Vi har varit tillbaka i Marocko sista veckan i mars, för att ge oss på ytterligare banor i Marrakech samt de två i Essaouira. Det ska erkännas att det billiga flyget spelade in. Visst känner vi flygskam, men när Donald Trump har dragit sig ur det globala klimat- och hälsosamarbetet och istället satsar på att kolonisera Mars känns det som att han vet något vi inte vet om de kommande fyra åren och att våra dagar kan vara räknade här på jorden.

 

Fairmont Royal Palm. Längst upp: Djemaa el Fna. Nedan: Menara Garden, du hittar samma typer av bassänger på Noria (och Al Maaden).

 

I Marrakech testade vi Fairmont Royal Palm (ej att förväxla med Royal Golf eller Palm Golf som vi testade i februari), den bästa banan i Marrakech oavsett vad ranking och annat säger. Vi gav oss också på Noria (bästa greenerna) och Samanah, den senare har vi med på hemsidan sedan tidigare, men med väl lite foton och inte mycket text - nu blir det mer av båda, även om banan var klart sämre än sist. På Fairmont Royal Palm kan du boka tid direkt på hemsidan, på Noria behöver du registrera dig för att kunna boka – bättre att mejla dem. Även på Samanah är det mejl som gäller.

 

 

Hyrklubbor går för vad som verkar vara Marrakech-standardiserade 400:- för 18 hål, ta med egna eller hyr via Clubs to Hire. Har du möjlighet ska du spela på morgonen eller tidig förmiddag i Marrakech, efter lunch går det oftast betydligt långsammare och det är inte ovanligt med femtimmars-rundor. Läs reportaget längre ner, där vi även kommer med en del varningar, om aktuellt skick och annat.

 

 

Vi bodde några nätter på Hotel Chems i Marrakech. Stället har många negativa recensioner på nätet, en hel del beror sannolikt på att det är listat som 4-stjärnigt och att många har förväntningar därefter. Vi ser det som 2-stjärnigt, med ett förstklassigt läge (det är Koutoubia-moskén du ser i bakgrunden, Djemaa el Fna ligger ytterligare några minuter bort) och trevlig trädgård med pool, där man även kunde äta frukosten.

 

 

Om du ska iväg med morgonbussen till Essaouira från Marrakech eller ankommer sent från Essaouira ligger det ett IBIS-hotell precis jämte där bussen avgår söder om tågstationen (från Essaouira ankommer bussen till andra sidan tågstationen). Allmänna utrymmena är trevliga och fräscha men rummen behöver renoveras. Frukosten är igång tidigt.

 

 

När det gäller resor till golfbanan med InDrive och Careem ska vi utöver vad vi berättat i vår intro till Marrakech nämna att de inte lär dyka upp och hämta dig om du står på ett ställe där det finns många taxibilar eller en polispostering (det finns taxistationer vid Chems såväl som IBIS). Från dessa ställen är det istället taxi som gäller, vilket är ungefär dubbelt så dyrt och oftast hälften så fräscha bilar. Med taxi kan det bli en del missförstånd kring vart du ska, medan InDrive/Careem har klart för sig redan i appen vart du ska - dessutom översätter appen så att ni kan kommunicera med varandra. Med taxichaffisarna är det arabiska eller franska som gäller.

 

 

Ballongflygning är en stor grej i Marrakech. Alla startar norr om staden (och håller sig där) och flertalet samtidigt tidig morgon. Har du tur så är det klart väder så att du kan se Atlasbergen bortom staden, annars får du trösta dig med att det är en häftig syn att se massor av ballonger i luften samtidigt. Själva hade vi tekniska problem och kom iväg först när de flesta andra hade landat (turen varar ca 40 minuter). Molnen gjorde också att vi inte fick se solen gå upp. Sedan ska vi säga att visst låter det häftigare att säga att man flugit ballong över Marrakech än Stockholm, men är det vyerna du är ute efter är ballong över Stockholm betydligt vackrare.

