The Bobmen report: 1 december 2022
Ytterligare fem banor testade på Mallis
Slutet av oktober var vi på Mallorca (reportagen har legat uppe sedan början av november), där vi testade de fem 18-hålarna norröver. Fyra av dem ligger väl samlade i nordöstra hörnet av ön, mellan Cala Millor i söder och Cala Ratjada i norr – du har max en kvarts körning mellan dem. Den fjärde – Alcanada – ligger utanför Alcúdia i norr och är öns internationellt mest kända bana. Samtliga banor når du inom en timme från flygplatsen i Palma. Läs också vår uppdaterade introduktion till Mallorca. Vi har också rotat lite i texten om golf runt Palma, där vi tidigare har testat hälften av banorna.
Alcanada par fem, 523 meter från röd tee. Längst upp: Pula.
Greenfeen på de fyra banorna i nordost ligger på samma nivå, räkna 90-100€ för 18 hål i högsäsong. Alcanada är med 148€ betydligt dyrare. Kolla hemsidorna för rabatter, inte minst utanför högsäsong. Canaymel bokar du direkt på deras hemsida medan de andra fyra banorna har gjort gemensam sak och går att boka via Golf East Mallorca. Samtliga klubbar erbjuder hyrklubbor av bra kvalitet, bra att veta om du bara ska lira någon enstaka runda och inte vill släpa med egna verktyg.
Capdepera. Nedan: utsikten från vår balkong på Universal Hotel Laguna.
Skickmässigt var vi varnade för att banorna haft en del problem i år, som vi förstod det var det vattnet man är hänvisad till att använda för bevattningen som inte hållit bästa kvaliteten. Med detta sagt var det ett antal tees på Canyamel som hade rejäla skador, i övrigt var det med råge hanterbart.
När vi lirade de fyra banorna i nordost slog vi ner bopålarna på Universal Hotel Laguna i Canyamel. Riktigt trevligt och småskaligt med en liten strand där vågorna bröt in, här kunde vi lätt bo en vecka så länge det var strandväder. Varning dock för att sängarna är stenhårda även för att vara Spanien. Härifrån nådde vi samtliga fyra banor på en kvart och det var ingen trafik att tala om.
Canyamel, med ett hus mitt i fairway. Nedan: Son Servera.
I Alcúdia bodde vi en natt på Hotel JS Sol de Alcudia, det var ungefär vad vi mäktade med, inte alls lika trevligt och dessutom med ganska intetsägande omgivning – mest butiker med badbollar och luftmadrasser. Med facit i hand skulle vi ha bott kvar i Canyamel och tagit körningen, ca en timme.
Behöver/vill du övernatta i närheten av flygplatsen i Palma är trestjärniga Hotel Balear i Can Pastilla ett tips – fräscht och nära till bad och restauranger. Härifrån har du fem minuters körning till flyget. Har du tid över ska du hyra en cykel för 7€/dygnet och ta den trevliga cykelvägen längs vattnet in till Palma, tar dig en halvtimme och på vägen ska du stanna till och käka på Vent Portixol, en liten pärla med fantastisk mat för liten peng. De finns inte på Internet men ligger längs cykelvägen, i Portixol.
Fokus på väsentligheterna vid strandrestaurangerna i Can Pastilla.
Vi flög med Ryanair, som har blivit rumsrena på samma sätt som Sverigedemokraterna: genom att de andra har anpassat sig till dem – numera erbjuder alla bolag som flyger inom Europa ungefär samma skrot och korn. Tidigare var Ryan extremt punktliga, men när de nu i allt större utsträckning flyttat sin trafik till de stora flygplatserna har de samma förseningar som andra bolag när de missar sin slot (anvisad tid för avgång) och måste vänta på en ny – från Sthlm var vi 20 minuter sena och från Palma en hel timme.
Från Stockholm flyger Ryan numera från Arlandas terminal 4, SAS inrikesterminal. Terminalen har hottats upp som man hottar upp flygplatser numera: med ett ökat utbud av svindyra restauranger. Med tanke på att bussarna och parkeringstransfern för tillfället inte stannar vid terminal 5 på grund av ombyggnad finns det en poäng att flyga från T4. Tyvärr måste du när du landat där göra ökenvandringen till tullfiltret i T5 för att komma ut och sedan gå tillbaka till T4 – passagerar-logistiken har aldrig varit Arlandas starka sida.
Flyger du med Ryan ska du ladda ner deras app, som verkligen gör resandet enklare.
