Golf & vin

 

Vi har testat banorna i vindistrikten strax öster om Kapstaden. På två av dem har vi även testat boendet, ett för dig som är beredd att betala för en förstklassig helt felfri upplevelse och ett för dig som vill ha mer pengar över till vinprovningarna.

 

Cape Winelands är inlandsområdet öster om Kapstaden. Som namnet antyder handlar det mycket om vin, men också om storslagna vyer mot bergen. De mest kända orterna är Stellenbosch, Franschhoek och Paarl och de ligger som i en triangel med 30 minuters körning mellan varandra. Den förstnämnda ligger klart närmast Kapstaden, räkna en halvtimmes körning från flygplatsen.

 

 

Som stor universitetsstad är Stellenbosch den klart roligaste och livligaste staden i vindistrikten, kanske vår favoritstad i Sydafrika när det kommer till restaurangliv, och vi brukar slå ner bopålarna här. Nackdelen med universitetet är att trafiken kan korka igen rejält när studenterna ska till och från studierna, bilen är helt klart populärare än cykeln här. När det gäller boendet ska du inte tveka att bo en bit från centrum, Uber/Bolt funkar utmärkt.

 

 

Det finns hur många vingårdar som helst i området. Ska du köpa flaskor ska du inte ha för stora förhoppningar att göra några kap, en del flaskor är faktiskt dyrare på gårdarna än hemma på Systembolaget. Däremot är vinprovningarna oftast mycket prisvärda, så se till att någon annan har bilnyckeln.

 

 

På tal om bilnycklar, missa inte Franschhoek Motor Museum 20 minuters körning från Stellenbosch, en riktig pärla för motornostalgiker, med en rejäl samling fina bilar av äldre modell. Museet har varit igång här sedan 2007, efter en flytt från strax utanför Joburg. Inträdet är nästan gratis, men du behöver boka i förväg via hemsidan. Gratis guidning går att beställa men vi körde utan och det funkade utmärkt.

 

 

 

Stellenbosch GC är en av de populäraste klubbarna bland utländska besökare till Western Cape, faktiskt en av de mest trafikerade i hela Sydafrika – du ska alltså se till att boka starttid i god tid.

 

Hälften av trafiken på banan utgörs av greenfee-gäster, så om du som oss vanemässigt förlitar dig på att få guidning av dina medspelare kan det vara läge att försäkra dig om att det är hemmaspelare i bollen och inte sådana som oss som ofta har fullt upp att hitta fram till första tee.

 

Klubben var igång med nio hål redan 1904 och är med det landet fjärde äldsta golfklubb. Ytterligare nio hål tillkom 1953. Genom åren har banan varit spelplats för en mängd stortävlingar, bland annat World Amateur Team Championship 2006, med lag från 70/42 länder i herr-/damklassen. Tävlingen arrangerades tillsammans med grannklubben De Zalze. Rory McIlroy var en av deltagarna, året innan han blev proffs. En av svenskorna var Anna Nordqvist. South Africa Open spelades här 1999.

 

Från restaurangen, med och utan morgondis. Nedan: korthålet 7 från club tee och bakifrån.

Banan är av parkkaraktär, mestadels platt och lätt att gå (är det varmt kan det dock vara läge att hyra bil – boka i så fall även denna i god tid). Det finns fyra tees och du kan spela från 5 082 upp till 6 388 meter. Höjer du blicken under rundan har du fina vyer mot Helderberg-bergen, om du inte som oss varit korkad och gått ut när det är morgondis – försök få starttid en bit  in på eftermiddagen då det normalt är bäst ljus mot bergen.

 

 

Layouten är lite väl same same inledningsvis och det är först på hål 6 som mönstret bryts, med ett dogleg vänster med en upphöjd green. Efter det kommer första korthålet, med rejäl höjdskillnad och ett stort bunkersystem som sväljer bollar som landar bakom green. Sedan rullar det på, utan att man känner att layouten riktigt greppar tag i en. Vatten är bara i spel på två hål.

 

Banan är alltså helt ok utan att imponera. Det gör dock restaurangen, som du absolut inte får missa. Du sitter med riktigt fin utsikt mot bergen och banan och maten är förstklassig. Att pizzorna presenteras med individuella förslag på vin eller öl skvallrar om att de är väl värda att testa. Som alltid på sydafrikanska golfklubbar är priserna löjligt resonliga.

 

De Zalze ligger i princip granne med Stellenbosch GC. Namnet låter säkert lite småbekant för många, men då är det sannolikt Kleine Zalze Wine Estate ni tänker på, som har många viner på systembolagets hyllor. Vingården ligger i direkt anslutning till banan (ska du in och pimpla lite ska du smita vänster när du går mot hål 2) och det märks på atmosfären på klubben – och i klubbloggan.

