Skriv ut

 

Bolltjuvar på Royal Calcutta

 

Efter att ha rest runt i Indien några månader på 80-talet var det oerhört skönt att komma innanför murarna till Royal Calcutta. Här rådde friden, här fanns en bubbla av västerländsk ordning och reda i den kaotiska misär som Calcutta utgjorde på den tiden. Jag och min nyfunne spelpartner avböjde erbjudanden om caddies och beslöt att ägna tre timmar åt att strosa runt och bara prata västerländska vardagligheter.

 

Mitt första utslag försvann över stängslet och ut i morgontrafiken. Andraserven var felfri. Knappt hade bollen landat på fairway 200 meter framför oss när något frigjorde sig från skuggorna till höger. Likt tennisens bollkallar sprang han svagt framåtlutad. Inom loppet av sekunder var min boll infångad och försvunnen in i skuggorna på andra sidan fairway.

 

What was that about, fick jag ur mig till min spelpartner som såg lika förvånad ut. Så här fortsatte det och det blev snart uppenbart att varje hål sköttes av två killar som alternerade att sno bollarna och att sälja dem vid klubbhuset. På ett hål fick jag nästan tag i killen, men fick nöja mig med en av hans skor. Till slut gav vi upp och började slå ut med järn-8, för att ha en rimlig chans att hinna först till bollen. På ett par tre hål satt ett 20-tal killar runt pölen mellan tee och green. Helt klart skulle en boll förpassad till vattnet inte ha en chans att sjunka till botten.

 

Tillbaka vid klubbhuset erbjöds jag att köpa några golfbollar av en kille med bara en sko. Jag avböjde, men gav honom skon, vilket han tackade artigt för. Däremot var jag intresserad av att påtala mitt missnöje med klubbens uppenbara oförmåga att leverera en bra produkt till sina greenfee-gäster. Kanslipersonalen upplyste mig om att Mr Klubbdirektör var upptagen på sitt rum och under inga omständigheter fick störas. Jag stod på mig och snart var ett sådant där bråk som bara kan uppstå i Indien i full gång. På några minuter var rummet fyllt av indier som hade något att säga i ämnet. Efter ytterligare några minuter hade vi hittat en mängd nya saker att diskutera och ganska snart kom jag inte längre ihåg vad det var jag vill prata med Mr Klubbdirektör om.

 

Istället gick jag ut och bjöd killen som hade fått skon tillbaka på en öl. Han berättade att jag egentligen kunde ha behållit dojjan, för han skulle investera i ett nytt par för pengarna han fått för bollen han snodde av mig.