The Bobmen report: 7 juni 2016
Abbekås, med trevligt boende och toppenkäk.
En 4:a Skåne
I helgen kom vi hem från Skåne, det riktiga Sverige om skåningarna själva får bestämma ("Sverige består av Skåne och norr därom liggande fäbodar"), där vi testat Malmö Burlöv, Bosjökloster, Wittsjö och Abbekås (där vi även testade boendet). På samtliga banor gäller Golfhäftet. Läs reportaget längre ner (du hittar fler foton från banorna här).
I juli kommer vi i vanlig ordning inte ut med något nyhetsbrev. Trevlig midsommar och ha en fantastisk semester!
OS-golfen 1: risk för Eagle i OS-golfen
I augusti är det dags för OS i Rio och golfen som återvändare till den olympiska familjen, vilket vi ogillar av tidigare anförda skäl. Henrik Stenson har kommenterat grejen med att det vore stort att bli historisk som den som vinner det första OS-guldet när golfen kommer tillbaka. Han anser också att chanserna är goda att vinna då endast 60 herrar och 60 damer får delta (i Majors ställer 156 herrar upp). Dessutom är det långt från världens 60 bästa golfare som ställer upp då många länder i sann olympiska anda ska vara representerade. Eddie The Eagle-varning.
OS-golfen 2: caddie eller ej?
Johan Lindeberg tog i sin krönika i tidningen Golfbladet upp ett intressant perspektiv när det gäller OS-golfen: ska caddies vara tillåtna? Egentligen är det märkligt att resonemanget inte förs på bredare front inom golfen, för idag kan en bra caddie vara helt avgörande när det gäller att vinna en tävling. Det är hon/han som numera fattar de flesta beslut om vad som ska göras, spelaren svingar bara som hon/han nött in på rangen. Hade vi själva haft en duktig caddie är vi övertygade om att vi hittat fler av våra utslag.
Bättre golf med en hjärnhalva
Den som följer PGA-golfen har sett hur Jason Day blundar och fokuserar inför varje slag, för att visualisera vad han ska göra. I en artikel i Golf State of Mind utvecklar man vad han faktiskt håller på med; att inför varje slag mer eller mindre stänga av vänstra hjärnhalvan – där analyserandet/grubbleriet sker – och ge fritt spelrum för den kreativa och känslostyrda högra hjärnhalvan. Själva har vi en teknik där vi inte ens behöver blunda för att lira med båda hjärnhalvorna avstängda.
Skum syn på fairway.
Skummet på fairway och skillnaden mellan brutto- och nettoscore?
Vår eminenta expertpanel får kontinuerligt in frågor från våra nyfikna prenumeranter. En gäller det där skummet som någon/några gånger varje säsong ligger i långa prickiga linjer längs fairway. Flera har gissat på att det är gödningsmedel, vilket är halvt rätt (själva trodde vi att det var raklödder från en slarvrakad kille på gräsklipparen). Eftersom gödningsmedlet är dyrt är det ett sätt för banpersonalen att ha koll på var de gödslat. Det är samma typ av skum som fotbollsdomarna numera ofta använder vid frisparkar – försvinner alltså av sig själv. Är det precis utlagt kan det vara svårt att på längre håll skilja prickarna från golfbollar. Dock märker du skillnaden när du slår ditt slag – eller inte.
Vi har också fått en fråga om vad som är skillnaden mellan mellan brutto- och nettoscore. Bruttoscoren är det sammanlagda antal slag du hade under rundan. Nettoscoren är när du dragit bort alla slag du inte är nöjd med. Det är inte ovanligt att vi själva har presterat rundor där den förstnämnda varit tresiffrig och den sistnämnda ensiffrig. Någon gång har vi gått runt på 0 slag netto, vilket föranlett rejäla handikappsänkningar.
Spretig spelstil och taskigt omdöme gör att våra utsända ständigt riskerar att ätas upp av svenskfientliga alligatorer.
