Golf Nytt År! 2024 bjöd på den numera vanliga mixen av elände och eländes elände men för oss som varit förnuftiga nog att leva en bra portion av våra liv på golfbanan var det ett riktigt fint år (tillhör du dem som tycker att du inte spelat så mycket som du egentligen velat kommer några väckarklockor länge ner). April var snorkall men sommaren och framförallt hösten, hela vägen till slutet av november, var hur fin som helst. I år hann vi med att testa 38 svenska banor vi tidigare inte varit på.

 

Sedan sist har vi testat ytterligare fyra banor runt Palma på Mallorca (har ni varit inne på hemsidan har ni sett att vi lagt upp materialet där, här kommer det med priser och de varningar som finns gällande aktuellt skick på banorna). Du når samtliga inom en halvtimme från stan.

 

Öppningshålet på Real Golf Bendinat. Längst upp: golffrukost halvvägs på Andratx.

 

Sydväst om Palma har du Andratx (kul och omväxlande med många högt belägna tees och Spaniens längsta par 5, över 600 meter från backtee) och Real Golf Bendinat (även den kul och omväxlande, på gränsen till äventyrlig).

 

Son Termens. Nedan: T Golf Palma Puntiro.

 

Norrut från Palma har du Son Termens (helt ostörd naturupplevelse) och öster om, inte långt från flygplatsen, hittar du T Golf Palma Puntiro (en av de skickmässigt bästa banorna på ön). Greenfeepriserna vi nämner är de lägsta priserna vi med lite flexibilitet hittat i klubbarnas egna bokningssystem (se förra nyhetsbrevet för mer info kring detta). Vi har också uppdaterat vår introduktion till Mallorca, där vi nu spelat alla utom en 18-hålare, samt vår artikel om Palma, där vi nu spelat alla 14 banor. Där har vi också med Son Gual, håller den fortfarande samma klass som när vi var där för ett bra antal år sedan är det öns bästa bana och mer valuta för pengarna än T Golfs två banor.

 

 
Det är mycket enkelt att lämna tillbaka hyrbilen på flygplatsen, bra skyltat hela vägen och i sista rondellen bara några 100 meter innan du är framme finns en Repsol bensinstation. Ska du med en av de där okristligt tidiga avgångarna har de dessutom bra kaffe här, riktigt tidiga morgnar är det ont om öppna ställen på flygplatsen och till de ställen som håller öppet efter säkkontrollen är det långa köer.

 

---

 

Victoria blir Els – och privat

Victoria Course, den högst rankade banan i Vilamoura i centrala Algarve, har stängt och öppnar återigen i sommar, då som Els Club. Det här blir Ernie Els första design i Europa och tanken är att den bara ska vara tillgänglig för medlemmar. Vi är ganska säkra på att det fortfarande kommer att vara möjligt för kreti och pleti att spela den, men då som ett paket med boende på ett av Dom Pedro-gruppens hotell. Säkert kommer det att svida lite extra i plånkan, vårt tips är istället att satsa på Pinhal om du ska lira en av deras banor.

 

---

 

Enda proffstävlingen men på roligaste banan

 

Sverige såg länge ut att inte få någon golftävling på högsta nivå 2025, men nu är det klart att damtouren gästar Hills i Göteborg i slutet av augusti. Sveriges roligaste bana och har du möjlighet ska du spela den i anslutning till tävlingen, när den kommer att vara i toppform. Spana gärna in tävlingen också och jämför dina lägen med damernas.

 

---

Hårda bud i säkerhetskontrollen på Bangkoks flygplats – redan i kön till inchecket såg vi de första gummihandskarna, vilket kan drabba dig i slutändan, en ordvits med baktanke.

 

Flygsäkerhet och bemanning

I nyhetsbrevet november berättade vi om flyget Arlanda-Prag där vi inte behövde legitimera oss när vi flög med Norwegian. Inte vid inchecket (obemannad bagdrop) och inte vid gaten. Inte heller i nya stora säkkontrollen kollade man vilka vi var. Flygplatshållaren Swedavia ställer inga krav på legitimering när det gäller Schengen-flygningar, utan det är upp till varje flygbolag. När vi nu flög med Ryan till Palma var det id-check i inchecket och vid gaten, dessutom i lilla säkkontrollen i terminal 4 på Arlanda. Samma procedur när vi skulle flyga hem. Många har skämtat om Ryans tendens att hålla igen på alla kostnader, men helt klart verkar de satsa mer än Norwegian på säkerheten.

