Sydafrikas enda genuina links

Sugen på lite brittisk atmosfär med vindutsatt golf, men utan den blöta väderleken och till rena vrakpriset jämfört med de brittiska förlagorna? Välkommen till banan som ständigt verkar hålla sig kvar högt på rankinglistorna.

Port Elizabeth heter sedan 2021 Gqeberha, som är namnet på stadens äldsta township på Xhosa, ett av många officiella språk i Sydafrika. Det här är naturligtvis helt ohanterligt för internationella turister så räkna med att det gamla namnet – eller kort och gott P.E. – kommer att funka bättre där du lär vistas.

Staden ligger knepigt, kämpiga 75 mil österut från Kapstaden. Som väl är finns det gott om bra golfbanor längs vägen för att bryta av körningen. Vill du inte köra fram och tillbaka kan du flyga en väg, eller för den delen flyga in till P.E. direkt från Sverige (med transfer i Joburg).

En annan variant, om du har mer tid, är att flyga in till Joburg eller Durban och köra till Kapstaden längs öst- och sydkusten. Om du startar i Joburg får du också med fina Drakensberg. Den nackdel som finns med den här körningen är att det från banorna söder om Durban tills du kommer till East London och banan där är en riktigt tråkig körning på 50 mil helt utan vattenkontakt. Sedan blir det drägligare, med en bra bana i Port Alfred 90 minuter bort (vi minns stora sköldpaddor på fairway) och därifrån har du lika långt till Port Elizabeth.

Enligt skylten vid infarten är det här inte bara Sydafrikas enda genuina links utan den enda i Afrika– något vi räknar med att kunna vidimera så fort vi spelat kontinentens alla banor.

Det finns ett mindre antal golfbanor strödda runt Port Elizabeth, klart bäst är Humewood, som trots tillskottet av många fantastiska banor i Sydafrika de senaste decennierna hänger med i toppen av rankinglistorna. Förklaringen är sannolikt att den som enda bana i Sydafrika definieras som en äkta links av linksbibeln ”True Links” (endast 249 av världens banor kvalar in i boken).

Banan ligger tio minuters körning söder om stadskärnan längs Nelson Mandela Bay och var igång 1931, då som Port Elizabeth GC:s andra bana. Från 1954 står klubben på egna ben. Klubbhuset är rejält stort, i övrigt är det helt platt terräng här. Några hus finns inte runt banan.

Klubbhuset är i gammal stil med heltäckningsmatta av brittiskt snitt i restaurangen och med fin upphöjd utsikt mot banan och havet. Ska du sitta utomhus är det dock i markplan och utan att du ser havet värst mycket. Omklädningsrummen är fräscha.

Banan är utlagd med ut-9 söder om klubbhuset och in-9 norröver. Vad som mer än något annat kommer att avgöra ditt resultat är vinden. När sydafrikanska amatörmästerskapen spelades här en gång blåste det så hårt att snittscoren en dag var 90+. När SA Open spelades här 2006 var det helt vindstilla under de fyra dagarna och Erni Els satte nytt rekord för tävlingen med 67-66-66-65.

Så avgörande är vindförhållanden att medlemmarna pratar om två banor, East och West Course, beroende på vilket håll vinden kommer från. Är du ute efter Els rekord är det bäst chans för lite vind på morgnarna, på eftermiddagarna kan det som regel blåsa upp rejält.

Hade det inte varit för kustvägen hade banan haft en förstklassig närkontakt med havet. Du ser dock det på många hål och framförallt hör du det när det, som oftast, blåser på. Vi lirade efter lunch, för att liksom få hela linksupplevelsen.

Flera attribut för genuin links finns på banan, inte minst knöliga fairways och tvärtorvade bunkrar, ofta med trappor ner gjorda av gamla slipers. Några siktpinnar finns dock inte, sådana hittar du istället på wannabe-linksen på Fancourt och i St Francis Bay.

Räkna med ett stumt underlag där det ofta funkar bättre att rulla in bollarna än att flyga in dem – som gjort för vår sorkdödargolf. En glad nyhet för vingelpellar som oss är att det inte finns några gorse-buskar, som kan ställa till det på brittiska linksbanor.

Layouten kan spelas från 5 303 upp till 6 342 meter. Club tee, som sydafrikanska herrar nästan uteslutande spelar från, är hela 6 077 men du är hjälpt av att det rullar bra. Med- och sidvind gör rundan kul medan motvind är djävulens påfund.

Det finns en enkel skiss på scorekortet som visar layouten, men utan hindren inlagda. Det finns heller ingen information utöver hålens längd på tee, så tipset är att försöka ha koll på bollen framför för att få lite tips om riktning och längd.

Vi hade inga problem med att hitta framåt på banan. När du går från hål 11 ska du ha koll höger då du kommer att gå rakt ut i skottlinjen för hål 12. På 17 har du ett dike strax innan green som du inte lär se förrän du placerat bollen där.