 

Banan öppnade 2001. Vi var här något år senare och minns en frukost där vi kom i samspråk med bordsgrannarna. När vi undrade vilken starttid de hade svarade de att de ännu inte bestämt sig för om de skulle spela idag. Att klubben inte enbart var ett ställe för golfspel utan även en social arena imponerade på oss och sedan dess har vi letat efter den här känslan på varje klubb vi besökt över hela världen. I Sydafrika har vi hittat den på många klubbar, även på Stellenbosch GC.

 

Öppningshålet, ett  par 4. Nedan: hål 8 från tee till green, ett riktigt fint par 5.

Den sociala atmosfären har hållit i sig och klubbhusområdet är fortfarande lika trevligt, med fin utsikt mot banan och de omgivande Helderberg-bergen från verandan. För att desarmera en eventuell formtopp tog vi en långlunch innan vi slog ut, vilket gjorde att vi var rejält dästa på första tee och med en användbar ursäkt inför våra spelpartners.

 

Banan gick 2021-2022 genom en omfattande renovering, där allt från dränering och bunkrar till dekorativa planteringar vässades. Att man lagt ner mycket arbete även på det som inte är direkta spelytor är något som bidrar till helhetsintrycket av en mycket välskött anläggning. Sedan vi var här sist har de tagit bort en hel del träd, för att göra banan mer lättspelad enligt startern.

 

Korthålen 12 och 16.

Layouten är utlagd som en liggande siffran åtta, med ut-9 i en cirkel åt ett håll och in-9 åt andra hållet, och tar dig genom ett kuperat landskap där många fairways kantas av vackra hus i Cape Dutch-stil – dock på säkert avstånd från våra snedslag. På hemsidan finns flyovers/drönarflygningar av blandad kvalitet som ger dig en försmak av vad som väntar. Den kuperade layouten – eller värme – kan motivera golfbil. Ett annat skäl är att de här har gps (det har de inte på Stellenbosch GC).

 

Hål 13 (ovan) hålls av klubben som signaturhålet, ett kort par 4 med vatten längs hela vänstersidan och bunkrar på högersidan för den som försöker spela väl torrt – inte helt olikt signaturhålet på Åtvidabergs GK men med skillnaden att långtslående här kan nå green. Kan du inte nå green är tipset att ta det lugnt och säkert, själva hade vi en halv klubba kvar till flagg och det är för de flesta av oss kämpigare än att ha en hel klubba kvar.

 

 

Ska man vara lite petig är det teeboxarna som gör hål 13 speciellt, själva håller vi avslutningshålen på båda slingorna som det två bästa hålen. Hål 9 (ovan) är ett korthål med vatten framför green och 18 är ett kort par 4 med ett rejält tvärsgående dike och förstklassiga vyer mot bergen (ta dig upp till backtee, allt annat är grovt tjänstefel). När vi var här första gången hade vi magiskt ljus, men ingen kamera

 

Hål 18 från backtee, när du tagit dig över diket och med klubbhuset bakom green samt bakåt.

 

Allt som allt hade vi en toppendag här, startade med långlunch och sedan några öl efter rundan samt middag på det. Sydafrikanskt klubbliv håller högsta klass och varken De Zalzes eller Stellenbosch GC:s verandor kommer att göra dig besviken.

 

 

Paarl GC ligger i södra utkanten av staden med samma namn, i anslutning till Boschenmeer Golf Estate. Bo i Stellenbosch, som är mycket roligare än Paarl – det tar bara 25 minuter att köra till klubben därifrån.

 

Avslutningshålet på River med klubbhuset. Nedan: korthål på Boschenmeer.

Klubben är en av de äldsta i landet, igång redan 1908 med nio hål. För att kunna bygga ut till 18 hål flyttade man 1955 till sin nuvarande plats. 1997 ändrade man lite på sträckningen för att göra plats för Boschenmeer-husen. I samma veva tillkom ytterligare nio hål.

 

Klubbhuset är stort och fräscht och med fin utsikt mot inspelen på hål 9 och 18 och maten är i vanlig sydafrikansk klubbhusordning mycket bra och billig. Tyvärr stör ljudet från stora vägen en hel del, även ute på banan.

 

Hål 6 på River. Nedan: avslutningshålet på Paarl-slingan, framifrån och från klubbhusterrassen.

Det var oreda när vi skulle checka in, vi hade förbokade starttider, både för första 18 och sista nio, men detta fanns inte inlagt i datorn. Som väl är hade vi kopior på mejlen där klubben bekräftat tiderna, så efter lite hitan ditan löste det sig, men ny förvirring uppstod när vi kom till startern och proshopen inte hade informerat honom om att vi skulle petas in i startfältet.