 

---

 

Marocko light – med havskontakt

 

Essaouira, vid havet tre timmar med buss (250:- t/rt) från Marrakech, är vårt favoritställe i Marocko. Här hittar du ett Marrakech i miniatyr och två Gary Player-banor (en 18- och en 13-hålare). Greenfeen på 13-hålaren kostar 550 pengar medan 18-hålaren går för 750:-, fast betalar du för 18-hålaren får du den andra på köpet - gör det. Bra klubbor hyrs för 250:- för 18 hål. 18-hålaren är för tillfället i vettigt skick utan att imponera, 13-hålaren är något sämre. Detta vägs dock upp av layouten och den ostörda atmosfären. Läs reportaget. 

 

---

 

Hur säker är världen att resa i?

 

Det händer en hel del i världen och vi får återkommande frågor om hur säkra olika länder är att resa i, nu senast gällde det Marocko (det har känts mycket säkert på alla sätt). För enskilda resenärer, inte minst golfare, har världen sannolikt inte blivit farligare, det bara verkar så i den tid vi lever, med ett ständigt nyhetsflöde och alla dokumentärer och serier om våld och ond bråd död, inte minst på Netflix*. Tipset är att fundera på hur du konsumerar media, är det kanske dags att ta en “digital detox”, att dra ner på hur mycket du tuggar i dig av allt elände som du ändå inte kan göra något åt? Skiter det sig helt lär du ändå bli varse, när inkallelseordern kommer i brevlådan.

 

* Vi såg “Narcos” på Netflix, om Medellinkartellens krig mot colombianska staten i slutet av 1980-talet. Vi var där då, vi landade i Cartagena samma dag som presidentkandidaten Luis Carlos Galán sköts på order av Pablo Escobar och under en dryg månad reste vi genom hela landet, med stopp även i Medellin. Då fanns inte Internet och vi kunde mest bara fokusera på det vi själva upplevde: ett oerhört vackert land med vänliga människor. Var medveten om det fula i världen, men låt det inte skymma allt det vackra.

 

---

 

Utfällbara greenlagare förbjuds

 

EU:s förordning om dolda stickvapen, ”CSOA” (Concealed Sharp Object Act), utökas från 1 juni 2025 till att gälla alla typer av fällbara fickknivar, även ”föremål utan skäryta men där skada kan tillfogas”. Utfällbara greenlagare ingår i den här utökade kategorin (men inte vanliga greenlagare) och polisen går nu ut och varnar för att innehav av dessa framöver blir olagligt, även på golfbanan.
- Det är klart att vi inte kommer att jaga folk ute på golfbanorna, men får vi indikationer på att förbudet inte efterlevs är det något vi får hantera, säger Seved Bertilsson, kommunikatör på Rikspolisstyrelsen.

 

---

 

Full rulle mot sommaren - och Göteborg och Värnamo

 

I söndags gick vi över till sommartid (vi har aldrig fattat varför de lagt skiftet så att man måste gå upp mitt i natten och ställa om klockan – hur korkade är de?), ett vårtecken så gott som något. Med det har vår startsida gått över i sommarläge, med fokus på golftips i Sverige och närområdet. Ska du iväg och lira i landet framöver har vi under vår toppmeny "svenska hotell & golf" så här långt testat 130 olika boenden med förslag på golfbanor i närheten. Vi har valt att inte kalla det golfpaket för att det oftast är bättre - och billigare - att boka boende och golf separat, vilket också ger dig mer flexibilitet när det gäller golfen. 

 

 

I slutet av oktober var vi återigen på västkusten (vi har hållit på reportaget då det kändes meningslöst att publicera strax innan banorna stängde för säsongen). I Göteborg gav vi oss på Delsjö (750:- mån-tors, 850:- fre-sön), med förstklassiga bunkrar av senaste modell. Tro det eller ej, men VM i fotboll har faktiskt spelats här, på hål 6. Vi hann också med Partille (695:- alla dagar). Ett dubbelrum med frukost på Quality Hotel The Weaver i Mölndal gick för 1 161:-. Läs reportaget.

