Sexpack Nicklaus till fyndpris
Är det golf och inte så mycket annat du är ute efter är de sex banorna ritade av Jack Nicklaus firma svårslagna. Vi har testat samtliga, alla med sin egen karaktär.
Lågkonjunkturen tog död på Polaris Worlds storsatsning söder om Murcia men sexpacket Nicklaus-banor lever kvar och håller fortsatt hög standard. Vem som äger banorna verkar skifta en hel del och vi har gett upp att länka till dem – du får helt enkelt googla. Ingen av dem är svår att gå.
Mar Menor från hotellet. Längst upp:Alhama öppningshålet.
Första banan vi satte tänderna i var El Valle, en läcker layout med klar ökenkänsla – trots 700 hus runt banan. Stora eroderade klipprester ger tillsammans med wasteareas banan karaktär. Skicket var under vårt besök mycket bra och greenerna var fenomenalt snabba – övningsputta med en löddrad tvål i badkaret. Många par fyra är rejält korta, men med välbevakade greener för att avskräcka den som vill prickskjuta från tee. Du kommer inte till klubbhuset efter nio. Det skulle finnas en ambulerande kiosk men var han var och ambulerade har vi inte en aning om.
Andra banan vi släppte loss våra precisionsverktyg på var Mar Menor. Även här är det mycket hus runt banan, men precis som på El Valle ska det till rejält dåliga slag för att du ska träffa något. Det brukar vi fixa. Banan var i bra skick rakt igenom även om greenerna var betydligt långsammare här. Första fem hålen och sista två är omgärdade av riktigt fina olikfärgade små hus vilket bidrar till golfupplevelsen. Däremellan är det lite si och så med de estetiska bidragen från bebyggelsen. Längan som löper längs vänstersidan på hål nio är direkt ful – håll dig på högerkanten. Hål 13-15 gör en loop kring en liten sjö och rent visuellt är det kanske dessa hål man kommer bäst ihåg efter rundan.
Hotellet vid Mar Menorbanan och vårt rum.
La Torre ligger vid ett stort hotell. Vid en första anblick ger banan, par 68, på sin höjd ett småputtrigt intryck. När vi väl spelat några hål upptäcker vi att det är en riktigt trevlig upplevelse med många bunkrar och en hel del vatten i spel. Raka järnslag är en betydligt klyftigare strategi än sneda drivar. Många fairways kantas av lägenhetskomplex, men de är vitfärgade och med lite kul vinklar och vrår, så det stör inte på något sätt upplevelsen. Mycket trevlig atmosfär kring klubbhuset och det finns också ett antal restauranger/pubar på krypavstånd, om det krävs påbackning för att glömma scoren. Här finns också en irländsk bar med karaoke – vad händer i världen!
Alhama är flaggskeppet i Nicklaus sexpack och den bana som ligger längst bort från där du sannolikt bor (ca sju mil). Det är en ”signaturbana”, vilket innebär att Jack Nicklaus himself har engagerat sig en aning eller mer i projektet. Vi kom hit första gången några veckor innan banan hade öppnat. Eftersom vi alltid toppar våra slag bedömde man att vi inte skulle göra någon åverkan, så vi fick testa en runda. Det här var alltså vår livs chans att få inneha ett banrekord, om bara bollarna räckte runt. Banan var när vi spelade ruggigt fin och helt klart hade någon slagit ihjäl stora spargrisen. Vi har varit tillbaka även efter Polaris konkurs och banan har varit nästan lika fin. Något riktigt klubbhus finns inte, och det är ju vettigt att de först och främst lägger pengarna på banan.
Saurines marknadsförs som ”ökenbanan” i Nicklaus sexpack – och så är det. Den färdigställdes efter att ekonomin hamnat i fritt fall, så all heder till dem att den blivit så fin. Tyvärr räckte inte pengarna till övriga faciliteter, så det är lite baja-maja-stuk över det mesta utanför själva spelet och någon vettig restaurang finns inte på klubben – men uteserveringen funkar utmärkt för en öl. Banan är mycket fin, med gröna fairways som omges av hård packad jord med små kvastliknande buskar. Visst finns det någon enstaka pöl här och där att slå bort bollen i, men om du är någorlunda nykter på de hålen är chansen stor att du kommer att spela samma boll från första tee till sista green. Layouten är nästan helt platt och lätt att gå. Några hål omgärdas av bebyggelse, färdigställd eller påbörjad och avbruten, med några spöklika byggkranar vars tjänster inte längre efterfrågas.
Hacienda Riquelme (ej att förväxla med en annan Hacienda-bana i området) ingår också den i Nicklaus sexpack. Inte lika fin finish som Saurines, men med fina bunkersystem hela vägen från tee till green där det verkligen gäller att planera sina slag. Har du lirat Vidbynäs mästerskapsbana utanför Södertälje (Sveriges bästa bunkerområden) kommer du att känna igen dig lite. Bakkanten på alla bunkrar är uppdragna, vilket gör att du ser dem tydligt men också att de är svårare att komma ur. Bebyggelse finns runt alla hål, men de stör inte på något sätt spelet, även om du är vinglig. Klubbhuset har riktigt fin spansk känsla, med uteplats mot innergården såväl som mot trädgården. Bra mat – här har du chansen till en av dina bästa after golfs i Costa Calida.
