---

The Bobmen report: 2 juni 2018

---

Öppningshålet på Troxhammars 12-hålare när vi testade den tidigare idag. 

 

I förra nyhetsbrevet beklagade vi oss över att våren var sen. Sedan dess har vi konstaterat att den knappt dök upp – istället gick vi från vinter direkt till högsommar och maj bjöd på makalöst väder. Det här (samt att vår hemmabana hittat formen igen efter två år på dekis) gjorde att vi ställde in våra planer på att ge oss ut i landet med vår gamla bil med pajad luftkonditionering. Istället tog vi båten till Estland för att mäta våra krafter med proffsen när Swedish Golf Tour premiärspelade på förstklassiga Pärnu Bay Golf Links. Vi hann också göra ett återbesök på Niitvälja. I Stockholm har vi varit ute och fotat på Troxhammars två banor.

I juli kommer i vanlig ordning inget nyhetsbrev, vi hör av oss igen i början av augusti – tills dess har vi testat flera svenska golfpaket, några välkända andra med potential att överraska. Alla tidigare nyhetsbrev hittar du här. Trevlig golfsommar!

 

---

Martin Eriksson gör tävlingens sista chip och sänker sedan putten för att vinna med sex slags marginal den 25 maj på Pärnu Bay.

 

Med Swedish Golf Tour till Estland

Swedish Golf Tour (tidigare Nordea Tour) erbjuder en enkel chans för oss vanliga hackare att mäta oss med dem som har bättre koll på verktygen – inte samtidigt men väl på samma bana. För den som vill planera ett sådant här äventyr i sommar har du här damernas och herrarnas spelschema.

 

Pärnu Bay, förstklassig links österut.

Först var vi inne på att hänga på när herrtouren spelade på Österlens GK i början av juni, för att tävlingen går under namnet ”Men’s PGA Championship hosted by Ingelsta Kalkon” och att titelsponsorn på något sätt summerar vad vi brukar prestera med vår golf. Sedan såg vi att touren i slutet av maj för första gången skulle över Östersjön till förstklassiga Pärnu Bay Golf Links i Estland – vi skulle alltså kunna åka båt genom världens vackraste skärgård istället för att sitta dryga sex timmar i bil ner till Österlen.

 

Vi åkte ut från Stockholm 17.30 med Tallink Siljas ”Victoria”, framme i Tallinn dagen därpå 10.00. Hem några dagar senare med systerfartyget ”Baltic Queen” 18.00 från Tallinn, framme i Sthlm 10.15. Båda båtarna är mycket trevliga och med bra mat och det finns inget bättre sätt att uppleva skärgården än från en stor båt med upphöjd utsikt.

 

Trots att bollen låg i vattnet fick han upp den på foregreen.

Pärnu Bay är en mycket fin linksbana, du hittar rapporten från vår runda här. Peter Nyberg, som tidigare basade över Bro Hof, är numera klubbdirektör här och ett skäl att ta hit den svenska touren är att få fler svenskar att inse att de inte behöver ta sig till Storbritannien för att få lira linksgolf av bästa märke.

 

Klubbhuset Pärnu Bay.

Tävlingen spelades över tre dagar och Martin Eriksson från Kårsta GK vann på 15 under par – det är alltså riktigt bra golf som du bjuds på. Inte minst imponerades man över hur otroligt långt killarna slår. Vi antar att tävlingen kommer tillbaka på Pärnu Bay nästa år och då är ett tips att följa sista dagens spel på förmiddagen och sedan gå ut själv efter lunch och spela mot samma flaggpositioner.

Martin Eriksson med pokal och prischeck.

 

För den som vill träna närspelet har Pärnu Bay en mycket fin "pitch & put”-bana. Som längst kan du spela de fem hålen 397 meter. Den här banan ingår i greenfee för den som spelar stora banan. Den är också ett alternativ för dig som ännu inte har körkort för stora banan.

 

 

Vi testade också Estonia Resort Hotel & Spa i Pärnu. Det här är stället för dig som vill ha en gigantisk spa-avdelning. Dock tyckte vi att rummen var mer trivsamma på Hedon Spa & Hotel.

