East Course

Världsklass x 2 på Kuala Lumpur Golf & Country Club

Senaste åren har vi gjort flera stop over i Kuala Lumpur, för att golfen är suverän och för att man kan bo riktigt bra till anständiga priser. Numera har vi lärt oss att ta oss hit med Turkish Airlines, som visar att det går att kombinera hög service med låga priser – och dessutom ger dig chansen att stanna till i häftiga Istanbul.

Den här gången checkade vi in på Seri Pacific, som erbjöd dubbelrum för 560 svkr och med fina vyer mot Petronas tvillingtorn, två av världens högsta byggnader (fotot nedan är taget från vårt rum). Hotellet ligger lite utanför centrala KL/Bukit Bintang, men det är inga problem att ta sig in med monorailen.

Utsikten från vårt rum på Seri Pacific.

Kuala Lumpur Golf & Country Club (KLGCC) är storleksmässigt en av de mest imponerande anläggningarna du lär hitta i Sydostasien, inte minst för utbudet vid sedan av de två golfbanorna. Klubben är i mycket en arena för business och det finns därför hela fem restauranger. Atmosfären runt klubbhuset är inte alls intim som på en del andra klubbar, utan det känns mer som att komma till en flygplats som vibrerar av förväntningar från resenärer. Exklusiviteten till trots erbjuds ofta riktigt prisvärda bufféer för den som vill frossa, till lunch såväl som middag. Det finns två proshoppar, varav den ena lär vara störst i landet.

West Course.

Båda banorna är oerhört fina, inte minst efter att de byggdes om för inte så länge sedan, med perfekta tees och bunkrar som är uppdragna i bakkant så att du ser dem tydligt inför varje slag. Vi gillar också inramningen, med vacker och färgglad växtlighet på ytor utanför de tänkta spelytorna. Eftersom de flesta väljer att spela West är East i finare skick – vi såg ytterst få duffmärken här, men lämnade i vanligt ordning ett antal. Greenfeen för banorna är ungefär lika, ca tusenlappen inklusive golfbil och caddie. Är du ensam blir det 150:- extra. Flertalet av KLGCC:s caddies är män, men det håller på att gå över till indonesiska tjejer som de flesta andra klubbar på fastlandet.

East Course.

De flesta lokala golfare kommer att säga till dig att spela West Course och är du en bättre spelare är det säkert rätt val. PGA-touren spelar här sedan 2013 och banan kräver en hel del course management (att du tänker innan du slår, vi brukar göra det omvända). Från tee är det ofta riktigt många bunkrar som ligger och hugger i landningsområdena och det straffar sig rejält att hamna i dem.

West Course, även nedan. Längst ner: East Course.

West mäter dryga 6 000 meter från blå tee, som är herrtee på banorna i KL. Med tanke på att du inte lär få mycket rull ska du ta dig en allvarlig funderar på att flytta fram till vit tee (5 600), för att få en betydligt trevligare upplevelse – vi lovar att det ändå blir tufft. Från röd/damtee mäter banan knappt 5 200. Skulle någon få för sig att lira backtee är det 6 400 meter.

East Course är kortare, 4 900/5 500 meter från röd/blå (par 71). Många sydostasiatiska spelare är lite macho kring sin golf, så de väljer bort den här banan av enbart det skälet. Det är synd, för många av tjejerna på LPGA-touren, som spelar här varje år, har det här som en av sina favoritlayouter på touren. Vi tycker själva att det är litet hugget som vilken man väljer att spela, inte minst med tanke på just det där med avsaknaden av rull. Du hittar fler foton på båda banorna här.

destinationsreportage

Sök i vårt arkiv

våra nyhetsbrev

vår hemsida