 

 

Längs E4:an söder om Jönköping hann vi också med Lagans GK (530:-). Stormen Gudrun drog i början av 2005 fram genom området, med vindbyar på upp till 33 m/s, och fällde runt 500 träd på och runt banan. Ingen rolig syn när vi var där någon månad senare, nu var vi nyfikna om spåren finns kvar. På Best Western Hotel Värnamo gick ett dubbelrum med frukost för 1 650:-. Här hittade vi en oväntad bonus i form av Wernamo Brygghus. Utöver ölen testade vi ”Bitterballe”, en holländsk specialitet som vi är tacksamma att de inte översatt till svenska. Läs reportaget.

 

 

Sedan är det alltid spännande med våren och förväntningarna på golfsäsongen. Vi har varit ute och tittat på vår hemmabana strax söder om Stockholm och det ser mycket bra ut så här långt och vi hoppas att de kan släppa på oss redan i mitten av april. Sedan är det ju det där med vädret, men där har vi golfare det bra genom att vi inte är lika väderberoende som sol-och-badare. Vi påminner oss när vi började spela golf och var ute på banan oavsett väder. En dag vräkte det ner och vi såg en cyklist på vägen. Vi tittade på varandra och skakade på huvudena:
- Vad är det för tok som är ute och cyklar i det här vädret.

 

---

 

På sista tredje statsmaktsraden

 

”Vad gav dig det moraliska modet och övertygelsen att kliva fram och leda?”. Frågan ställdes under den famösa pressträffen i Vita huset, inte till Zelenskyj utan till Trump. I takt med att Trump förbjuder allt fler pålästa och granskande journalister att medverka på sina presskonferenser och istället ersätter dem med rövslickare enligt nordkoreansk modell kan det vara värt att vara på sin vakt. Hur lätt det är att förledas visade vi när vi lyckades lura i CNN att vi var Europas nya hopp inom golfen. På andra sidan skalan har vi också via gedigen grävjournalistik avslöjat sanningen bakom de där fem HIO:s av Nordkoreas förre diktator på en och samma runda.

 

 

På sista pendeltipsraden

 

Stockholms Lokaltrafik blöder miljardbelopp av skattekronor och nu har man svårt att hitta en operatör som kan få ekonomi i att köra pendeltågen till den ersättning som SL tycker att de har råd att erbjuda. Låt Ryanair ta över trafiken! Flyget Stockholm-Marrakech t/rt gick att hitta för 366:- och trots de låga priserna är Ryan ett av världens mest lönsamma flygbolag. Med deras sätt att jobba skulle vi också minska trängseln i rusningstrafik – ingen skulle vilja betala dyrt för en väska som inte ryms under sätet.

 

 

På sista vintertipsraden

 

Var det jobbigt att skrapa rutorna i vintras? Gör som vår granne och parkera bilen på rätt/fel ställe så fixar det sig själv. Hans framruta var varje frostmorgon barskrapad. Det är han själv också numera.

 

---

---

---

 

Ytterligare tre banor testade i Marrakech

 

Vi var iväg en vecka även den här gången, under Ramadan, när praktiserande muslimer skippar mat och dryck så länge solen är uppe. På en utpräglad turistdestination som Marrakech är det dock inga problem att hitta mat och även öl dagtid. En bonus var att det berömda torget Djemaa el Fna var extra stimmigt strax efter solnedgången, när alla skulle äta ifatt efter att ha fastat under dagen.

 

Fairmont Royal Palm ligger 20 minuter söder om flygplatsen och är vår favorit i Marrakech - kul och omväxlande layout och under vårt besök förra veckan var den i förstklassigt skick hela vägen från första tee till sista green. Klubbhuset är rejält fräscht, som nästan alltid i Marrakech.