 

 

Närmare Tallinn testade vi återigen Niitvälja (nedan). Förra gången var det tidig vår och den hade inte riktigt kommit igång. Den här gången var den i högsäsongsskick och vi har lagt in elva nytagna foton i vår uppdaterade artikel om banan.

 

 

Innan vi avslutar Estland-texten kan vi inte undanhålla er en reklamation som vi hörde att Tallink Silja fick in för ett tag sedan. Det var ett par som klagade på att säkerhetsbältena i sängarna ombord (bild nedan) var väl tajta. Av hänsyn till Sveriges transatlantiska relationer avslöjar vi inte nationaliteten på paret.

 

---

 

Annika Sörenstam på Drottningholm

 

För den som vill träffa på Sveriges framgångsrikaste golfare någonsin ges tillfälle på Drottningholms GK 17-21 juni i samband med Annika Cup och Annika Invitational Europe. Vill du sedan mäta dig med alla duktiga tjejer är greenfeen numera uppe i 990: och gör inte det tillräckligt ont i plånkan kostar det ytterligare 100/300:- att förboka vardag/helg – per person. Med detta sagt testade vi banan året efter att de byggt om den helt och imponerades stort.

 

---

 Troxhammars 18-hålare, även nedan.

 

18+12 hål väster om Stockholm

Troxhammar på Färingsö väster om Stockholm är för den stora publiken kanske mest känd för att vara först i Sverige med en satsning på en slopad 12-hålare. Klubben har numera också köpt Mälarö (som vi testade i förra nyhetsbrevet) och medlemskapet på båda anläggningarna (18+12 hål på Troxhammar och 27 hål på Mälarö) marknadsförs under namnet Golf West Stockholm. För den som inte nöjer sig med detta finns det också fotbollsgolf på Troxhammar (SGF har bestämt att det heter ”footgolf”, men vi stretar emot).

 

Vi testade Troxhammars 18-hålare den 12 maj och skicket var mycket bra hela vägen från första tee till sista green. Layouten är ganska flack och lätt att gå. Som mest går det att klämma ut 5 745 meter (par 72), från gul/röd tee mäter banan 5 535/4 690 meter.

 

Vatten är i spel på tio hål, rejält så på 18:e – som också är ett av banans bästa hål och sannolikt en orsak till man bytte in- och ut-9, för att få ett avslutningshål med mer risk/reward. När det gäller vyer mot Mälaren är de begränsade, så passa på att titta när du kör ut, det är en vacker sträcka från Brommaplan över broarna och förbi Drottningholm. 

 

Restaurangen är mycket bra och lockar även icke-golfare; vi hade sällskap av ett stort gäng cyklister i något tajtare brallor än våra. Från uteserveringen har du en lite upphöjd vy över en stor del av banan, inte minst avslutningshålet. Du hittar fler foton från banan här.

 

 

Troxhammars 12-hålsbana gav vi oss på tidigare idag, innan det blev för varmt. Den håller samma standard som stora banan och greenfeen är samma utslaget per hål.

 

Den öppnade 2009 och var en utbyggnad av den befintliga 9-hålaren (även om man möblerat om lite och mixat in några hål från den ursprungliga 18-hålaren), i en tid då diskussionerna gick höga om att det tog för lång tid att lira 18 hål men att man inte riktigt hann bli varm i kläderna under 9 hål.

 

Idag har dock de flesta svenska klubbar av ekonomiska skäl valt att jobba med sina befintliga 9-hålare för att erbjuda snabbare rundor, men hade golfen uppfunnits idag är vi ganska säkra att 12-hålare varit standard.

 

De tolv hålen går som längst att spela 3 315 meter och har par 45, uppdelat på ett par 5, sju par 4 och fyra korthål. Vatten är även här i spel på flera hål och precis som på stora banan är terrängen ganska platt så det är inga problem att gå. Banans svåraste hål är nr 11 (även om vi i vanlig ordning inte är överens med indexeringen): ett kort par 4 där vatten stör längs hela högerkanten och där det är svårt att få inspelen att stanna på en green som är betydligt bredare än djup. Kiosken dyker upp efter sex hål. Du hittar fler foton från banan här.

---

 

Belek har aldrig varit billigare

 

Den turkiska valutan har rasat mot den svenska kronan på senare tid och bokningarna dit i sommar har ökat med över 80 procent jämfört med förra året. Flera av golfhotellen i Belek, där vi testat alla banor, ligger direkt vid stranden.

