The Bobmen report: 4 februari 2013
Amelkis med Atlas-bergen som fond.
Marrakech växer som golfdestination
Lågprisflyget har gjort det vettigt att åka till Marocko på en förlängd weekend och i Marrakech byggs det för tillfället flera nya banor, till synes bara marginellt påverkat av den ekonomiska krisen som härjar i Europa. Landet har också blivit betydligt billigare sedan vi var här sist för några år sedan, delvis beroende på att den marockanska dirhamen tappat rejält i värde mot vår krona (då betalade vi lika mycket i kronor som vi fick i dirham, idag är kursen 77 öre för en dirham). Vi upplevde också en viss prisjustering på greenfee och boende för att inte tappa mark mot sydeuropeiska destinationer, där det i spåren av finanskriserna är rea på det mesta vintertid. Ölen på klubbarna kändes inte heller lika dyr som sist, då vi bara hade råd att fukta läpparna, lite drygt. Läs reportaget längre ner.
Valderrama har fått en utmanare
För golfare som vill ha en helhetsupplevelse av första klass – och är beredda att betala för det – var det länge Valderrama som gällde på spanska solkusten. Numera har de fått konkurrens av en ny bana bara två mil bort. Vi har jämfört vad du får för dina pengar på respektive anläggning – och tipsar också om hur du med lite självdisciplin kan lira dem båda utan att det ens märks i hushållskassan. Du hittar reportaget här.
Efterlysning Florida
Har du eller någon du känner erfarenhet av att köpa bostad alternativt långtidshyra i Florida? Hör av dig med personliga upplevelser, bra och dåliga, för en kommande artikel i ämnet.
Tiger in the woods
I en reklamfilm på Youtube dyker Tiger Woods oväntat upp från buskarna och föreslår att man ska köra närmast-pin om en sprillans ny bil. Kul att se minen på golfarna när han dyker upp, ännu roligare att se minerna när vinnarna får sina bilar. Har du missat Nikes nya reklamfilm med Tiger och McIlroy hittar du den här.
Ringa utomlands
Bangkok är en av flera flygplatser där teleoperatörer erbjuder lokala sim-kort, för att du ska kunna ringa och ta emot samtal billigare. Nu finns en ny produkt på nätet, Holiday Phone. Är det någon som vet hur väl tjänsten funkar så hör gärna av er.
Auto Europe imponerar
Det sägs att det inte är förrän det skiter sig som du vet vad en tjänst går för, när du behöver göra en reklamation. Två senaste bilhyrorna har vi haft problem med att de lokala uthyrarna debiterat oss felaktigt. Båda gångerna har vi mailat Auto Europe, som vi hyrt genom, och båda gångerna har de snabbt fixat så att vi kompenserats.
... men inte Niza Cars
Att vi åkte på böter för obetald vägskatt var ganska symptomatiskt för veckan med hyrbilen från Niza Cars i Malaga. Självklart skickade vi böterna vidare till företaget, med hälsningen att de kanske också skulle investera i en ny bilpark. Niza Cars är också ett av få biluthyrningsföretag i Malaga som inte har sina bilar i direkt anslutning till ankomsthallen – vilket gör ankomst såväl som avresa bökigare för dig.
På sista raden: Vårt avlånga land
Bilden ovan är tagen av Johan Lindeberg på Ljunghusens GK på Falsterbonäset den 23 december, när vi själva på bilden under samma vecka försökte hålla drömmen om Thailand levande vid matlådan hemma i Stockholms söderort.
Långhelg i Marrakech – med en avstickare till Agadir
Klimatet under vintermånaderna i Marrakech är utmärkt för golf, men när solen inte är uppe kryper kvicksilvret ner mot ensiffrigt – något att tänka på när det gäller starttider och hotellstandard. För att få en riktigt genuin marockansk upplevelse rekommenderar vi att ni bor på en riad (traditionellt marockanskt hus med en innergård, ofta i form av en trädgård), de finns i alla prislägen från 500:- för ett dubbelrum till oanständigt dyrt.
Golf Du Soleil. Längst upp: Palmeraie.
På många marockanska golfbanor är caddie obligatorisk och oftast är priset 100 MAD plus dricks om du tycker att de gjort bra ifrån sig. Tyvärr tycker vi sällan att de gör det, varför vi aldrig tar caddie om det inte är tvång. Om du är tvungen är vårt tips att satsa på de yngre killarna, som ofta pratar mer engelska än ”you hit new ball” och ”Ibrahimovic” (vi lyckades också snappa upp ett franskt ord som allt som oftast dök upp efter våra utslag: ”catastrophe”). Att några klubbar kan bygga fina klubbhus för miljoner men inte köpa in uniformer till sina caddies är ett mysterium för oss. På Nicklaus-banan i Marrakech (se längre ner) såg våra caddies lika halvslafsiga ut som våra svingar.
L´Ocean i Agadir.