 

Klubbhuset och ett av omklädningsrummen.

Priset för greenfeen (en marockpeng är lite drygt som en svenskpeng) varierar ganska rejält över dagen, slår du ut efter klockan 15 nästan halverar du den jämfört med när det är som dyrast. En caddie i varje boll är obligatorisk och kostar 200 pengar. Rangen ingår.

 

Hemsidan finns i skrivande stund bara på franska. Behärskar du inte det språket är de dåliga nyheterna att den är snudd på lika obegriplig om du google-svenskar den. Men det gör inget, för flyovers över samtliga hål ger dig en bra bild av vad du kan förvänta dig spelmässigt. Med fem tees kan du spela banan från 4 708 upp till 6 608 meter. Teeskyltarna ger ingen information utöver längden på hålet, så här kan caddien hjälpa till. Det finns också en skiss på scorekortet som funkar hjälpligt.

 

Öppningshålet (ovan) är ett halvlångt par 4 rakt framåt, har du inte lyckats kalibrera svingen på rangen har du marginaler att klara dig relativt helskinnad här.

 

Inte heller hål 2, ett korthål av normallängd, ska vålla några större problem. Däremot är det dax att börja tänka till lite på hål 3 (nedan), ett kort par 4 som lite missledande är rankat som banans lättaste hål.

 

Tipset, som du säkert får av caddien om han hunnit lära känna dina förmågor, är att favorisera placering framför längd från tee. Själva drog vi i vanlig ordning på för kung och fosterland och hamnade i problem på vänstersidan när vi försökte hålla bollen snustorr.

 

Med hål 4 har du ännu ett kort par 4, nu med svag vänstersväng. Lägre index men kräver inte värst mycket tankearbete från tee utan det är bara att drämma på.

 

 

5, halvlångt par 4 som ser munsbitsaktigt ut från tee men där det ligger en bunker dold kort vänster green, när du har fullt fokus på den som ligger till höger.

 

Sedan har du den första par 5:an, dogleg med vatten längs hela vänstersidan. Inte värst långt men ska du in på två behöver du sätta vattnet i spel ganska rejält.

 

Korthålet 7 är läckert, tillräckligt långt för att många ska välja att lägga upp sig höger om green och knacka in den därifrån.

 

Efter två hål med rejält med vatten i spel är det betydligt torrare på hål 8, ett ganska långt och rakt par 4 men med gott om utrymme även för snedslag.

 

Även på 9 är det rejält om utrymme i sidled, men nu är det banans längsta hål (548 meter om du varit adrenalinig och valt svart tee), som först svänger lite höger och sedan vänster.

 

Sedan kommer du nära klubbhuset, men inte tillräckligt för att ta en paus utan det är på bak-9 direkt. 10 (ovan) är ett inte alltför långt par 4 som inte ska vålla några större problem.

 

Med 11 är det återigen dags för ett långt par 5, med ett krön att ta dig över från tee - se till att eventuell framförvarande boll har gått i säkerhet. Hellre lång än kort på inspelet.

 

Korthålet 12 kan spelas från 177 meter och ner till 96 meter (teefotot taget därifrån), och då i en betydligt lättare vinkel in mot green.

 

Ett lågt index på det korta par 4 hål 13 skvallrar om att faror lurar. Håll väl vänster på fairway för att undvika att bollen rullar ner i wastearean till höger och ger ett läge som gör det svårt att få ett bra träff mot green.

 

På 14 är det återigen dags att favorisera placering framför längd, inte värst långt så låt bamseklubban vara kvar i bagen. Greenen ligger lite nersänkt, så slår du rejält långt ska du vara säker på att bollen framför har gått vidare till nästa hål.