 

---

 

Liv & Död 1

 

I förra nyhetsbrevet nämnde vi prinsessan Birgitta*, vi såg henne dricka kaffe vid klubbhuset på Santa Ponsa 2 på Mallorca den 26 november. Två dagar innan spelade hon sin sista runda. Den 4 december dog hon, 87 år gammal. Så vill vi själva dö, friska nog att spela golf in i sista stund och sedan kila vidare utan att passera långvårdens blöjpaket.

 

* Jens Linds dokumentär på SVT Play ger en bild av någon som bara ville vara vanlig.

 

---

 

Liv & Död 2

För en knapp vecka sedan, 26 december, var det 20 år sedan Tsunamin, som tog över 225 000 människors liv (däribland 543 svenskar, varav 120 barn). Tio år efter Estonia påmindes vi återigen på en massiv skala om livets förgänglighet. Den här gången bet det rejält på oss och vi sa upp oss från våra fasta jobb för att få mer flexibilitet att leva – och spela mer golf. Katastrofen blev också startskottet för det här projektet. Skjut inte upp dina golfrundor.

 

---

 

Rekordmånga medlemmar men hur mår svensk golf egentligen?

Med 561 000 aktiva medlemskap slog svensk golf rekord 2024. Många är med i ett fåtal klubbar som har som affärsidé att erbjuda medlemskap för en billig peng, utan förväntningar på att man någon gång ska dyka upp och spela på deras bana. Det här tycker Golfförbundet är ett problem och vill nu begränsa hur många medlemmar en klubb får ha, baserat på hur många hål som finns på klubben. Vad förbundet inte verkar inse är att de själva har bidragit till utvecklingen, genom att göra det så lätt att ta grönt kort digitalt att klubbarna inte getts chansen att fånga upp alla nya golfare som ”riktiga” medlemmar.

 

Vi tror inte på förbud, för vad är nästa steg, att försöka förbjuda golfsimulatorer för att de snor inkomster från golfanläggningarna? Istället borde förbundet satsa på att få klubbarna att utveckla prissättningen på medlemskap, det är inte rimligt att den som spelar ett fåtal rundor per år ska betala lika mycket som den som är ute och vevar över 100 gånger. Vi tycker också att man ska använda banorna på ett mer flexibelt sätt. Det här har vi skrivit om tidigare.

 

Tveksamt om ens en övervintring i simulator skulle bita på våra Bobmen.

 

När det gäller att få fram nya talanger till proffstourerna tror vi att Sverige har det väl förspänt med tanke på hur populära golfsimulatorerna blivit här. Titta på Formel 1, där debutanterna numera kommer rejält förberedda efter att ha kört banorna i simulator under flera år.

Sedan har vi det här med golfjournalistiken. Sedan förbundet sålde Svensk Golf till Egmont Publishing, och vi inte längre tvingas på tidningen, har den förlorat 90 procent av sina prenumeranter. Svenska versionen av Golf Digest försvann för fem år sedan, Golfpunk långt innan dess. Några dagar innan jul kastade Svenska Golfmagasinet in handduken, efter endast 3,5 år och 14 nummer. I ett utskick beklagade chefredaktören Martin Hardenberger utvecklingen, där det blivit allt svårare att finansiera djuplodande och initierad journalistik. Och visst är det märkligt att inte tillräckligt många av den där dryga halvmiljonen golfare, som definieras som en mycket köpstark grupp (Hardenberger erbjuder i samma utskick en 5-dagars gruppresa med fyra greenfee för drygt 34 000:-), vill betala för en ambitiös golftidning.

Själva får vi återkommande frågan hur det är möjligt att vi inte kan tjäna pengar på det här projektet – är vi helt bakom flötet? Faktiskt hade vi kontakt med Mats Gabrielsson, entreprenör inom golf och känd från Draknästet, strax efter att vi startade det här projektet och han sa redan då att om vi skulle tjäna pengar på det här behövde vi att innehållet var användargenererat, alltså att läsarna skickar in bidrag som vi sedan publicerade. Det hade varit att slå in på den där vägen som Hardenberger beklagade sig över och vi valde istället att ha det här som ett kul hobbyprojekt. Nästa år har vi varit på banan i 20 år, fattigare men rikare.

 

---

 

I väntan på golfsäsongen

I Full Swing tar Netflix oss bakom kulisserna på PGA-touren. Ett skäl att touren villigt samarbetat kring det här är att Drive to Survive, Netflix fantastiskt välgjorda fly on the wall-dokumentärserie om Formel 1, gjort stor succé i att marknadsföra sporten till nya grupper och sponsorer. Vi har dock svårt att se att Full Swing kan locka nya grupper till golfen, själva tävlingsmomenten försvinner i personporträtten och det är nog mest redan rejält frälsta som ser serien för att komma spelarna närmare.



