---

 

Teneriffa: samtliga banor i bra skick

 

Vi har varit på Teneriffa en vecka och kunde konstatera att banorna är i sedvanligt bra skick (Amarilla Golf ovan), trots den långa lockdownen förra året. Vi har varit här tidigare och testade då vad vi trodde var alla banorna på ön. Men det visade sig att vi missat en, designad av tvåfaldige Masters-vinnaren José María Olazábal. Längre ner rapporterar vi från de fem banor som ligger närmast turistorterna Los Cristianos/Playa de las Américas och som du lätt når med taxi – det kan finnas skäl att undvika hyrbil.

 

---

 

Bästa banorna på ön i nästa nyhetsbrev

 

För att säkert ha något att komma med även i nästa nyhetsbrev (vi är osäkra på hur de nya virusmutationerna kommer att påverka resemöjligheterna framöver) håller vi på tre banreportage. Buenavista (fotot ovan) erbjuder storslagen utsikt mot Atlanten från varje hål, med vågor som piskar in mot klipporna. Abama (fotot nedan) är den högst rankade banan på Teneriffa. Vi har också gett oss på den äldsta banan på ön, som du kan kombinera med en rundtur längs den extremt vackra norra kusten.

 

---

 

Varför är det ibland fullbokat och i nästa stund inte?

 

Om du brukar gå in av och till i resebolagens bokningssystem för att kolla prisutvecklingen kanske du som oss noterat att det ena stunden kan vara ont om lediga rum på ett hotell medan det i nästa stund verkar finnas hur många som helst – i vårt fall bokade vi sista rummet som var kvar på ett hotell och veckan efter var det plötsligt sju rum kvar. Vi ringde vår arrangör och frågade om de håller borta lediga rum från bokningssystemet för att ge sken av att det brinner i knutarna för den som vill få ett rum. Detta förnekades, istället fick vi förklaringen att de rum som folk är inne och tittar på blockeras i en halvtimme. Vi är hälsosamt skeptiska till den här typen av förklaringar, men om det skulle vara så kan det vara värt att gå in med jämna mellanrum och kolla utbudet och priserna.

 

---

 

Houston, we have a problem

Vilket är världens längsta golfslag? Själva hade vi fått för oss att astronauten Alan Shepard satte en boll i omloppsbana och att den därmed fortfarande är på väg. Men nu kommer det fram att han både duffade och slicade och att bollarna inte alls gick vidare långt, ungefär som vi själva presterar på jorden. Här ser du Shepards sving. För den som vill grotta ner sig i bevisföringen kring vad Shepard hade för sig (förutom att ta den obligatoriska ölen efter golfen) finns denna artikel.

 

---

 

Olika grader i helvetet

 

För den som tycker att det känns lite stånkigt att sitta i ett flygplan sex timmar till Teneriffa kan vi berätta om britterna vi träffade där. Med UK åter i lockdown är det förbjudet att flyga utomlands utan ”trängande affärsskäl”, den som bryter mot förbudet riskerar upp till tio års fängelse (detta om du återvänder från ett rödlistat land utan att sätta dig själv i karantän). Istället fick de flyga från sin hemstad Birmingham till Belfast (Nordirland ingår i UK) och sedan ta en biltransfer två timmar till Dublin (Irland ingår inte i UK) och flyga därifrån till Teneriffa. Samma sak när de skulle hem. Dessutom har banorna på brittiska öarna varit stängda av och till i rejält långa perioder. Det mest helvetiska vi själva råkade ut för under vår vecka var Crema de Turrón, en trögflytande vätska som smakade nötcreame och hembränt – förloraren i matchspelet varje dag fick dricka ett glas.

 

Micke Holmén har ännu inte gett upp hoppet om att boka en resa till Kanariöarna.

Att pandemin även ställer till det för oss svenskar fick vi klart för oss efter att vi fått ett mejl från Micke Holmén i Halmstad:

"Vi bokade en vecka till Teneriffa i nov med, avresa från Köpenhamn. Strax efter att vi bokat inför danskarna tillfälliga corona-restriktioner och flyget ställs in. Vi väljer då att istället boka från Göteborg. Någon vecka senare ställs även detta flyg in, enligt uppgift p.g.a. för få bokningar.