Det våras för hösten
Våren kan vara oberäknelig när det gäller skicket på våra golfbanor och i år hade många rejäla problem med skador efter övervintringen, vår egen utanför Stockholm var i det sämsta skicket på många år. Ändå var det full rulle på alla golfare – är man sugen så är man. På hösten har däremot suget avtagit och när jag och jycken var ute på hemmabanan 9 november (fotot ovan) var banan i det närmaste tom, trots att det var en fantastisk höstdag. Spara lite sug till fina höstdagar.
Se upp för intressanta banor
Vi träffade på en klubbchef utomlands för ett tag sedan som berättade att han stått värd för en större pressresa. Där hade journalisterna mer eller mindre samstämmigt berättat att de recenserade sämre golfbanor som ”intressanta”. Det här är ett problem med/för golfjournalistiken, att den nästan uteslutande är beroende av annonsörer, som naturligtvis inte vill köpa annons om deras produkt beskrivs i dålig dager. Vill du ha ärliga recensionstexter av banor över hela världen vill vi än en gång tipsa om Planet Golf. Själva gör vi också vårt bästa, framförallt genom att bara använda egna foton.
Se upp med rabatterna
Hyrbilsföretag och andra kör regelbundet ut sina kampanjer där de erbjuder rabatter. Nu senast erbjöds vi 20 procent rabatt på hyrbilen om vi bokade med en speciell kod. När vi jämförde med att boka utan kod visade det sig att det var rejält billigare. Var alltid skeptisk.
Vår utsände plockas av första tee på Prestwick efter att ha slicat två bollar in på tågstationen bredvid.
There's a new Sheriff in town
När banan är fullbokad använder många klubbar medlemmar som banvärdar, som kör runt och ser till att alla håller farten. Det här blir småtrevligt men sällan tempohöjande, för banvärden vill inte riskera att hamna i konflikt med en annan klubbmedlem. Så varför inte byta banvärdar med grannklubben – och ersätta dem med en greenfeecheck?
Världens mest... pragmatiske banvärd/"marshal" träffade vi på en företagsevent utomlands en gång. Det var drygt 30 grader varmt och det gick otroligt långsamt. Trots att vi hade golfbil svettades vi som julgrisar i ugnen. Då kom han körande. Vi klagade och han skulle köra framåt och kolla hur det såg ut. Efter en kvart kom han tillbaka:
- Tyvärr är det kö hela vägen in till klubbhuset – men jag tog med tre kalla öl åt er var.
Hail to the banvärd!
Snart på en tallrik nära dig
Vi får en del välmenande kritik för att vi inte marknadsför vårt projekt bättre. Nu har vi tagit tag i det här och bakat 67 238 kinesiska lyckokakor som vi kommer att smyga ut på landets samtliga kineskrogar närmaste månaderna, för att visa att vi är en kraft att räkna med. För att den här typen av ”gerillamarknadsföring” ska få effekt krävs ett överraskningsmoment och därför har vi i hälften av kakorna istället för reklam om oss själva smugit in olika budskap som ska väcka dig från din 4-smårätterkoma.
På sista radens pengar och moral
Vad har FIFA lärt sig av alla korruptionsskandaler? Absolut ingenting. Med VM i Qatar har det blivit tydligt att i princip allt organisationen påstår sig stå för när det gäller anständigheter är till salu, så länge priset är tillräckligt högt. Nu budar Saudiarabien, ett land än värre än Qatar när det gäller mänskliga rättigheter, för att få arrangera VM 2030. Så länge de nationella förbunden inte vågar lägga något i potten när de protesterar mot FIFA-chefens utspel lär han köra på. För spelarna kan det bli svårt att hitta rätt med passningarna 2030 när båda lagen lirar draperade i vita lakan.
På sista radens julklappstips 1
Svårt att komma på julklapp åt den där typen som påstår att hon har allt? Vad sägs om en radiostyrd bajskorv, som svänger, roterar och fiser? Nästa jul kommer hon definitivt att presentera en önskelista.
På sista radens julklappstips 2
Julen är en tid för försoning – och snacks. För 25 år sedan bet Mike Tyson av en bit av Evander Holyfields öra i ringen. Nu lanserar de tillsammans ett cannabis-tuggummi i form av Holyfields tuggade öra. Ett antal påsar är öronmärkta för den svenska marknaden.
På första och sista andetagsraden
Killen på bilden blev två dagar gammal, mamman hann precis skicka en bild till pappan innan en rysk raket släckte den lilles liv. Ännu en gång undrar man vad det är för sorts värld vi lever i – och han dör i, utan att ha fått chansen att bli älskad av sina föräldrar.