Mycket ligger förstås i sporternas natur, det är betydligt lättare att skapa dramatik när två bilar ligger några cm från varandra i 300 km/h och föraren i hörlurarna får teamorder att öka farten än när två killar står och pratar om huruvida det är 136 eller 137 meter till pinnen, den ena allt som oftast dessutom klädd i målaroverall. Full Swing har inte heller Günther Steiner, teamledaren för ett av de sämre F1-stallen, som går rakt genom rutan med sin stora personlighet. Själva sträcktittade vi på Drive to Survive (60 avsnitt totalt) medan vi tröttnade redan i tredje avsnittet av Full Swing.

 

---

 

Artificiell Idioti

Det har börjat dyka upp allt fler AI-genererade artiklar, även i golfmedia. Maskineriet är ruggigt snabbt, både vad gäller researchen och att knacka ihop texter som flyter på bra. Vad det är sämre på är humor. Vi har själva fått en icke-efterfrågad AI-funktion i vårt mejlprogram, som ”hjälper oss” att skriva mejlen. Vi kan välja ”informellt”, ”formellt” eller ”roligt”. Vi testade och bad den att göra om ”Ska vi spela golf imorgon?” Så här blev den ”roliga” versionen av vår fem ord långa fråga:
”Hoppas allt är i swing hos dig! Jag har en briljant idé för morgondagen – ska vi genomföra operation "Hitta Bollen" på den lokala golfbanan? Jag lovar, det blir mer än bara att jaga bort ankor från greenen och undvika sandfällor. Jag har specialtränat mina golfbollar i konsten att gömma sig så detta kan bli vårt livs äventyr. Tänk dig – vi, två tappra själar utrustade med klubbor, ger oss ut i vad som mycket väl kan bli en episk saga om sökandet efter den förlorade bollen. Svara snabbt innan mina bollar beslutar sig för att starta ett eget liv någonstans på fairway! Slå ett slag för glädjen.” Gud bevare humorn från AI.

 

Vi kommer själva aldrig att använda oss av AI, mest för att vi av princip inte jobbar med någon sorts intelligens överhuvudtaget men också för att journalistiken lär bli väldigt likriktad när alla matar in samma nyckelord. 

 

---

 

På sista radens anti-carpe diem

Tycker du att det finns lite väl många krystade aktiviteter på Finlandsbåtarna, när du egentligen bara vill sitta på däck och njuta av en kall pilsner och den vackra skärgården? Testa att köpa en kryssning i Karibien, där båtarna allt mindre ser ut som båtar och allt mer som Liseberg. Rederiet NCL erbjuder nu gäster som vill fokusera på förströelser istället för upplevelser att hyra go-carts. För dig som helt vill eliminera risken att störas av den karibiska ö-världen är det bara att vända hjälmen bak-o-fram och behålla den på under hela resan.

 

 

På sista radens kändisfixering

Vi lyssnar på Rockklassikers morgonshow på radio varje vardag 05.30-09.00. Sedan Hans Wiklund blev sjuk har ståupparen Hasse Brontén hoppat in som den tredje programledaren. Brontén blev nominerad som Årets Programledare i Guldörat (tidigare Stora Radiopriset). Kul för Hasse, som verkar vara en trevlig prick, men det är helt och hållet Jonas Nilsson och Linda Fyrebo som sedan många år gör programmet så kul att lyssna på, Hasse hänger sällan med i svängarna. För att själva bli nominerade i något, vad som helst, kommer vi nu att ta in en egen kändis som skribent. Redan till nästa nyhetsbrev bidrar Björn Ranelid med artikeln "Golfen är ett mirakel som besegrar allt… detta mirakel… nu skjuter vi iväg bollarna. Ja ja".

 

---

---

---

 

Ytterligare fyra banor testade runt Palma

 

I förra nyhetsbrevet testade vi T Golf Calvia, nu gav vi oss på deras andra bana, T Golf Palma Puntiro. Den ligger strax öster om Palma, runt tio minuter norr om flygplatsen. Precis som med Calvia-banan handlar det om att man tagit en befintlig bana och uppgraderat den rejält. Tidigare hette denna Golf Park Mallorca Puntiro, Nicklaus enda design på ön. T Golf tog över 2022.

 

Greenfeen här är billigare än på Calvia, vi hade inga problem att hitta bra tider för €77 i början av december. Till skillnad mot på Calvia ingår rangen inte och bollarna hämtas i automat istället för att vara upplagda i pyramider. Klubbhuset är inte lika charmigt som på Calvia, men modernt och fräscht. Banan är en ganska typisk Nicklaus-design, där du klarar dig hyfsat bra utan banguide om du inte är ute efter banrekordet. Det finns fyra tees och du kan bita av från 4 530 upp till 6 027 meter, par 71.