9 tecken på att sista rundan närmar sig
Med semestertider är det många av oss som intensifierar vårt golfande. I ett längre perspektiv undrar du kanske hur många rundor du har kvar innan det är game over. Vi har tagit fram en unik lista med nio punkter som indikerar hur länge du har kvar att leva – läs och planera dina kommande rundor.
Nästa nyhetsbrev: vi avlivar myten om Norge som dyrt golfland
Till nästa nyhetsbrev, som kommer mitten av augusti, kommer vi bland mycket annat att testa de bästa banorna runt Oslo – och visar hur du kan lira dem för så lite som 250:-. Vi testar två strategiskt belägna hotell med toppbetyg, för runt 900:-/natten för ett dubbelrum med frukost.
På sista raden: ”The Swedish Dumber”
Svenskens fascination över nya ”appar” verkar obegränsad och produktutvecklare häller hela tiden nya över oss. Många är användbara, andra är obegripliga, rent av dumma. I den senare kategorin kvalar ”The Swedish Number” in. Avsändare är Svenska Turistföreningen och tanken verkar vara att ge utlänningar nyfikna på Sverige chansen att anonymt prata men en slumpvis utvald svensk i telefon. Enligt hemsidan snittar samtalen bara 2:53 min, vilket tyder på att förväntningar inte motsvaras. Vi fick tillgång till ett av de inspelade samtalen:
- Howdy, this is Brendan in Dallas, Texas.
- Jaaa, Holger in Halland here!
- Holland? Is that in Sweden?
- Jaaa!
- How are you doing, Holger?
- Good!
- That is mighty fine, Holger.
- Jaaa!
- Ehh... do you speak English, Holger?
- Jaaa!
- What else do you speak, Holger?
- I can spika brädor.
- Say what?
- ... What!?
- Good night, Holger.
- Good night, Brendan.
På sista radens semestertips: bra fotofejk
Tillhör du skaran som knappt har råd med mat för dagen för att du tvingas till stora semesterutgifter när du vårdar ditt varumärke på sociala medier? Lösningen stavas kreativitet – och det bästa är att du inte behöver ljuga, så länge du duckar frågor typ hur varmt det var i vattnet.
Sevelyn hoppar fallskärm över Dubai. OBS: bilden är ett montage.
På sista radens semestertips: inte lika bra fotofejk
Sevelyn Gat från Kenya drömde om att resa till Asien, men hade inga pengar. Istället redigerade hon in sig själv i bilder på berömda resmål, med tillräckligt dåligt resultat för att Internet skulle explodera med bilder där andra har redigerat in henne på än värre sätt (vår favorit är bilden ovan). Där kunde historien slutat, men en affärsman från Nairobi fick syn på bilderna på Internet och ville hjälpa Sevelyn, samtidigt som han säkert ville ge en känga till de som försökte förlöjliga henne. Så nu ska Sevelyn resa till Asien, på riktigt. Finns det hopp så finns det liv.
Bosjökloster.
Fyra skånska banor testade
På skånska sydkusten, mellan Trelleborg och Ystad, ligger Abbekås med 18 hål och bra träningsfaciliteter. Här hittade vi ett av de trevligaste övernattningsalternativen vi testat på en svensk golfklubb, med boende i personligt utformade rum och ett kök som langade fram förstklassiga måltider. Faktiskt kan vi inte erinra oss när vi senast åt så bra på en svensk klubb och alla gäster vi pratade med var toppennöjda – även om du ”bara” väljer pizza eller hamburgare är det stor chans att det är en av de bästa du satt tänderna i.
Banan är en hedbana som kan spelas från 4 265 upp till hela 6 436 meter. Första nio går mellan trädridåer i ett öppet landskap, andra nio är mer kuperade och tar dig på en estetisk rundtur genom gamla äppelodlingar. Många bunkersystem av brittisk modell vaktar framförallt greenerna och ger en del visuell linkskänsla samtidigt som de håller sorkdödare stången. Du ser inte havet från banan, men med rätt vindriktning hör du det även från klubbhusserveringen.
