Två förstklassiga banor och utsikt mot kontinenten

The National erbjuder två 18-hålare med chans till helt olika spelupplevelser. Vi kombinerade med ett hotell med riktigt fin utsikt mot den mäktiga Öresundsbron.

The National (tidigare PGA Sweden National) erbjuder en totalupplevelse av internationell toppklass, från klubbhuset och faciliteterna där till de två fina banorna, som skiljer sig rejält till karaktären – funkar allt som det ska bjuder de på chansen att spela helt olika typer av golf. Det finns alltså skäl att spela båda banorna. Måste du välja ska vi dock försöka leda dig rätt.

 

Avslutningshålet på Lake Course. Längst upp: Öresundsbron i solnedgången från vårt rum.

Vi checkade in på Malmö Arena Hotel, i Hyllie i Malmös södra utkanter. Härifrån hade vi kvartens körning till klubben och fem km in till centrala Malmö (tåget tar dig dit på tio minuter). Boendet funkar även om du ska spela golfen i andra riktningar från Malmö då staden har flest ringleder per capita i den motoriserade delen av världen.

 

Malmö Arena, med Malmö Arena Hotel i bakgrunden till vänster.

Hotellet är primärt byggt för att erbjuda bekväm och nära logi när det är stora evenemang på Malmö Arena, som ligger vägg i vägg. Rakt över vägen ligger Emporia, med 180 butiker och restauranger utspridda på nätta 93 000 kvm. Ingången till hotellet ligger vid den märkliga rondellfontänen som går under namnet ”Mother”, (”Kräkreflexen” hade varit mer beskrivande).

 

Inredningsdetaljer skvallrar om att vi är nära hockeyarenan.

Till Köpenhamn är det drygt tre mil och ska du över för att pimpla Gammeldansk kan du lämna bilen och ta tåget från stationen i Hyllie eller vid den stora handelsplatsen Svågertorp, halvtimmens promenad från hotellet. 

 

Hotellet har egen parkering inomhus (mot betalning), du kan hålla utanför medan du checkar in och sedan ligger infarten till garaget runt hörnan. Skulle det vara fullt där är det lika nära till Emporias garage, men lämna då inga värdesaker i bilen.  

 

Vårt första rum och hörnrummet vi bytte till.

Det finns hela 395 rum i flera olika kategorier. Vi hade bokat ett nyrenoverat ”Premium King”, men på plats omgrupperade vi till ett av rummen som ännu inte var renoverade, ett hörnrum med en rejäl portion vyer mot Öresundsbron och stora delar av kusten österut.

 

Stor och bra frukost, vi är ju i Skåne.

Höjdpunkten – i bokstavlig betydelse – med hotellet är skybaren på 16:e våningen. Här kan du ta dina aftergolf-öl med 360 graders utsikt. Vyerna mot den 16 km långa Öresundsbron är vid fint väder förstklassiga. Med tanke på hur platt terrängen är här nere är det inte omöjligt att du då kan skymta hoppbacken i Garmisch-Partenkirchen.

 

Skybaren och utsikten mot Turning Torso, landets mest skruvade höghus. Nedan: receptionen på golfklubben.

Flertalet av Malmös golfbanor ligger öster om staden, vilket i hög utsträckning beror på att Öresund är i vägen västerut. The National erbjuder som sagt två 18-hålare av helt olika karaktär: Links och Lake. Namnen skvallrar en del om vad som väntar, men ändå inte. Båda banorna kan spelas extremt långa, runt 6 800 meter. Gillar du inte blåst ska du sannolikt undvika att spela här mellan 1 jan och 31 dec.

 

Den här gången gav vi oss på Links Course. En del kan invända att en links ska ligga vid havet, men det är som vi ser det mest en bonus, för riktig links handlar primärt om underlaget, som ska vara hårt och stumt och premiera den som rullar in sina bollar lågt istället för att slå in dem högt, som i den vanliga ”target-golfen”. Links borde alltså passa vår sorkdödargolf bättre.

 

 

Vi var här och lirade en tidig aprildag, efter en kylig vår där de flesta banor fortfarande hade nattmössan på. Men Links Course var redan mycket fin rakt igenom. När värmen kommer växer ruffarna till sig och det blir betydligt tuffare för snedskjutare än under vårt besök.

 

Vi fick rejäl rull på det stumma underlaget och flyttade faktiskt bak en tee efter ett tag, helt tvärt emot vad vi brukar rekommendera för att få en kul runda. Layouten är inte helt platt, men du behöver inte ta med syrgastuberna – det skiljer 20 meter mellan högsta och lägsta punkten. Det här gör att du ser klubbhuset från hela banan.

 

På första tee ska du se till att få med dig en ”divot bag”, en liten påse med en blandning av sand och gräsfrön som du använder istället för att lägga tillbaka dina tovor (själva toppar vi ju alltid våra bollar, men vi tog med en bag för syns skull). Öppningshålet är ett kort par 4 och kan du bara ta dig förbi greenbunkrarna helskinnad får du en bra start.

 

Gorsebuskarna (ärttörne),  har blivit något av ett signum för linksbanor och blommar ganska länge på våren. Elakt taggiga, stoppa inte in handen utan att ha tryckförband i bagen.

Hål 8 har ett tvärsgående dike precis där de flesta vill landa sin driver. Samma sak händer på hål 11, även om du där inte ser diket från tees. Här blir det dock jobbigare för den som lägger upp sig kort diket då hålet är ett långt par 5 uppför – ett flackt andraslag med mycket rull är vad som rekommenderas. På 14 ska du vara uppmärksam från tee; andraslaget slås från en svacka och många begriper inte att de ska vänta med att gå ner där förrän det är ledigt på green.

Lakes Course lirade vi en sommardag för några år sedan. Den är inte så blöt som namnet antyder, faktiskt är det bara på fem hål du har vatten i spel. Istället är det framförallt strategiskt placerade bunkrar som kommer att sakta ner din framfart, 74 totalt till antalet och även om det är färre än på Links är den totala ytan nästan tre gånger så stor. Det finns hela sju tees att välja på och här är tipset det sedvanliga, att flytta fram en tee från vad reptilhjärnan vill – rundan blir garanterat roligare då.

 

På hål 9 (fotot ovan) gör dock Lakes verkligen skäl för namnet: ett rejält långt par 4 där de flesta av oss ska försöka landa utslaget på en begränsad yta mellan bunkrar och det vatten som löper längs högersidan hela vägen från tee till green. Klarar du att placera utslaget väntar ett ännu svårare inspel, där ett tvärsgående dike dyker upp för att hjälpa till att störa dig. Hålet är indexerat som banans svåraste och vårt tips är att spela det som ett par 5, eller 6.

 

Hål 16 fram- och bakifrån.

De avslutande tre hålen är också mycket fina och samtliga har vatten i spel. 16 är nog vår favorit, inte minst för att det är vackert med sina träbroar och vatten som korsar fairway vid inspelet. Hål 17 (korthål) och 18 (par 5) erbjuder precis som hål 9 lika mycket vatten som gräs i spel – kul avslutning, inte minst i matchspel.

 

Om du nu bara har tid att lira en av banorna, vilken ska du välja? Har du aldrig spelat en linksbana kan det vara skäl att satsa på den. Annars tycker vi nog att Lakes är en roligare bana, inte minst för att den har flera hål där nerverna sätts rejält i spel – vilket säkert var främsta skälet till att Europatouren hamnade här istället för på Links 2014 såväl som 2015. Oavsett vilken bana du väljer kan du avsluta i baren, där det finns en bred uppställning öl. Du hittar fler foton från båda banorna här.