Marrakech har en ny och en gammal del och att förflytta sig mellan dem är att göra en tidsresa. Torget Djemaa el Fna är en av få platser på jorden som fortfarande känns genuint exotisk och att glida runt bland människorna här på kvällen är lätt det häftigaste du kan göra i staden. Golfen i Marrakech erbjuder vintertid fina vyer mot de snöklädda Atlasbergen. Bäst ljus mot bergen har du sen eftermiddag.
Torget Djemaa el Fna i Marrakech.
Palmeraie ligger strax norr om Marrakech centrum och har tre niohålsslingor som de alternerar som dagens 18-hålare. 1-18 är de ursprungliga hålen och de du i dagsläget ska satsa på, tills de nya satt sig rejält. Med detta sagt upplevde vi de inledande hålen på 1-18 något svaga, samtidigt som 19-27 ska ha de snabbaste greenerna, så ehh... Alla hål erbjuder gott om utrymme för den som likt oss är svajig med spakarna. Teeskyltarna visar ingen layout, så om du vill scora ska du se till att få med dig en banguide. Greenfeen kostar knappt 500 svenska. Avgift för obligatorisk caddie tillkommer.
Samanah är en relativt ny Nicklaus-bana en bit söder om Marrakech. Som många av Jacks layouter påminner den om en amerikansk flygvärdinna: man hittar liksom inga fel men samtidigt känns mötet inte personligt på något sätt – bara professionellt. Caddie är obligatorisk och att en sådan här prestigebana inte utrustar dem med uniformer är anmärkningsvärt – en av våra caddies såg ut som han precis stigit ur smörjgropen på bilprovningen. Banan omgärdas här och var av några riktigt vackra hus med tillhörande trädgårdar, men också av några huskroppar som verkar somnat av i brist på spekulanter. Ett stort minus är att klubbens franska ägare inte lyckats överlista den marockanska byråkratins förmåga att neka utländska restauratörer alkoholtillstånd. Vi tror inte att det kommer att ske några förändringar här den närmast tiden, så se till att ta med dig några öl och be dem att lägga dem på kylning till efter rundan – enligt uppgift ska det vara ok. Alternativet – att spela golf utan att få en kall öl efteråt – ter sig så skrämmande att vi får knotterhud bara vi formulerar det. Med 500 svenska i greenfee är det en av de billigare Nicklaus-banorna vi gästat.
Med tanke på att det var vinter och snö på bergen, körde vi också förbi Amelkis och fotade lite (vi har tidigare rapporterat från banan).
Atlas Golf Marrakech är en intressant anläggning som mycket väl kan visa vägen till hur pay & play-anläggningar kan se ut i framtiden. På en rejält begränsad yta har man lyckats klämma in en 9-hålare med fem alternativa tees. Banan är par 32 och kan spelas från 1717 upp till 2299 meter. På den fina serveringen med utsikt mot ett greenområde som i mycket påminner om ”Adventure golf” i USA (minigolf på testosteron) satt under vårt besök fullt med folk och vi blev inte riktigt kloka på om det var golfare eller bara där för att umgås. Banan höll bra kvalitet och greenfeen var ca 280/400 svenska för 9/18 hål. Klubbor fanns att hyra för dryga hundralappen. Vi har redan bestämt att testa banan vid vårt nästa besök till Marrakech – och uteserveringen.
Med den nya motorvägen ligger Agadir bara 2,5 timmar bort. Golf Du Soleil har numera 36 hål. Vi har varit där under vår, höst och vinter och alltid haft riktigt bra golfväder. Klubbchef är Nicolas Barraud, en mycket trevlig fransman som konverserar utmärkt på engelska. Ölen upplevde vi inte alls som lika dyr som vid tidigare besök, räkna med att betala runt 40 svenska för en halvliter på klubben. Det som i dagsläget benämns som Gul och Röd slinga utgör den primära 18-hålaren och är också de hål du först och främst ska spela. Den Blå 18-hålaren är snäppet sämre i kondition och kräver också mer precision. Många kan uppleva några hål på gränsen till Kalle Anka-trixiga, men vi hade inga problem med det. Klubbhusatmosfären är mycket trevlig och genuint marockansk. Du betalar 500 svenska för 18 hål, vill du spela fler samma dag är priset nog förhandlingsbart.
L´Ocean, bara någon minut från Golf Du Soleil, har numera 27 hål. Banan är byggd med modern teknik och med hjälp av faciliteterna i det nybyggda klubbhuset levereras en produkt som är fullt jämförbar med de bättre i Europa – och det är väl just detta som vi har lite problem med, om vi får vara gnälliga. Här finns ingen känsla av att vara i Marocko och vi tycker att det är lite synd att man inte skapat den atmosfär som finns på uteserveringen på Golf Du Soleil. Men för dig som vill lira bra golf och uppleva halvlyxiga miljöer funkar det utmärkt.
Fairways och tees var betydligt bättre här än på Golf Du Soleil, greenerna var dock långsammare. Vilka av de tre slingorna som utgör dagens 18-hålare skiftar och det är ganska hugget som vilka du lirar. Ölen är dyrare här men det finns en betydligt billigare lokal variant som smakar precis lika bra – kolla menyn. 18 hål kostar 550 svenska. Köper du ett paket med fyra greenfees är du nere på 450.