 

 

Miljön är lugn och fridfull – i marknivå. Ovanför har du inflygningen till flygplatsen och det kan vara läge att ha koll på stora ankomstdagar för charterresenärer då planen kan komma ganska tätt. Dock ska vi säga att vi snarare noterade än stördes av planen.

 

Banan är lätt att gå och med hyfsad kondis är enda anledningen att ha golfbil att dessa har gps. Öppningshålet (ovan) är ett kort par 4 och kan du bara hålla dig borta från bunkrarna ska det här inte vara en match för någon av din kaliber.

 

Sedan följer ett halvlångt par 3 med en green omgiven av tre bunkrar. Lätt hänt att ta i lite extra för att klara bunkern i framkant, var bara medveten om att det bakom green finns en hel del buskage att trassla in sig i.

 

Hål 3, ett rakt par 4, mäter endast 289/347 från röd/gul tee men är indexerat som banans tredje svåraste hål, något lurt är det. Sedan följer ett långt par 5 som spelas nerför mot slutet (fotot ovan). 

 

 

På 5 är det svagt uppför, ett par 4 som är ännu kortare än hål 3. Indexerat som banans svåraste hål, vad händer? Korthålet 6 (ovan) är ett av banans lättaste hål och det känns helt i sin ordning.

 

På 7 börjar det hända grejor, ett kort par 4 blött längs hela högerkanten. Har du vattenskräck är de lätt hänt att du drar upp bollen väl långt vänster och får ett inspel från skrå, bättre då att slå ut med ett järn och få ett längre inspel från en plan yta.

 

 

Med hål 8 vänder du tillbaka på andra sidan vattnet, lite längre men framförallt svårare inspel då du har en bunker i bakkant av green. Dessutom trång passage in om du tänkt dig köra sorkdödare sista biten.

 

9 spelas uppför, ett kort par 4 med rejält med bunkar åt alla håll och kanter. Du kommer sedan inte tillbaka till klubbhuset (men du ser det åt vänster), utan förmodas ta dig vidare till hål 10 som ligger direkt höger.

 

 

Dags för in-9, som vi nog tycker har flera av de roligaste hålen. Det börjar med ett kort par 4 som svänger vänster på andraslaget, svagt nerför. Tuff bunker vänster om green, 100 procent gräs till höger.

 

Sedan följer ett kort par 5, kan du bara undvika bunkrarna på utslaget ska det inte vålla några större problem. Hellre lång än kort på inspelet.

 

12, ett halvlångt par 4 som smalnar av precis där många vill landa utslaget, sand vänster och vatten höger. Även här gäller hellre lång än kort på inspelet.

 

Sedan kommer ett korthål som är indexerat som banans lättaste hål. Spelar du från backtee har du dock betydligt mer virke i form av stammar och grenar i spel.

 

 

14 är ett hyfsat kort par 5, tillräckligt brett för att du ska kunna ladda stora bössan med allt krut du har. En del bunkrar att navigera på inspelet och innan dess kan det vara värt att hålla dig borta från slänten höger.

 

Vi håller 15 som banans bästa hål, ett inte värst långt par 4 som premierar precision snarare än kraft hela vägen. Inte helt olikt hål 8 och även här är det en smal passage in till green som kan upplevas otäck av dina sorkisar.

 

 

Korthålet 16. Står flaggan kort har du bunkern i bakkant i spel, står den långt bak höger har du mer vatten att ta dig över. Går det inget vidare kan du tröst-glo på det läckra huset bakom green.

 

Ännu ett kort par 4. Kan du undvika de djupa bunkrarna på båda sidorna fairway är det bara rulla in bollen. Står matchen och väger är tipset att lägga upp dig kort sanden och sedan ta ett längre inspel.

 

Till skillnad mot på Calvia tar avslutningshålet dig upp till klubbhuset, ett par 4 med högersväng. Halvlångt, men inte utan problem nu när du börjar bli lite matt och känner lukten av öl.

 

 

Real Golf Bendinat har du strax sydväst om Palma. Banan var igång med nio hål 1986 och utbyggd till 18 nio år senare. Utöver en riktig kul och äventyrlig runda, inte minst sista nio, bjuds då här och var på fina vyer mot Palmabukten.

 

Korthålet 12. Nedan: klubbhusterrassen.