 

Indexerat som banans svåraste hål är utmaningen på 15 framförallt längden. Ett par 4 på upp till 455 meter och med ett dogleg, som du dock slipper från röd tee. Gott om bunkrar vänster och höger green så hellre för kort, vilket du kanske ändå är med tanke på hållängden.

 

16 är banans kanske största risk/rewardhål, ett långt par 5 där det går att ta en djärvare linje från tee än vad det ser ut som, om du ska försöka gå in på två. Nöjer du dig med att gå in på tre slag ska du nog prioritera att hålla bollen torr.

 

17 är, som sig bör, ett korthål. Ganska långt så vi tog rejält med klubba, vilket var ett misstag. Läge att konferera med din caddie, som vid det här laget förhoppningsvis vet vilken klubba som funkar bäst. Avslutningshålet (fotona nedan) är hyfsat krusidullfritt, ett ganska kort par 4 där det är läge att undvika bunkrarna på utslaget för att minimera risken att gå i vattnet bakom green.

 

Samanah hittar du direkt söder om Fairmont Royal Palm. Här går greenfeen för 1 000 lokalpengar oavsett när du spelar. I priset ingår 35 bollar på rangen, där du har en timme på dig (behöver du längre tid för att få iväg de där bollarna ska du nog byta till en aktivitet där du inte är i vägen för andra, typ månpromenader).

 

Layouten är, ungefär, i form av en liggande åtta, ut-9 åt vänster och in-9 åt höger. Med sex tees kan du bita av från 4 443 upp till rejäla 6 735 meter. Det finns en banguide i pdf-format som du kan ladda ner, den ser ut som de där "yardage books" som caddies på touren använder. Samma skisser sitter på tees och det blev lite väl mycket information för vår del, vi körde mest på skissen på scorekortet. Banan är gjord av Nicklaus företag och då vet man ju oftast vad man får, på gott och ont: inga direkt dåliga hål men inte heller några som fastnar i minnet. Skickmässigt var banan ok utan att imponera. Greenerna hade en hel del lappat-och-lagat, men mest i utkanterna, men det rullade riktigt bra.

 

Foton när banan var i toppskick under vårt första besök, vi hoppas det är normalläget.

 

Vi var här något år efter att de slog upp portarna 2009 och då var banan i riktigt fint skick, fotona ovanför här. Den rundan slutade dock på värsta tänkbara sätt när vi insåg att de då ännu inte fått tillstånd att servera öl. Numera är det fixat.

 

Hål 1 och 2. Nedan: hål 3 och 4.

Tillbaka till nutid. Öppningshålet ligger en bit bort från klubbhuset, så du slipper schavottera med din ouppvärmda sving. Inte värst långt heller, vilket däremot hål 2 är, ett par 4 på runt 400 meter för den som spelar från gul eller längre.

 

Även korthålet 3 kräver en hel del krut i bössan, spelar du inte från röd har du upp mot 200 meter att hantera. Nästa hål är dock mer av normallängd, ett par 4 dogleg vänster med en hel del bunkrar i svängen och längre fram.

 

Med 5 har du banans första par 5, normallångt och hyfsat rakt. Följs sedan av ett kort par 4 (fotona ovan) som inte ska vålla några problem om du inte drar den rejält höger mot vattnet.

 

 

Hål 7 (ovan) är indexerat som banans svåraste hål. Relativt långt men framförallt med ett tvärsgående dike som inte syns från tee och ligger precis där många nog hade tänkt lägga upp sig för inspelet. För vår del låg fokus på att inte göra en socket ner i vattnet höger om tee.

 

 

Dags för andra korthålet (ovan), inte lika långt som det första och gott om utrymme mellan bunkern kort vänster och green. Även höger om green finns bra ställen att landa.

Ut-9 avslutas sedan med ett kort par 5. När du sedan ska vidare till hål 10 passerar du klubbhuset, men det finns också ett stopp längre fram där en kille erbjuder mint-te, som eventuellt kan ha en smörjande effekt på svingen.