I januari försöker vi återigen att ta oss till Teneriffa. Bokar avresa från Köpenhamn men någon vecka senare får vi besked att flyget är inställt eftersom danskarna förlängt sina corona-restriktioner. Vi bestämmer oss då för att köra de 50 milen till Stockholm och Arlanda. Det obligatoriska covid-testet som krävs för charterflygen till Kanarieöarna görs vid denna tid dagen innan avresan och skulle för oss innebära en enkel hotellnatt nära Arlanda. Lät överkomligt och smidigt. Nu är vi säkra. Det blir Teneriffa. Fyra dagar senare ändras reglerna; covid-testet ska nu göras tre dagar innan flyget. En halv vecka på hotell i Stockholm för en vecka i solen är uteslutet.

Det får bli Gran Canaria istället. Från Göteborg. Bokar, betalar och gillar läget. Det blir i alla fall sol, om än inte på Teneriffa. Dagen efter ringer min fru, som arbetar inom vården. Alla semestrar indragna, krisläge. Jag talar med hennes chef, förklarar att vi betalat och bokat. ”Sorry, hon har bara muntligt semesterlöfte. Order från högre ort, din fru måste jobba”. Efter tre dagars hårt lobbyarbete ändrar sig arbetsgivaren. Nu är det bara fyra dagar till avresa. Covid-testet görs dagen efter i Göteborg, sedan hem och packar. Bara 15 timmar kvar till flyget ska gå. Då ringer en läkare upp min fru på hennes arbetsplats.
- Hur mår du?
- Jag mår bra. Hurså?
- Du måste omedelbart gå hem. Ditt coronatest var positivt. Desinficera allt du rört vid och varsko din chef.
Min fru blir aldrig sjuk trots konstaterad smitta. Inte ett enda symptom. Men vi missar vår resa och får båda självisolera oss i sju dagar. Eftersom jag testar negativ blir det i källaren för min del, i ett rum utan fönster. Istället för solen och poolen.

Men skam den som ger sig, drömmen om Teneriffa slås inte ut av ett litet virus. Vi hittar en avresa från Göteborg 6 mars. Och ett riktigt trevligt hotell. Drömmen lever – i två dagar. Vi hinner inte ens boka innan resan plockas bort. Vet inte varför. Nästa möjliga datum för oss är 20 mars. Vi ringer och kollar, jodå den verkar bli av. Så vi bokar. Och väntar, men helt utan förväntningar denna gång. Som tur är. Avgången från Göteborg ställs in. För få bokningar. Här ger min fru upp. Själv bestämmer jag mig för att köra på ett säkert kort: Gran Canaria från Göteborg. Verkar idiotsäkert, även om det inte är hit jag vill. Hittar ett riktigt trevligt hotell, gångavstånd till stranden, högt läge med havsutsikt. Det blir nog bra trots allt. Idag fick jag mejl från researrangören: "Vi vill härmed informera dig om att ditt hotell inte kommer att öppna under pågående vintersäsong". Nu en paus sedan nya tag."

 

---

 

På sista resraden

 

I takt med att vi vaccineras spås resandet öka rejält och reseindustrin står redo att möta det uppdämda behovet av att ta sig hemifrån. Svenska Turistföreningen (STF) uppger att de har sex procent fler webbokningar jämfört med samma tid förra året och att det verkar vara ett extra stort intresse för Kebnekaise och Jämtlandsområdet. Obegripligt! Är det vad vi svenskar verkligen vill, att efter ett år av social distansering sätta oss på en fjälltopp? För dig som är mer medveten om dina basala behov erbjuder vi istället temaresor till Indien, där du ges chansen att återigen bli socialt aktiv. Först ut är en tågresa på populära Uttar Pradesh Express mellan Agra och Lucknow där du under obestämd tid får chansen att interagera med människor som pratar som din IT-support.