Abbekås var länge fruktad för sina många bunkrar. Numera har man lagt igen ett stort antal för att göra banan lättare, men det är fortfarande fler än på de flesta svenska banor.
Strax söder om Höör, i hjärtat av Skåne, ligger Bosjökloster med det vackra Bosjökloster Slott som granne. Klubbhusområdet är trevligt och en stor del av det göms under en av de mest magnifika ekar vi sett – den lär vara upp mot 1 000 år gammal. Under vårt besök var det en mycket trevlig tacobuffé på kvällen och packat på uteserveringen.
Banan har sex tees och kan spelas upp till 6 135 meter. De flesta hål kantas av höga trädridåer vilket ger skydd från vinden men också straffar sneda slag – dock hittar du nästan alltid bollen. Layouten är mestadels platt och lätt att gå, även om hål 5-9 bjuder på lite mer kuperat landskap. De gånger du inte har fri sikt fram mot fairway finns det periskop att titta i för att se om kusten är klar – precis som på många banor i Skottland. Vatten är egentligen bara i spel på 11-13 samt hål 18.
I nordligaste Skåne, mellan Hässleholm och Markaryd, ligger Wittsjö med en riktigt varierad och kul 18-hålare, så kul att vi faktiskt var sugna att gå en andra runda direkt på den första, om det inte varit för att vi hade ett möte bokat med Mr Falcon och Mr Pripps. Det som gör rundan så kul är att inget hål är det andra likt och att man aldrig riktigt visste vad som väntade på nästa tee. Första varvet kan det vara svårt att veta vad som väntar även när du står på tee, så se till att få med dig en banguide eller lira i samma boll som någon som är välbekant med layouten.
Banan är inte så lång, som mest 5 385 meter (par 71), och premierar den som ”tänker efter före”, samtidigt som den straffar den som använder mer muskler än hjärna. Två hål sticker ut extra mycket: 6:an är ett par fem som svänger två gånger och kräver bra slag hela vägen, vi har svårt att ens se proffsen gå in på två här. 17:e är en småländsk variant på sin namne på TPC Sawgrass, där det är mer vatten än gräs i blickgånget och där vi tror att många matcher avgörs av ren nervositet.
Malmö Burlöv välkomnar besökare med ett klubbhusområde som är lågmält trevligt. Genom anläggningens centrala läge kommer det många icke-golfare hit och äter lunch. Det är buffé som gäller, vilket ger dig chansen att testa lite av varje. Skulle det inte gå enligt planerna ute på banan finns ett imponerande ölsortiment att trösta dig med.
Banan är uppdelad på 27 hål där man alternerar vilka slingor som fungerar som dagens 18-hålare. Vad som kan ställa till det för den ovane är vinden – blåser det rejält, som det ofta gör här, rekommenderar vi dig att fundera på en omgruppering till en tee som ger dig mindre längdmeter. Vi gjorde inte detta och fick slita på trä-3 mer än vi hade föredragit. Samtliga greener var under vårt besök mycket bra, dock hade de nyare hålen (19-27) klart bästa fairways. Dessa hål är byggda med modern teknik och håller också upp bäst i blöt väderlek. Genom att de ligger mest öppet på anläggningen får du extra mycket att bita i här när det blåser.
Slingan1-9 är anläggningens trixigaste, med en hel del vatten och träd i spel. Detta kräver mer planering och precision i slagen, samtidigt som träden gör att vindarna dämpas något. 10-18 är ett mellanting mellan de två andra och är kanske den slinga som vi tror de flesta medelgolfare kommer att ha som sin favorit, i varje fall när det gäller layouten. Här finns lite mer utrymme för snedslag samtidigt som du ges goda chanser att få spela i rejäl skånsk vind.