 

 

Hål 10 är ett hyfsat långt rakt par 4 som ska vara hanterbart även utan mint-te. Inte heller 11 (foton ovan) ska vålla några större problem, men slår du långt ska du se upp för grusområdet som skär av fairway innan green.

 

 
Med hål 11 (ovan) har du ett långt par 5 med en vänstersväng i början. Indexerat som banan lättaste hål så ta inte i för lite. Står flaggan långt vänster har du en stor bunker att navigera på inspelet.

 

 

13 (fotona ovan) är sedan ytterligare ett hyfsat långt par 4, rakt fram. Bunkrar i spel på båda sidorna från tee, för bästa vinkeln in på andraslaget ska du hålla vänster.

 

Efter korthålet 14 har du ett par 4 (fotona ovan) där den stora utmaningen är ett rejält dike som skär av fairway strax innan green, du ser en stor stolpe på vänstersidan av fairway som markerar var det är.

 

16 ger dig ett långt par 5 med vatten på inspelet. Ska du in på två slag har du bunkrar att navigera till höger på utslaget och skråläge till vänster - i ofta vanlig ordning är tipset att träffa fairway i mitten.

 

 

Vatten är i spel på samma sätt på korthålet 17, som även det spelas långt. Prioriterar du att hålla bollen torr är tipset att gå långt vänster, se bara till att inte toppa bollen när du ska tillbaka mot flagg.

 

Rundan avslutas med ett långt par 4 där du från tee har bunkrar i vägen åt alla håll och kanter och vatten längs hela vänsterkanten. Inspelet syns från klubbhusets uteservering, så gör något snyggt och beställ den där ölen med högburet huvud.

 

 

Noria ingår i Madaëf-gruppen med nio banor spridda över landet. Anläggningen ligger närmast staden av de banor vi testade den här gången, räkna kvartens körning.

 

Klubbhuset som det ser ut idag och hur det såg ut innan. Bergen syns klara dagar från banan, men här har teleobjektiv använts.

Klubbhuset byggdes som ett av de snyggaste i stan exteriört, med ett extra tak av textil som skulle påminna om ett nomadtält. Dock gick vindarna hårt åt tyget och det blev för dyrt att reparera – inte första gången design har fått kasta in handduken för funktionalitet och ekonomi. Synd, klubbhuset har i nercabbat läge förlorat en hel del av sin karaktär.

 

Istället är det de fyrkantiga greenerna på hål 9 och 18 avskilda av en rektangulär bassäng som gör att anläggningen sticker ut, ska påminna om Menara Garden men alltid snyggare när grejor ramas in av en golfbana. Från restaurangen en trappa upp har du fina vyer. Du hittar samma typ av bassäng på korthålet 8 (nedan).

 

Banan öppnade 2014 och kan spelas från 4 607 upp till 6 489 meter, med fem tees, par 73. Greenfeen kostar 800 lokalpengar. Banan är i relativt bra skick rakt igenom men det är framförallt greenerna som sticker ut – klart finaste och snabbaste vi fyrputtat på i Marrakech.  

 

Teeskyltarna visar hur hålet ser ut men inga mått, finns också en enklare skiss på scorekortet. Vid sidan av fairway hittar du avståndspinnar, men det står inget på dem så det blir lite osäkert. Däremot är det gott om sprinklerlock med avståndet.

 

 

Under vårt besök byggdes det hus för fullt runt första nio hålen, med fula gröna plank uppsatta på många ställen. Därför fotade vi inte så mycket där. Öppninghålet (ovan) är ett rejält kort par 4 som kommer att passa din ouppvärmda sving som hand i golfhandske.

 

 

Hål 2 är ett inte värst långt par 5, men med ett rejält dolt dike som skär av vägen till green. Dock inget vatten så du får bara en dålig stans, vilket du kanske ändå har även på fairway.