 

---

---

---

 

Teneriffa: fem banor du når med taxi

 

Teneriffa har åtta golfbanor och du hittar även en på grannön La Gomera, som du når med färja på en timme. Här har vi som nämnts med de fem banor som ligger närmast de två stora turistorterna Los Cristianos/Playa de las Américas i söder. Du når samtliga inom 5-15 minuter därifrån.

 

Golf del Sur. Ovan: Costa Adeje 9-hålaren, som du kan spela för 18€.

 

Vi valde att åka arrangerat, för att vi då skulle få den obligatoriska covid 19-testen på köpet (den här gången var de inte i näsan och rotade utan i svalget, farligt nära kräkspenen). Dessutom, skulle resan bli inställd är det betydligt lättare att få tillbaka pengarna för en betald charterresa än en flygbiljett. Vi satsade också på en lägenhet, för att kunna laga mat ifall det var ont om öppna restauranger (det var det inte).

 

Amarilla Golf. Nedan: klubbhuset på Las Américas.

 

Egentligen hade vi bara tänkt skicka en person, men restresorna var nästan lika dyra – i några fall t.o.m. dyrare – för en person som för två. Att charterbolagen håller på med den här knasiga prissättningen, där ensamresenärer i princip uppmuntras att boka två säten på flyget, och samtidigt tjatar på om att de klimatkompenserar våra flygresor är märkligt. 40 procent av Sveriges hushåll är ensamhushåll. Det här har de flesta branscher förstått, men inte charterbranschen. Och påslakanfabrikanterna.

 

 

Det är samma regler för inresa till Teneriffa som till Fuerteventura, här kan du läsa om hur det funkade när vi var där i december. Sammantaget är Teneriffa en roligare ö än Fuerteventura, här finns det grönska norröver istället för enbart sten. Häftigast med ön är att de trots att inget är längre bort än dryga timmen med bil lyckats få plats med världens tredje största vulkan, som med sina 3 718 meter också är Spaniens högsta berg. Om du flyger in samma väg som oss är det på vänster sida av planet du ska sitta för att få förstklassiga vyer av berget (vi satt till höger och fick nöja oss med fina vyer mot Madeira). Du ska absolut ta dig till norra delen av ön för att se Teides nordsida, där snön hänger kvar.

 

 

Vi valde att bo i Los Cristianos, den ort på solsäkra sydkusten som erbjuder mest av spanskt vardagsliv (och därmed lär vara mest "business as usual" i pandemitider). Det var extremt svårt att hitta lediga parkeringsplatser där vi bodde (i närheten av där färjorna lägger till) och varje eftermiddag såg vi felparkerade bilar bogseras bort – ofta hyrbilar vars förare kanske inte förstått skyltningarna. Ska du ha hyrbil så kolla vilka parkeringsmöjligheter som finns, annars kan du få snurra runt en hel del i jakt på en plats. Vi valde att betala för parkering nere vid hamnen, vilket kostade oss 140€ för veckan, lite surt då hyrbilen var billigare. Taxi kan alltså vara ett smidigare och billigare alternativ så länge du ska lira golfen på någon/några av banorna vi har med här.

 

Uppifrån: de två stränderna i Los Cristianos. Trerättters för under 10€ och en pint öl för 1€. Playa de las Vistas i Playa de las Américas, några minuters gångväg från Los Cristianos. Nedan: Costa Adeje.

 

Sedan vi var här för tio år sedan har det blivit en del förskjutningar i vad du betalar för greenfeen på de fyra fullängdsbanorna vi har med här. Då var den ungefär samma, idag varierar den mellan 75 och 105€ i högsäsong. Priserna vi anger är ”rack rates” (vad du betalar i högsäsong utan rabatter). Det går i några fall att hitta lägre priser framför datorn, men förvänta dig inga superfynd. För den som bara ska lira någon enstaka runda och inte vill ta med egna klubbor kan vi rapportera att hyrseten var bra överlag, något sämre på Golf del Sur och förstklassiga på Costa Adeje samt Abama.