 

---

 

Golftidning på nätet och prenumerationsmodulen tillbaka

 

Tidningen Svensk Golf ägs numera av en kommersiell aktör (ändå tvingas vi betala för den, något vi gärna sett KO granska). Förbundet ger dock fortfarande ut en tidning, Golfnyttan, som du hittar via deras hemsida. Här är senaste numret.

 

Våra nyhetsbrev behöver du dock inte betala för. För att göra det enklare för dig att hantera din prenumeration har vi nu lagt in prenumerationsmodulen igen. Vet du någon som vill prenumerera/avbryta sin prenumeration är det den länken du ska ge dem.

 

---

Ågesta, nu tillbaka i gammal god form.

 

Är det rätt personer som sitter i styrelsen på din klubb?

Vi är med i Ågesta i Stockholm. Bara tio minuter söder om Globen erbjuder layouten en riktigt fin naturupplevelse, granne med en av landets största ridklubbar. Senaste två säsongerna har dock banan haft stora problem med framförallt greenerna. Till den här säsongen har klubben lyckats lösa detta och allt är så tipp-topp som det brukade vara.

En orsak till att Ågesta inte snabbare fick ordning på banan var den ansträngda ekonomin efter att den tidigare styrelsen helt tappat greppet om budgeten för klubbhusrenoveringen. Resultatet blev att en ny styrelse tog över och medlemmarna fick skjuta till 2 500:-/vardera. Många valde också att lämna klubben, men med det stadsnära läget lär många komma tillbaka när de hör att banan är bra igen. Vad det här lär oss är att styrelser inte ska bemannas av dem som har tiden utan av dem som har kompetensen – annars blir det vi medlemmar som får stå för notan.

---

 

TBR mode: Varför nöja dig med Iceman när du kan få Bobman?

Ett av Henrik Stensons affärsintressen är solglasögonen för golfare, som säljs under namnet ”Iceman”. Lite väl mainstream kan vi tycka och har därför tagit fram en egen modell för golfare som inte vill följa modet utan sätta trenderna. För bara 29:90:- kan du njuta livet fullt och visa vägen till framtiden – och hoppas någon följer efter.

 

---

Vår TSK (Train Survival Kit) innehåller allt du kan behöva för att åka tåg i Sverige i sommar, inklusive tio nödraketer och ett formulär för att donera kroppsdelar som eventuellt är i användbart skick efter resan.

 

På sista radens med tåget till golfen i sommar

Med ett rekordhögt bensinpris kanske du har funderat på att ta tåget till golfen i sommar? Vi gjorde just det i Schweiz för några år sedan och det funkade utmärkt, för att schweizarna har fattat att tågen är beroende av rälsen. I Sverige vet du aldrig när du kommer fram med tåget, men istället för att fixa rälsen, ställverken och kontaktledningarna som ständigt fallerar pratar man nu om att lägga över 200 miljarder på höghastighetståg som ska komma upp i runt 300 km/tim, förutom när de står helt stilla på grund av eftersatt underhåll av räls, ställverk och kontaktledningar.

 

Resande i tre zoner kräver en rejäl deposition. Växel ges ej.

 

På sista SL-radens nya kontantbetalningssystem

Stockholms Lokaltrafik växlar i allt högre grad över till att köra bussarna på biobränsle, som är ett finare ord på mat- och toalettavfall, som är finare ord för rester och bajs. I vanlig ordning kommer SL att göra livet till ett helvete för den som bara vill köpa en enkelbiljett. Deponeringsstolar för ”kontantbetalning” håller på att sättas upp i samtliga busskurer i innerstaden. För den som ska betala för resande i flera zoner rekommenderas att ta med en tidning.

 

 

På sista radens journalistik med rumpan bar

Årets mest underhållande Aktuellt-inslag var när forskaren Joakim Ruist drog ner byxorna på den massmediala dramaturgin den 31 augusti genom att låta tystnaden tala. Se sändningen här (inslaget börjar när det är 19 min 15 sek kvar av klippet). Läs också Ruist mycket lärorika kommentar kring ”det historiska rekordet i tystnad”.