Sköna vindar och strandhäng
Mui Ne är en typisk sydostasiatisk charterdestination, dock med betydligt fler kitesurfare och en skön ljudkuliss av vågor som hela tiden bryter in mot stranden. Vindarna gör att det aldrig blir för varmt här. Du äter och dricker bra överallt till mycket låga priser. Enda golfbanan ligger på några minuters taxiresa från ditt boende och du kan hyra klubbor där.
Phan Thiet ligger vid Sydkinesiska havet, tjugo mil rakt österut från HCMC/Saigon. Kustremsan på en mil strax öster om staden benämns Mui Ne och är populär i många charterkataloger. Att flertalet gäster här är ryssar kan skrämma bort en del, men alla vi träffade på var av den städade sorten. Dock pratade få någon engelska och det gör umgänget begränsat.
Mui Ne är i princip en väg som löper parallellt längs med kustlinjen. Var du hamnar någonstans styr en hel del hur du kommer att uppleva orten, så vårt tips till individuella resenärer är att inte boka upp hela vistelsen utan först titta runt lite. En stor del av strandkanten österut, mot den egentliga orten Mui Ne, består bara av kant och ingen strand och det är definitivt något att vara uppmärksam på för den som likt oss gillar tidiga morgonpromenader längs vattnet när vågorna rullar in med mindre intensitet. Längre västerut gör de stora hotellen det ibland lite svårare att ta sig ner till stranden, väl där är det fritt fram överallt. Du kommer också att märka att priserna på strandrestaurangerna som drivs av de större hotellen är betydligt högre än på restaurangerna på andra sidan gatan. Det finns några få fristående restauranger vid stranden men de är få och ofta med låg mysfaktor.
Traditionella korgbåtar borta vid den egentliga orten Mui Ne.
På eftermiddagarna kan man ibland räkna upp mot 200 kitsurfing-skärmar längs den större stranden. Eftersom vi själva inte gillar att ligga och fläskpressa på stranden (som förvisso inte är obehagligt med de svalkande vindarna), hamnade vi snabbt i en rytm där vi satt hela dagarna med öl och mat i hand på vår favoritrestaurang och kollade in dem. Tyvärr måste det nog ske en allvarlig olycka innan de fattar att de måste skapa korridorer där surfarna kan ta sig ut och in utan att riskera att köra på badande. På land är det nybörjarlektioner hela tiden och här finns goda chanser för passerande att trassla in sig i linorna när skärmarna ramlar ner.
När det gäller aktiviteter utöver att ligga på stranden, gå på stranden, sitta och dricka öl och äta med utsikt mot stranden – eller kitesurfing och golf för den fysiskt väldisponerade – finns det några utflyktsmål som känns lite krystade. En är till några sanddyner som ser fantastiska ut på nätet, men där man tagit efter några arabiska emirat och erbjuder buskörning med fyrhjulsdrivna bilar.
Det fanns tidigare två golfbanor i området, men Gary Player-designen Ocean Dunes inne i Phan Thiet gick aldrig något vidare och till slut snodde staden marken för bostäder. Återstår gör Sea Links, som ligger på en höjd i västra delen av Mui Ne. Redan från klubbhuset kunde vi konstatera att banan inte var i toppskick, kanske har bristen på konkurrens gjort att man tappat en del motivation. Vi såg inte heller några andra golfare, vilket alltid är ett varningstecken. Därför bestämde vi oss för att börja med att spela nio hål, något som är möjligt att bara betala för här.
Några hål är lite oberäkneliga på grund av lutningen på fairways, det var svårt att ibland se var de långa slagen studsade iväg och som ofta i Vietnam har man inte mycket hjälp av caddien. Flera hål bjuder på fin utsikt mot havet, vilket var det vi uppskattade mest med vår halva runda. Samtidigt kan du få utsikten utan att betala greenfee, för banan är inte inhägnad.
Sanningen är nog att ägarna lägger mesta krutet på det enorma bostadsprojektet runt banan. Eftersom greenfeen är i nivå med vad du betalar på andra banor i Vietnam (och hyrklubborna betydligt dyrare än snittet) tycker vi nog att du ska passa på någon annanstans, om du är ute efter trofén att ha lirat i Vietnam, t.ex. i Saigon där du får betydligt bättre golf för din peng.