En eloge till banritaren som lyckats få in en 18-hålare i den kuperade och många gånger tajta terrängen, han måste ha använt ett gigantiskt skohorn. Det är Martin Hawtree som varit i farten, välkänd för att ha designat eller moderniserat flera världsberömda banor. Lite förvånande att en så namnkunnig arkitekt ger sig på ett sådant här projekt, de stora namnen vill ju ofta kunna styra rejält medan det här helt klart är naturen som hållit i taktpinnen.

 

Greenfeen i högsäsong går för  €110 men för den som går ut sent går det att komma ner till €75. I långsäsong klarar du dig undan med €67. Med två tees kan banan spelas 4 848 eller 5 470 meter, par 69 (den kunde tidigare spelas 5 660 meter, par 70, mer om det längre ner).

 

Inledningsvis är det en del tajta hål, med nät som skyddar bebyggelsen här och var. Från hål 8 är det bara du och naturen. Därifrån blir banan också betydligt mer utmanande fysiskt, med några rejäla backar som kan få dig att undra varför du inte tog bil.



Öppningshålet (ovan), ett kort par 4, ser helt galet ut från gul tee, halvt galet från röd. Dock finns det gott om utrymme höger när du kommit ner för backen. Slå inte ut förrän du ser att framförvarande boll är på green.

 

Sedan kommer ett halvlångt korthål som inte ska vålla dig några problem, vatten vänster men så långt bort från där du ska befinna dig att du kan bortse från det.

 

Med 3 har du ett dogleg vänster, endast 283/330 meter från röd/gul tee. Lite knepigare än vad det ser ut då det är lätt hänt att hamna skrå för inspelet oavsett om du är kort eller lång från tee. Var "swedish lagom".



Hål 4 var tidigare ett par 4 men är numera avkortat till ett par 3. De stora näten gav uppenbarligen inte tillräckligt skydd för de boende längs hålet och man har därför av säkerhetsskäl rumphuggit hålet med nästan 200 meter. Dock funkar det som ett par 3.

 

 

Dags för banans svåraste hål, ett långt par 4 där du från tee bara ser en smal passage över ett krön. Väl över krönet (fotona ovan) blir det dock tydligt vad som behöver göras. Ligger du inte mitt i fairway blir det en del grenar att tampas med innan green.

 

Även på 6 ska du över ett krön från tee, här är det dock mer utrymme i sidled. Har du väl tagit dig upp så att du ser green är inspelet mer lätthanterligt här.

 

Korthålet 7 är inte värst kort, men det finns inga bunkrar att hamna i. Drar du regelmässigt bollen åt höger har du  hjälp av ett nät, trassla bara inte in klubban när du ska ta dig ut därifrån.

 

Från hål 8 är du av med bebyggelsen och det är bara du och naturen. Ett dogleg vänster med en smal passage från gul tee där den som kan skruva bollen vänster har en klar fördel när inspelet ska göras uppför.

 

Även 9 är ett dogleg vänster, med hög bollbana kan du gena men det tjänar inte mycket till då hålet inte är värst långt (284/334 meter) och du riskerar att hamna mask bakom något olivträd du inte ser från tee.

 

10 (till vänster på översta fotot) är ett halvlångt par 4 som är rejält brant mot slutet och tar dig upp till fina vyer mot Medelhavet (spela senare på dagen så slipper du soldiset som vi hade och får istället ett blått hav). Titta även åt sidan, där du skymtar Bendinat Castle.

 

 

Nästa fyra hål ligger än högre, på andra sidan motorvägen, du kommer dit via en tunnel. På 11, ett kort par 4 dogleg vänster, står du högt och det är lätt att dra utslaget för långt och hamna i trubbel i en slänt i bakkant av fairway. Hål 12 (ovan) är sedan ett riktigt fint korthål oavsett om du spelar från gul eller röd tee. Vattnet vänster om green kan få många att hålla väl höger, där du kan hamna på vägen med en stenvägg mellan dig och green.

 

Med 13 har du ett kort par 4, nerför i början och uppför mot slutet. Reptilhjärnan skriker i vanlig ordning "driver", men det kan vara sunt att slå ute med ett järn. ska då inte vara några större problem, om du inte träffar stenväggen till höger och bollen försvinner ner vänster. I så fall enbart otur.

 

 

Spelar du från gul tee har du en rejäl grop att hantera innan röd tee på 14, ett ganska långt par 5 där det gäller att se upp för slänten som följer hålet längs vänsterkanten. Kulturinslag vid green, någon sorts akvedukt, nog han Caesar som varit i farten men kan vara värt att googla.

 

Sedan ska du tillbaka på andra sidan motorvägen och med 15 har du ett läckert dogleg par 4 vänster. Du står rejält högt på gul tee. För att ta dig till röd tee är det brant nerför på en äventyrlig serpentinväg där du ska vara försiktig om du kör bil, framförallt på vått underlag.

