Bra golf men mycket folk och tät trafik
Vi har testat golfen på tre resorts. Donald Trumps Doral var inte bäst.
Donald Trump har numera köpt Doral och på sedvanligt manér lagt till sitt namn. En hel del kosing har investerats i anläggningen och greenfeen på huvudbanan Blue Monster har höjts till monstruösa nivåer (det ryktas att du trots detta måste betala extra för drivingrangen). Superentreprenören blåser som vanligt i stora trumpeten och påstår att nya Doral är USA:s bästa golfanläggning. Om du inte är ute efter trofén kan vi tipsa om en anläggning bara halvtimmen norröver som helt klart kan ge Doral en match om titeln som områdets bästa golfresort.
Turnberry Isle Soffer Course, även längst upp.
Turnberry Isle ligger i Aventura, halvvägs mellan Miami och Fort Lauderdale, och erbjuder boende och golf av absolut högsta klass. Området var fram till början av 1970-talet träsk och sump när familjen Soffer beslöt sig för att satsa på en golfresort. Utöver boendet (ingår i Marriott Autograph Collection) finns här spa och två golfbanor. Att hotellet är av högsta klass poängteras redan när du anländer – ”valet parking” (de parkerar bilen åt dig) är obligatorisk. Rummet vi fick var väl tilltaget och mycket bekvämt, badrummen ett av de bästa vi haft, med stor separat dusch och ett rejält badkar. Tv finns även i badrummet, så du missar aldrig något på Golf Channel. Sängarna var naturligtvis i toppklass.
Vårt rum och utsikten från balkongen. Nedan: fantastiskt fina tees.
Båda banorna är förstklassiga. Layoutmässigt är Soffer Course vassast. Några recensioner gör gällande att den andra banan – Miller Course – har mindre vatten i spel. Helt klart spelade de bara 10-18. Faktum är att båda banorna verkar erbjuda minst lika mycket vatten som Blue Monster, men använder du mer huvud än muskler ska du klara dig runt någorlunda torrskodd. Oavsett vilken bana du väljer kommer du som bonus att få uppleva ett rikt fågelliv och många vackra joshua-träd. De höga husen i områdena runt banorna bidrar till känslan av att vara nära storstaden Miami.
Vi var ursprungligen bokade på Miller-banan men lyckades byta till Soffer hos startern (greenfeen är densamma). Öppningshålet är ett angenämt kort par 4, men kräver inspel över en bäck. Samtliga fem korthål kräver slag över vatten. Skicket på alla spelytor var magnifikt, ofta var det svårt att se var fairway slutade och green började. Bortsett från Singapores Sentosa Serapong har vi nog aldrig peggat upp på finare tees.
Avslutningshålet – som med sitt stora vattenfall är banans signaturhål – är ett par fem med en stor skopa risk/reward. Den duktige golfaren kan försöka landa andraslaget på den lilla ö-greenen, men för de flesta av oss är det en tillräcklig utmaning att överhuvudtaget komma in på green – det krävs nämligen inte bara en carry på minst 100 meter för att ta sig över vattnet utan att du också får stopp på bollen på greenen. Vi gissar att en och annan tar sikte mot greenbunkern. Forecaddie är obligatorisk och ingår i greenfeen, likaså buggy. Caddien har lasersikte och kan även ange avståndet i meter.
Vi käkade middag på Cascata Grill inne på området och det var mycket anständiga priser och en av de bästa brödkorgar vi fått in – vi funderade på att avbeställa maten och beställa in fler. Om du som oss lirar avresedagen går det utmärkt att använda spaavdelningen för dusch och ombyte, uppge bara vilket rumsnummer du hade och se till att de förstår att det bara rör sig om en "avresedagsdusch" (annars kan de fakturera ditt kreditkort i efterhand). Bara fem minuters promenad från anläggningen hittar du en stor ”mall” med shopping och restauranger. Sammantaget var Turnberry Isle ett golfpaket som överträffade våra förväntningar på alla plan, även om det var dyrt.
Barvagnen som rullar runt på banorna har allt du behöver för att hantera svingtekniska problem.
The Westin Diplomat (sist vi tittade på hemsidan var ett ägarbyte på gång) i Hollywood strax söder om Fort Lauderdale är en typisk Florida resortbana av hög standard: bra service hela vägen från bagdrop till att du rullar iväg, bra skick på banan och trevlig inramning. Layouten är hyfsat förlåtande för höghcpare, samtidigt som vatten på flera hål ger den bättre golfare som jagar birdies något att bita i. Trots närheten till havet når banan inte ner dit, istället är det fina blomsterplanteringar som bidrar till den estetiska inramningen. Klubbhusmiljön är verkligen fin. Tyvärr gör planteringarna att man inte ser inspelen mot ö-greenen framför uteserveringen.
Området har ett mycket rikt fågelliv, inte minst kalkoner (så länge det inte närmar sig Thanksgiving). Kanadensiska bajsmaskinsgäss är banan dock förskonad från, så det är snyggt och rent även runt vattenytorna. Golfbilarna är mycket fräscha, med stora platta gps:er med tryckkänslig skärm.
Doral är en av USA:s mest kända golfanläggningar, med fem mästerskapsbanor i lyxig miljö i utkanten av Miami. Vi bodde här innan Donald Trump tog över 2011 och då kändes det som att man i mycket levde på sitt varumärke. Med Trumps pengar kom en välbehövlig renovering, men samtidigt har allt i vanlig Trump-ordning blivit svindyrt. Mest känd av banorna är Blue Monster (Blue Course):
Blue Monster med hotellet.
På grund av att det var tävling på ”Blåmonstret” dagen vi var där, valde vi att testa Great White. Den här banan är av samma höga standard som Blue Monster och för att riktigt jävlas med oss har Greg Norman låtit plantera 3 500 palmer, gräva 222 bunkrar och ha vatten i spel på 14 hål. Waste areas består av krossade snäckskal.
Planerar du att bo i Fort Lauderdale tipsar vi istället om Lauderdale by the Sea, strax norr om – ett av de trevligare ställena vi besökt i den här delen av Florida och det funkar utmärkt att ta sig runt till fots. Sista tampen av Commercial Blvd mot vattnet har många trevliga restauranger. Testa New England Clam Chowder på ”Mulligans” – bättre än den vi en gång åt på en tvåstjärnig Guide Michelin-restaurang. Under happy hour ska du också ge dig på BBQ Chicken flatbread – supergod och du blir mätt på en!
Flamingo Lakes.
Flamingo Lakes ligger sydväst om Fort Lauderdale. Bil är obligatorisk och de är av dieselvariant, men med moderna gps:er – märklig kombination av högt och lågt. Första nio kan du hoppa, riktigt dålig kvalitet och enligt alla är det alltid så. Sista nio är bättre, med några riktigt kul hål. Banan är par 71 och du kan som längst spela den 5 300 meter. Om du undrar varför den heter ”Lakes” så är vatten i spel på samtliga hål. Några flamingos såg vi inte till.