 

 

Vi började på de två banorna som ligger strax söder om öns södra flygplats, något som inte stör nämnvärt även när flygtrafiken är normalare än under pandemin. Från Los Cristianos är det kvartens körning. Amarilla är en ganska platt layout och lätt att promenera. Skulle du välja golfbil har dessa ingen gps. Området utanför banan känns lite byggarbetsplats här och var, men de fina vyerna mot havet på flera hål kompenserar. Greenfeen kostar 75€.

 

 

Sedan vi var här sist verkar de ha ändrat sträckningen (eller så minns vi fel) och nu är det på hål 7 som det tar sig rejält, ett par fyra som spelas ner mot en green med havet som fond. Sedan kommer signaturhålet, ett korthål som spelas över en ravin längs vattnet och ofta med icke-golfande flanörer att se upp för. Även 14-15 bjuder på ett par fyra ner mot vattnet följt av ett korthål som spelas längs vattenlinjen – här har du också en marina att glo på.

 

Signaturhålet fram- och bakifrån.

 

Det blir lite väl många hål där det bara handlar om att banka på rakt framåt från tee, men är du adrenalinstinn och vill kolla hur långt du kan driva bollen så ofta som möjligt så funkar den här banan bättre än grannbanan. Den är också mer förutsägbar och lättpromenerad.

 

 

Grannbanan heter Golf del Sur. När vi var här förra gången var de 27 hålen uppdelade på slingorna A, B och (du gissade det) C och man alternerade vilka slingor som spelades som dagens 18-hålare. Sedermera la man till lite bokstäver så att slingorna kom att heta A Links, B Norte och C Sur. Att de fick A till Links beror enbart på att den ligger närmast vattnet – är det riktig linksgolf du är ute efter är det flygplatsen som gäller.

 

 

Numera har man stängt slinga C, det fanns inte underlag för 27 hål. Än så länge har man inte hittat på något annat med marken utan de nio hålen ligger i träda (om du skulle vara sugen på lite gratis terränggolf). Att det blev just C som fick växa igen känns lite tråkigt då vi gillade den bäst, för att den bjöd på största utmaningen. Att företaget som äger banan valde att lägga igen just den slingan kan ha att göra med att flertalet av oss golfare, tyvärr, prioriterar chansen att scora framför upplevelsen och utmaningen och därmed var C:s öde beseglat.

 

 

Dock funkar de resterande 18 hålen utmärkt. Den kuperade och varierade layouten gör det här till den roligaste banan i området. Svart vulkansand bidrar till den estetiska upplevelsen, även om det kan vara tuffare att komma åt bollen med wedgen. Greenfeen går loss på 76€.

 

 

Många kan nog tycka att golfbil är en bra investering. De har ingen gps och tyvärr en fast monterad framruta som stör sikten och hindrar att man får lite vind i ansiktet. De är också rejält långsamma. Klubbhusets uteservering erbjuder förvisso utsikt mot havet, men genom en gammal plexiglasvägg.

 

 

Närmast turistområdena, på gångavstånd från många hotell i Playa de las Américas, hittar du banan som logiskt nog heter Las Américas. Trots det centrala läget och att anläggningen omgärdas av bebyggelse på tre sidor och motorvägen på den fjärde får man sig en mer eller mindre ostörd naturupplevelse till livs, inte minst om blomsterprakten är i full gång (vilken den inte var under vårt besök).

 

 

Några vyer mot havet erbjuds inte, men håller sig molnen borta kan du se toppen av Teide. Klubbhuset är mycket fräscht och från den upphöjda uteserveringen har du fin utsikt mot avslutningshålet. Vi uppsökte en av toaletterna ute på banan och den var superfräsch. Greenfeen är 95€.

 

 

Utöver några hål på första nio är layouten helt pannkaksplatt och utan bengips ska det inte vara några problem att gå. En anledning att ta bil är den förstklassiga gps:en, där du inte bara får full koll på banan utan även på hur långt det är till framförvarande boll (om de också har bil, vilket flertalet verkar ha). Själva bilarna har samma glapp i styret och samma halvtaskiga bromsar som när vi var här sist, så ta det lugnt i första svängen.