 

De tre 9-hålarna heter River, Paarl och Boschenmeer och man alternerar vilka som utgör veckans 18-hålare. De två förstnämna är de ursprungliga hålen och utgör ”Old Course”. Vi ville förstås testa alla 27 hålen så vi körde 18+långlunch+9. Samtliga slingor spelas runt 3 100 meter som längst och 2 500 som kortast.

 

Spel- och vintips på ett korthål på River-slingan. Nedan: långt par 4 på Boschenmeer.

Teetavlorna är mycket informativa och ger dig alla avstånd till hindren från tees. De ger dig också speltips, men de är så offensiva att du nog ska ta dem med en nypa salt om du inte är i topp-10 i världen. Om du känner att speltipsen inte är designade för dig finns även tips på vin på varje teetavla.

 
Vi sattes att börja på River, där hålen är numrerade som 1-9. Första fem hålen löper på snöre bort från klubbhuset och sedan vänder det tillbaka på samma sätt. Layouten är helt platt och kan du hantera värmen ska det inte vara några problem att gå. Skicket var under vårt besök ok utan att imponera, greenerna väl långsamma men jämna. Avslutningshålet var vår klara favorit här, ett par 5 med inspel över vatten, i full sikt från klubbhusterrassen.

 

Paarl-slingan (10-18) är betydligt roligare och var också i avsevärt bättre skick under vårt besök. Även här ligger hälften av hålen på snöre för att sedan vända tillbaka i en hyfsat rak linje. Avslutningshålet här ligger granne med det på River. Även här har du vatten vid inspelet men vid sidan, så att dina sorkdödare kan smita förbi på högerkanten.

 

Efter lunch var det dags för Boschenmeer (19-27), som vi hade stora förhoppningar på då den är mer kuperad och har mer vatten i spel. Tyvärr var den under vårt besök i riktigt dåligt skick, med rejält brända fairways (vi har undvikit att fota de värsta delarna), något man inte hade nämnt något om.

 

Uppifrån: öppningshålet, hål 8 (två foton) och avslutningshålet, alla med vatten i spel längs vänsterkanten.

 

Slingan börjar och slutar med en en rejäl pöl i spel. I övrigt är det det kuperade landskapet som gör rundan kul. Vi spelade här får många år sedan och då var det här vår favorit-slinga. Frågan är om klubben prioriterat ner den när det är ont om vatten, för att satsa på ”Old Course”. Att klubben tar full greenfee för en bana i skick som Boschenmeer störde. Dessutom fick vi betala nästan lika mycket för golfbilen (som inte var direkt fräsch) sista nio som för första 18 (normalt brukar klubbarna inte ta något extra då man ju redan betalt greenfee för hålen man spelar).

 

Baserat på hur vi upplevde vårt besök är tipset att satsa på att spela Paarl-slingan till fots och sedan hänga på terrassen och dricka och äta billigt, med utsikt mot inspelen på avslutningshålen på River och Paarl.

 

På vägen från Stellenbosch ner mot False Bay, den stora bukten sydost om Kapstaden, hittar du Helderberg Village, samma typ av livsstilsanläggning som Pearl Valley men till ett betydligt budgetigare pris, oavsett om du ska köpa hus eller bara lira golf. Även här är det stort fokus på att tillhandahålla en trygg atmosfär, med bevakad ingång och stängsel runt hela anläggningen.

 

Med endast nio hål smyger banan lite under radarn för golfare på besök i området. Med två varv får du som mest ihop 5 349 meter. Banan var som många andra drabbad av torkan under vårt besök, något som dock inte störde hur bollen spelades.

 

Efter ett inledande korthål tar hål 2-4 dig i en vid sväng runt området. Hål 4 (fotona ovan) var en favorit, ett kort par 4 med ett tvärsgående dike där många vill landa sin drive.

 

De avslutande fyra hålen ligger samlade framför klubbhuset. Hål 6 (ovan) var ett kort dogleg höger där vi stod och funderade på en vettig spellinje medan killen i vår boll drog upp den på green – 259 meter.

Avslutningshålet (ovan) är ett kort par 4 där man inte ser ditt utslag från klubbhusterrassen, men väl när det är dags för inspelet.

Allt sammantaget erbjuder Helderberg en trevlig och omväxlande runda till bra pris, fint inramad av bergen med samma namn. Plus för att krattorna stod upp istället för låg ner, en bonus i vår ålder. Ska du flyga hem en eftermiddag och har checkat ut från ditt boende är det ett vettigt ställe att spendera dagen här, med golf, dusch och lunch. Till flygplatsen i Kapstaden har du halvtimmens körning, men ha koll på trafikläget.