 

16 är rakt på, ett inte värst långt rakt par 4 med högt  index. Bara  att drämma på och hålla tummarna att du inte  hamnar mask bakom något olivträd som kantar fairway på båda sidorna.

 

 

17 är, som sig bör, ett korthål. Hyfsat långt från gul (159), hyfsat kort från röd (119), men uppför hela vägen. Bunkrar på båda sidorna och en slänt nerför bakom green.

Avslutningshålet är ett par 5, inte värst komplicerat inledningsvis med desto mer mot slutet, med en hel del grejor som kan sabba det där banrekordet du känner att du har vittring på, framförallt en bäckfåra som klyver fairway i mitten där du vill landa ditt andraslag. Från den upphöjda uteserveringen ser du bara green.

 

Bendinat Castle skymtar från klubbhusterrassen på Bendinat.

 

Andratx låter som ett virus (eller det amerikanska tågbolaget) men är namnet på golfbanan som sedan år 2000 ligger på orten med samma namn, 20 minuter väster om Palma och lättillänglig för den som bor i badorterna runt Palmanova och Santa Ponsa. Greenfeen i högsäsong går för €140, medan den i lågsäsong är listad för €96. I bokningen var det dock inga problem att hitta bra tider för €81, eller två greenfee+golfbil för €190.

 

Klubbhusrestaurangen öppnade inte förrän kl 10 vid vårt besök, gick inte ens att få kaffe (du får vänta till kiosken efter hål 8). Uteserveringen ligger fint med utsikt mot inspelet på hål 18 (nedan).

 

Banan är kul och omväxlande, med många högt placerade tees. Det är en hel del transportavstånd mellan hålen, vilket kan vara en anledning att ha bil. Dessa har inte gps men väl RSBR-säten (Rejäl Stoppning för Beniga Rövar).

 

Med fyra tees kan layouten spelas från 4 913 upp till 6 089 meter. Scorekortet nöjer sig inte med att ange ackumulerade idealtider utan har också utskrivet hur många minuter du har på dig på varje hål – vi gissar att det är tyskt precisionsmaskineri som varit i farten. Medan du förväntas avverka det snabbaste hålet på tio minuter har du hela 23 minuter på dig på ett annat – vad är det för faror som väntar där?

 

Under vårt besök var det en del arbeten på banan, med dressade greener och två provisoriska (man höll på att tvärtorva fler bunkrar på banan, något som kommer att höja spelupplevelsen och bättra på estetiken).

 

Alla hål har individuella namn, det första (ovan) heter ”Heaven help me” och gjorde oss osäkra på om vi tagit med tillräckligt med bollar. Dock visade det sig vara ett fullt hanterbart kort dogleg vänster och så länge du inte prickar bunkern i hörnet ska det vara lite av en munsbit.

 

Sedan följer ett korthål som har både vacker och ful inramning, i det första fallet är det havet som fond, i det andra rejäla nät som skyddar bostadslängan på högersidan – de har t.o.m. nät ovanför trädgårdarna, ifall du skulle attackera med en lobwedge.

 

Efter den ganska tama inledningen är det en transportsträcka till nästa hål, ett kort dogleg höger som känns betydligt bättre, med en hel del bunkrar att navigera kort om green.

 

Sedan blir det än bättre, med banans första korthål. Som längst 151 meter, som kortast 131. Från alla tees måste du över vattnet. Att en bollförsäljare verkade vara fast stationerad efter green fick oss att undra hur medlemmarna hanterar hålet.

 

Med hål 5 har du ett hyfsat långt par 5 med högt belägna tees och vänstersväng. Under vårt besök höll de på att bygga om greenbunkrarna så vi fick spela det som ett par 4 med provisorisk green.

 

Hål 6 från röd tee och bakifrån, med green på hål 8 och kiosken i bakgrunden.

Hål 6 är lite av Andratx ”claim to fame”, ett par 5 på hela 609 meter från backtee, lär vara det längsta hålet i Spanien. Från gul/röd tee slipper du undan med 532/454 meter. Tipset är att hålla dig i mitten av banan och slå tre långa slag (våra tips är alltid gratis). Hålet heter ”Green Monster” och en tröst är att monstret är rakt, till skillnad mot dess namne på österrikiska Adamstal som slingrar sig rejält. En annan tröst är att scorekortet med sina tidsangivelser ger dig hela 23 minuter att ta dig från tee till hål.