 

 

Näst närmaste banan från Los Cristianos/Playa de las Américas är Los Palos tio minuter bort med bil. Den här missade vi förra gången vi var här, för att det är en korthålare, nio hål. Men så hörde vi att José María Olazábal (eller i varje fall hans företag, eller i varje fall något företag han jobbat för) designat den och blev nyfikna. Dessutom har klubben en bra och informativ hemsida.

 

 

Layouten kan som mest spelas 951 meter, som kortast 795 meter, par 27 – det är alltså par 3:or hela vägen och längsta hålet mäter 142 meter. Ett varv tar en timme och kostar dig 17€ – lägg till 5€ för ett extravarv. För dig som vill ha trofén att ha spelat golf på Teneriffa utan att behöva lägga för mycket tid eller pengar på rundan är Los Palos helt klart ett alternativ. Ett halvset hyrklubbor går på 8€.

 

 

Under vårt besök var greenerna riktigt fina och jämna, vilket naturligtvis är det viktiga med korthålsbanor. Klubbhusområdet är överraskande trevligt och har en fin uteservering med utsikt mot banan. Utöver banan finns en range som tar upp lika mycket plats som banan, och en klinik där du kan få hjälp att kalibrera svingen.

 

 

Costa Adeje hittar du tio minuter norr om Playa de las Américas. Här finns en fullängd 18-hålare samt en lite kortare 9-hålare. Här upplevde vi den i vårt tycke trevligaste klubbhusatmosfären på ön och de var också de enda som kunde langa fram ett alternativ till ljus lager – en välsvarvad tysk veteöl. Vi åt också bäst här, på flertalet av klubbhusrestaurangerna verkar pandemin ha bromsat upp köken.

 

Klubbhuset, med bra mat och annat än ljus lager.

Stora banan, Championship Course, är anlagd i en tidigare bananplantage (banan på banan alltså) och flera av odlingsterrasserna är bevarade – kör du golfbil ska du ha koll framåt annars kan det bli spontan flygtid. De inledande två hålen känns lite trevande men på hål 3 tar det sig. Hål 4 (nedan), med strålande utsikt mot Atlanten, håller vi som ett av Teneriffas finaste. Färgskiftningarna i fariways är odlingsterrasser som du ska se upp med om du kör bil.

 

På 18:e hålet går odlingsterrasserna i spelriktningen. 

Utöver utsikten mot havet från flera hål bidrar den svarta vulkansanden som omgärdar många hål till det estetiska intrycket. Till skillnad mot Golf del Sur har man fyllt bunkrarna med mjuk vit sand, så det är betydligt lättare att komma under med wedgen här. På många ställen löper fairways parallellt med varandra, så du har hyfsat bra chanser att spela vidare även på rejäla snedskott.

 

Korthål uppför.

Stora banan kör numera hektometer-varianten (siffror som indikerar totallängden på banan) istället för färger på tees, vilket innebär att det inte är omanligt att flytta fram för att få en roligare runda. Från backtee, Tee 63, går det att bita av 6 255 meter. Trots att greenerna var dressade och pipade under vårt besök var de bland de snabbaste under veckan.

 

Några hål ner mot havet är lite kämpiga att gå, i övrigt ska det inte vara några problem. Golfbilarna har en gps med en extra liten bildskärm, men grafiken funkar utmärkt. Ordinarie pris på greenfeen i högsäsong är 105€.

 

 

9-hålaren heter Los Lagos och ligger en bit bort från huvudanläggningen, med egen parkering och eget litet klubbhus med servering. Sex sjöar att plumsa bollen i har namngett slingan, som kan spelas 2 128/1 869 meter från gul/röd tee, par 33. Ett par fem och fyra vardera av par 4 och korthål. Även här erbjuds du fina vyer mot havet från flera hål.

 

 

Lagos kostar 18/28€ för ett respektive två varv. Den relativt billiga greenfeen gör att det kan vara rejält med trafik på banan. Själva fick vi påhälsning ovanifrån, en skärmflygare som flög så lågt att vi höll på att träffa honom – det hade varit den första träffen i den kategorin.