Golf och klosterliv

 

I Vadstena har du chans att ta en hel del kulturpoäng, utan att försaka golfen. Vi checkade in på Vadstena Klosterhotel & SPA och lirade golf på 18-hålaren i staden.

Vadstena är en småstadsidyll vid Vätterns östra strand, strax söder om Motala och 20 minuter norr om E4:an, med avfart strax väster om Mjölby. Väl på plats är det omöjligt att missa Vadstena Slott och Vadstena klosterkyrka, som dominerar stadssiluetten.

 

Slottet. Nedan: Klosterkyrkan. Längst upp: Munkklostret,där du checkar in på Klosterhotellet.

 

Slottet är landets mest välbevarade av renässansmodell och i kyrkan konfirmerades såväl prins Carl Philip som prinsessan Madeleine. Biter inte detta på dig kan vi fylla på med att påve Johannes Paulus II var här 1989.

 

 

För oss är staden mest känd för sitt medeltida kloster, planerat och ritat av Heliga Birgitta och invigt 1384. Här levde såväl munkar som nunnor en gång i tiden och även om de förväntades leva åtskilda var det enligt vad som framgår av bevarade skriftväxlingar inte helt rajtantajtan-fritt när de umgicks utanför murarna. Den religiösa verksamheten upphörde 1595 men är sedan 1935 igång igen. I dagsläget utgörs den av en handfull nunnor från flera olika länder, ledda av en abbedissa.

 

Fina promenadvägar längs Vätterns strand.

 

Jaha, tänker du, hur får jag då ut så mycket som möjligt av allt det här klostriga? Enkelt – du checkar in på Vadstena Klosterhotel & SPA . Inrymt i den Heliga Birgittas kloster och Birger Jarls furstepalats från 1200-talet bor och äter du här i några av Sveriges äldsta byggnader. Personalen är genomgående extremt trevlig och hjälpsam.

 

Interiör från Munkklostret, även nedan.

 

Hotellets hemsida är mycket informativ och i bokningsläget ser du direkt vilka datum som är mest förmånliga prismässigt. De 81 rummen är utspridda på flera byggnader och har stil, färger, möbler och detaljer anpassade efter respektive byggnads historiska bakgrund – alla typer av rum ser riktigt läckra ut och vi hade rejäl beslutsvånda.

 

 

En sak att vara uppmärksam på när du bestämmer dig för rum är avståndet till reception, restaurang och spa – detta står angivet vid informationen om byggnaderna. Tipset är att inte lasta ur bilen förrän du checkat in i receptionen i Munkklostret och vet var du ska bo.

 

Frukosten i Kungasalen. Ovanför: uteserveringen vid Munkklostret, med utsikt mot Vättern som blänker i solen.

 

Efter en del velande fram och tillbaka satsade vi på ett dubbelrum i Stora Klostergården. Det här innebar att vi efter att ha checkat in körde några hundra meter till en egen parkering. Till frukosten i Kungasalen hade vi en kort promenad genom klosterträdgården. Frukosten höll hög klass, oavsett om du föredrar nyttigheter eller onyttigheter. 

 

Stora Klostergården, en byggnad av modernare datum. Det gemensamma vardagsrummet.

 

Vårt rum var stort, ljust och rejält blommigt, inte minst när vi dragit för gardinerna. Möblemanget höll hög kvalitet rakt igenom och vi hade en stor uteplats med morgonsol. I badrummet hittade vi en bubbelbalja med allehanda finesser. Innan vi kom på hur man tappade upp vattnet lyckades vi få igång en ljusorgel såväl som musikkanaler. Ett handhavandetips är att ta det lugnt med badskummet, när vi väl rattade igång bubblorna vispade de till en rejäl cappuccino och vi hittade knappt ur baljan. Lösenordet till wifi var ”nunna1234”.

 

 

Restaurant Munkklostret (nedan) erbjuder en rejäl tidsresa. Här inrymdes redan på 1300-talet munkarnas sovceller och är du lite trött på att var och varannan numera har ett mikrobryggeri i vardagsrummet har du här chansen att dricka klosteröl i tidsenlig atmosfär. Under medeltiden var faktiskt Vadstena Kloster Nordens största ölproducent. Maten håller hög klass.

 

 

För den som inte vill bada i Vättern, Sveriges djupaste sjö och därmed säkert hyfsat kall året runt, finns ett stort och förstklassigt SPA, ett av de finaste vi sett i Sverige. Om du inte bokat ett spa-paket tillkommer en avgift för att nyttja faciliteterna här.

 

Vadstena GK ligger två km sydväst om staden och kom igång 1956 genom att mark röjdes i en gammal beteshage och greener klipptes fram. Sedan 1991 är det en 18-hålare, med en blandning av park- och skogshål. Restaurangmiljön är trevlig, men vi lyckades inte tajma in lunchen.

 

Hål 14 vid inspel och bakifrån. Mannen till vänster gör inte en Hitlerhälsning utan en gammaldags dropp.

Som många andra banor på eller i anslutning till Östgötaslätten är layouten en platt historia som erbjuder en bekväm promenad. Vatten är i spel på flera hål men framförallt kan vinden vara en faktor att räkna med, inte minst på de hål som ligger på den riktiga Östgötaslätten.

 

Hål 9 med klubbhuset i bakgrunden. Hål 18 med klubbhuset i bakgrunden. Interiör restaurangen.

De ursprungliga hålen känner du igen på att flera av dem har magnifikt stora ekar som kan trilskas med din spellinje men som verkligen höjer den visuella upplevelsen. Tycker du att de är i vägen kan vi bara konstatera att de var på plats runt 600 år innan du dök upp.

 

För den ornitologiskt intresserade finns det fina fågelsjöar i närheten och under vår runda i mitten av september flög högljudda tranor hela tiden över oss på väg söderut – häftigt.

 

Öppningshålet. Nedan: korthålet 7 samt greenen på hål 12.

Det finns fyra tees och du kan spela banan från 4 412 meter upp till 5 683, par 71. Några hål sticker ut. Öppningshålet för att det här finns extra många av de där läckra ekarna. Hål 6 för att likadana stora ekar gör dogleget rejält utmanande – antingen chansar du och genar vänster eller så spelar du säkert och får ett längre inspel.

 

Hål 7 är läckert litet korthål med vatten i spel. Hål 12 är det smalaste hålet på banan och om inte det räcker så står det ett stort träd i mitten på fairway där många vill landa utslaget. På inspelet har du vatten vänster om green. När du ska vidare gäller det att se upp så att du inte hamnar på hål 18.

 

Om 12 var extra smalt kompenseras du på 13 (ovan) som är extremt brett. Vi begriper inte riktigt vad folk haft för sig här, för hålet är indexerat som banans svåraste hål. Hål 15 var nog vår favorit, ett långt par 5 i form av ett spegelvänt ”S” som snirklar sig fram med vatten i spel på alla slag – ett hål som testar din förmåga att planera dina slag.

 

Läget för andraslaget på hål 15.

Banan har utvecklats en hel del sedan vi var här för många år sedan och var betydligt roligare att spela än vi minns. Även höghcpare kommer att ha en kul runda, så länge de väljer rätt tee. Du hittar fler foton från banan här.