 

Nästa hål ser märkligt ut från tee, som om man spelar det åt fel håll. Green ligger upphöjd bakom en stenmur och ser ut som tees. Först ser det ut som att den är i två nivåer (inte lätt att putta förbi en stenmur), men väl uppe insåg vi att den övre muren är bakom green. Spelar du match mot någon som enbart har sorkdödare i repertoaren lär de kasta in handduken redan på tee. Träffar du själv stenpartiet på inspelet är det inte omöjligt att du får börja om från tee.

 

Med 8 har du ett av våra favorithål på banan, ett långt par 4 nerför hela vägen mot en green med vatten vänster. Försök att lägga utslaget i mitten av fairway annars får du göra inspelet från ett skråläge. En annan sak att vara uppmärksam på är getterna som verkar hänga här, vi såg flera av dem halta så var försiktig.

 

 

Dags för kiosken (den enda av de fyra banorna i det här nyhetsbrevet som hade ett kioskstopp), som är välsorterad och ligger med fina vyer mot just hål 8. De tar enligt skylten bara kontanter, men eftersom vi inte haft sådana på runt tio år fick vi använda kort, med en reprimand att skärpa oss till nästa gång.

 

Bakom kiosken ligger korthålet 9, mer blött än långt. Det finns några sittplatser vid tee här, men när vi slog ut satt alla på andra sidan huset, något vi var tacksamma för då vi hade tappat det fokus vi hade efter ölen.

 

Med 10 har du ett hyfsat långt dogleg höger, de flesta metrarna ligger efter svängen. Här var det inga getter att se upp för, men väl hönor och tuppar. När vi skulle fota en av dem kom en hel skock, riktiga linslusar.

 

Sedan kommer ett långt rakt par 4, 426 meter från backtee. Du är hjälpt av att det är nerför hela vägen. Getter på tee men betydligt skyggare än fjäderfäna, vi behövde inte ta till vårt svengelska "Get out of here".

 

12, ett kort par 4 dogleg höger, nerför i början och uppför på slutet, med lite av ett slukhål där många vill landa utslaget. Ännu ett favorithål på banan, inte minst för att det handlar mer om placering än längd från tee.

 

På 13 har du en skylt på tees om att du inte får slå ut med drivern, gissar att det är de boende vänster om fairway som fått oväntat besök. Även utan skylt och boende vore det dumt att använda stora klubban då det finns ett djupt tvärsgående bevattningsdike halvvägs mot green – ett järn från tee duger gott.

 

Ännu ett favorithål, den här gången för inramningen, med läckra hus i fin grönska längs vänstersidan. Dogleg höger svagt uppför, rejält kort så tagga ner på utslaget.

 

Korthålet 15 är ett rejält långt par 3 nerför (162 meter som kortast) och med alldeles för lite nät som skyddar husen på högersidan – vi gissar att hål 2 slukade större delen av nätbudgeten. Det här har klubben insett och under vårt besök (och sannolikt ditt också) var tees rejält framflyttade, främre tee med drygt 100 meter, där du inte ens kan skada något med en socket.

 

Även 16, kort par 4 igen, har en fin inramning. Tajt från tee och med vatten rejält i spel. Två förståndiga järn är vårt tips, om du har sådana i arsenalen.

 

Teetavlorna är genomgående i form av rejäla stenar.

Även nästa hål är ett kort par 4, fast nu med vänstersväng. Trubbel hela vägen längs högersidan. En av banans större bunkrar skyddar green. När du sedan ska vidare ska du se upp så att du inte hamnar på hål 4 igen, fortsätt framåt en rejäl bit, förbi hål 3.

 

Avslutningshålet (även nedan) är fint, ett kort par 5 som inte kräver värst mycket för att ta dig runt vänstersvängen på utslaget. På andraslaget har du vatten längs vänstersidan men framförallt mellan dig och green. Ett riktigt bra matchspelshål.

 

Son Termens ligger dryga milen rakt norrut från Palma och var igång så sent som 1998. Det här är den bana nära Palma som ligger mest åtskild från annan bebyggelse, så är du spretig med drivern lär du löpa minst risk att ha sönder något här.

 

Första nio från tee på hål 11. Nedan: sista nio från tee på hål 13.

Ut och in-9 skiljer sig ganska rejält, de första ligger tajt samlade framför det trevliga klubbhuset och är lite väl fram och tillbaka för vår smak. Terrängen här är inte värre än att du med normalkondis ska kunna ta dig runt till fots. Sista nio ligger högre och kräver lite mer kondis, inte minst för att ta sig upp där. Dock inte alls omöjligt att hantera till fots. Belöningen är  fina vyer mot Palma och Medelhavet långt där nere. Tyvärr var vi här mitt på dagen, med soldis och grått Medelhav, satsa istället på sen eftermiddag när sikten är bättre och havet blått.