 

 

Många bunkrar har högt uppdragna bakkanter, vilket gör att du ser dem väl och kan planera dina slag, samtidigt som det kostar att hamna i dem - glöm det där med att tjonga dig vidare med en trä-5 som på vissa banor.

 

 

Hål 6 (ovan) är banans första korthål, inte värst långt från någon tee men med tanke på hur hala greenerna är var det inte helt lätt att få bollen att stanna där om du inte har bra rotation på bollen.

 

 

Korthålet 8 har precis som hål 9 och 18 en rektangulär bassäng à la Menara Garden i spel, fast nu ligger den mellan dig och green. Vår Bobwoman tog inga risker utan spelade hålet som ett par 4 dogleg vänster - vill du köra det som ett dogleg höger är det lite tjorvigare, med risk att slå andraslaget från skrå.

 

 

9 är ett långt par 4, indexerat som banans svåraste hål. Utöver bassängen på slutet har du ett dike med vatten längs hela högerkanten (se fotot längre upp). Bunkrar på slutet vänster. Ska du sedan köpa dryck innan du går vidare ska du göra det i proshopen, inte i restaurangen en trappa upp - se varför längre ner.

 

 

Sista nio är betydligt bättre, inte bara för att vi slapp husbyggandet (ska inte heller bli några hus här enligt uppgift) utan också för att layouten är roligare och mer omväxlande här. Hål 10 är ett långt par 4 som svänger vänster.

 

 

Med 11 har du ett av våra favorithål på banan, ett kort par 4 där andraslaget spelas över ett rejält dike. Med knappt 300 meter från gul tee kan en och annan långskjutare dra upp den på green från tee. Hamnar du i diket är den glada nyheten att det är torrlagt, har du tur så har du ett slag mot green.

 

 

Efter korthålet 12 påminner 13 (ovan) en del om 11 och är därmed ännu ett hål som faller oss som uppnått skröplighetsåldern i smaken. Här kan du brassa på mer från tee, slår du långt är det säkrare att hålla höger.

 

 

14, par 5, har vatten i spel längs hela vänstersidan. Spelar du från svart eller vit tee är det en hel del att ta dig över för att hamna säkert på fairway, från gul och framåt är det enklare och betydligt kortare.

 

 

Sedan kommer ett relativt långt par 4 med ett dike längs vänsterkanten, som sedan svänger höger och blockerar sorkdödare på andraslaget. Från tee finns utrymme vänster om diket, vilket ger dig chansen att se vattenhjulet bakifrån, med korgarna.

 

Efter banans sista korthål har du med 17 ett riktigt fint kort par 4 där det är en hel del bunkrar på andra planhalvan. Svårt inspel för den som inte har höga slag med stoppsladd i arsenalen.

 

Avslutningshålet (ovan och nedan) går alltså parallellt med hål 9, avskilda av den där rektangulära bassängen. Något längre än 9:an, men par 5 istället för par 4. Dock är green här vaktad av betydligt elakare bunkrar. Har du haft framförhållning har du spanat in placeringen av bunkrarna när du gick upp mot hål 10.

 

Har du tänkt avsluta uppe i restaurangen ska vi varna för prisläget på dryck. En 33 cl cola kostade hutlösa 8€. Proshopen en trappa ner säljer samma läsk för 2€ och då blir det ännu märkligare. Än värre, en 33 cl öl kostade 12€ i restaurangen, dubbla priset mot vad du betalar på andra klubbar. Enligt klubbchefen är det en ny entreprenör i restaurangen och de ”känner sig för” – bäst att hitta rätt känsla innan ryktet sprider sig. Flyger du som oss hem på kvällen och vill avsluta med en runda och dusch ska du inte välja Noria, omklädningsrummen var helt ok men inte alls i klass med andra klubbars i Marrakech. Dessutom var det inget varmvatten i duschen och att låna en handduk kostade 10€. Välj Noria för de fina snabba greenerna men avsluta på annan klubb.