 

I högsäsong går greenfeen för €100 och lågsäsongspriset startar lite senare än på de andra klubbarna – du ser i klubbens bokningssystem. Vi hittade bra tider för €75. Skicket under vårt besök i början av december lämnade en del att önska, så är det viktigare än den helt ostörda naturupplevelsen ska du nog kolla vad som gäller innan du ger dig ut på banan. Klubbhuset är mycket trevligt, inne såväl som på terrassen, med utsikt mot Palma och inspelen på avslutningshålet.

 

Med två tees kan du spela banan 4 508 eller 5 282 meter. Teetavlorna ger dig längden från tee till första hindren och på scorekortet finns en enkel skiss över hålen, men inga längder. Det fanns en hel del getter på första nio, var rädd om dem när du slår, en på grund av dig halt get är ingen minnesbild du vill ha med dig på flyget hem.

 

Öppningshålet är ett krusidullfritt kort par 4 (längst upp). Sedan blir det svårare på nästa hål (ovan), ett inte värst långt par 4 där det gäller att ta sig över ett krön på utslaget för att få koll på inspelet över ett rejält dike.
 


Även på 3 har du ett krön halvvägs, hålet är ett inte värst långt par 4 så det kan vara värt att ta det lugnt från tee så att du inte får ett nerförsläge. Betydligt lättare inspel här.

 

Hål 4 känns bredare från tee, men har en midja med träd och stenar där många vill landa utslaget. Med endast 261/334 från röd/gul har du råd att även här ta det lugnt på utslaget.

 

På 5 är det gott om utrymme åt alla håll och kanter. Ett hyfsat långt par 5 nerför, med ett dike att navigera på inspelet. Kör du bil ska du lämna den innan diket och ta med dig klubbor för utslaget på nästa hål.

 

Med hål 6 vänder det svagt uppåt igen, med ännu ett par 5. Kan du undvika att träffa geten i mitten ska det inte vara några problem, gott om plats i sidled hela vägen.

 

Korthålet 7 (fotona ovan) bryter mönstret genom att ligga på tvären, på högsta punkten på ut-9. 147 meter från gul men endast 80 från röd. Sedan följer ett kort par 4 nerför.

 

Första nio avslutas sedan med ett långt par 3 där det kan vara läge att ha koll på om det är folk på tee på hål 6 om du drar bollen vänster. Tokdrar du bollen vänster kan det vara läge att även ha koll på green på hål 5.

 

Med sista nio blir banan mer utmanande, spel- såväl som konditionsmässigt. Hål 10 (ovan) är ett långt par 4 uppför, 402 meter från gul tee, 342 från röd.

 

 

Sedan har du ytterligare en stigning för att ta dig till hål 11. Innan du slår ut här ska du vända dig om och kolla in utsikten mot Palma (foto i början av texten). Trots att vi var här i soldiset mitt på dan kunde vi urskilja katedralen och en stor båt på väg in mot hamnen. När du sedan vänder dig om för att spela hålet ser det tajt ut från gul tee. En synlig bunker på vänstersidan kan lura dig att hålla väl höger, där ett dike ligger och lurar. Redan på röd tee 40 meter längre fram ser du green och får en bättre bild av vad som behöver göras, och inte göras.

 

 

Korthålet 12 är inte värst långt, 91/104 meter, men direkt olämplig för sorkdödare. Stor green att landa på. Missa inte långt vänster där det bara finns elände.

 

På tee på hål 13 är du på banans högsta punkt (foto i början av texten). Ett inte värst långt par 4 dogleg höger med en ravin i mitten. Flertalet av oss har inte tillräckligt krut i bössan för att nå green (254/279 meter) och då är det kanske säkrare att lägga upp sig med ett kort järn och ta ett längre inspel.

 

14, högt belägna tees och vatten höger på utslaget. Inte värst långt (282/332) så även här kan det vara värt att ta det lugnt från tee, missar du green ska det ändå vara lugnt.

 

Efter korthålet 15 bjuds du på ett halvlångt par 4 med vatten höger och en upphöjd green. Står flaggan längst bak (som på fotot ovan) kommer du sannolikt inte se den förrän du har puttern i handen.

 

17 går nerför och sedan uppför, på två slag om allt funkar som det ska. Även här har du vatten på vänstersidan från tee – och en sluttning nerför längs stora delar av högersidan.

 

Avslutningshålet är ett kort par 4 nerför, med green gömd bakom en vänstersväng. Det är först när du närmar dig green som du har publik. Avsluta med en öl och utsikt mot Palma.