Världsklassupplevelse på Sentosa Island

Tryck in fem miljoner människor på halva Öland och försök sedan hitta plats för 25 golfbanor – det konststycket har Singapore lyckats med och många av banorna är av mycket hög kvalitet. Vi har testat två av de bästa.

Redan första gången vi var i Singapore, mitten av 1980-talet, imponerades vi av hur väloljat allt fungerar. Tunnelbanan/SMRT är fortfarande en av världens bästa och mest pedagogiska; en förstagångsbesökare fattar direkt hur den funkar. En reseplanerare finns på en separat sida. Även från flygplatsen in till stan funkar t-banan utmärkt. Taxi är heller inte dyrt och enda alternativet om du ska till färjeläget i Tanah Merah för vidare transport till indonesiska Bintan eller Batam (båtar går också från Harbourfront dit du kan ta SMRT). På flygplatsen (en av världens bästa) finns gratis trådlöst nätverk.

 

Serapong (även längst upp och under), världsklassbana i ett av världens mest tätbefolkade områden.

För att ta dig hit från andra ställen i Asien är det numera flyg som är bästa och billigaste alternativet. Flera lågprisbolag med Air Asia som draglok erbjuder biljetter som är löjligt billiga och till skillnad mot i Europa är det billigt att få med golfbagen. Att ta sig hit från Europa är dyrare.

 

Singapore är ett mycket säkert ställe, vilket kan vara svårt att tro när du åker tunnelbana och hela tiden får höra att misstänkta föremål ska rapporteras. Den här i vårt tycke överdrivna rädslan för terroristdåd har gjort att det är svårt att hitta ställen där du kan deponera bagage om du t.ex. ska vidare med båt eller flyg efter en golfrunda. Färjeterminalerna har faciliteter för detta, i övrigt finns det några ställen som du kan googla.  

 

Singapore är efter Monaco världens mest trångbodda land. Därför kommer det inte att bli fler golfbanor här, snarare färre, för så fort markarrendena går ut lobbar starka krafter för att använda marken till nya bostäder, vilket naturligtvis är förståeligt även för en inbiten golfare. Flera av banorna ligger i närheten av flygplatsen, för att marken där tidigare ansågs olämplig att bygga bostäder på. Bristen på mark gör också att hotellpriserna är rejält uppdrivna, jämfört med Kuala Lumpur kan du räkna med att få två stjärnor mindre för dina pengar.

 

Tanjong, andrabanan på Sentosa. Hög klass men ändå ett klart alternativ B på Sentosa. Ovanför: Serapong.

Att det ligger två banor på superkommersialiserade Sentosa Island (mindre än Södermalm och med fem miljoner besökare om året) – och att de dessutom breder ut sig över nästan halva ön – kan tyckas häpnadsväckande men har sin förklaring i att golfen var först ut när myndigheterna ville exploatera ön tidigt 1970-tal. Då var det färja som gällde från fastlandet, numera kan du välja mellan fotgängarbro, monorail eller kabinbana. Till golfklubben på Sentosa är det lättast att ta taxi. Alternativet är att ta buss nr 3 från monorailens slutstation på Sentosa (alla transporter är gratis när du väl är på ön).

 

Sentosa Golf Club har två banor och Singapores bästa klubbhus, ett av de bästa i hela Asien. Allt är förstklassigt här, singaporianerna sköter sin golf lika effektivt som de sköter allt annat. Omklädningsrummet har allt du kan tänkas önska, inklusive massagefåtöljer som även knådar händerna. Ingen annan klubb i Singapore har medlemmar från så många länder och det gör att restaurangen har en minst sagt omfångsrik meny – maten är dessutom mycket bra och prisvärd. Till ölen kan vi rekommendera Crunchy Fish Skin, smakar betydligt bättre än det låter.

 

 

Drivingrangen har ett tak på hjul för att det alltid ska finnas skugga. Ute på banan finns det t.o.m. stora fläktar uppsatta på vissa greener, säkert för att hålla greenerna svala men även skönt för golfare. Caddie, som är av det manliga könet här, är inte obligatorisk – jag körde utan och tycker att det fungerade bra på båda banorna. Du kommer att se en hel del påfåglar under rundan, en krabat som också fungerar som klubbens logga. På parkeringen varnar man för att hannarna under parningstider kan skada lacken på bilarna – de tror att den egna reflektionen är en rival.

 

Den främsta banan – Serapong – är en av de skickmässigt bästa du någonsin kommer att lira. Den brukar tampas med Tanah Merah’s Garden Course (som ligger illa till när flygplatsen vill expandera inom en snar framtid) om att vara republikens bästa bana. Från lokala golfare har vi hört att Tanah Merah lever mer på sin blomsterprakt och att den skickmässigt inte kan mäta sig med Serapong.

 

 

Från första tee till sista green håller Serapong absolut världsklass. Tees var jämna som grönmålade marmorgolv och enligt medlemmarna vi spelade med är skicket alltid lika fint. Var på green du landar dina inspel kan avgöra om det blir en eller tre puttar. Många hål har vattenkontakt med vyer mot staden och världens näst största hamn. Första nio är bäst, med flera läckra hål som gör en cirkel runt en sjö och med öppet vatten på andra sidan.

 

Den andra banan – Tanjong – brukar också vara rankad i topp-5 i Singapore. Om du har för avsikt att spela även denna så börja här, annars kommer du bara att jämföra den med Serapong. Layouten här är lite mer kuperad men den är också mer lättspelad – vilket kanske förklarar att det under vårt besök faktiskt var fler som lirade här.

 

 

Samtidigt som greenerna är lika fina här är banan dock ett klart alternativ B om du frågar oss. Om du ser damer ta med sig handväskorna upp på green beror det på att aporna runt banan blivit allt listigare med åren – får de tag i ditt kreditkort är det inte uteslutet att du så småningom får en räkning på x kg bananer.

 

 

Inget besök till Singapore utan att besöka zoo. Här var man först i världen med att bygga en park på djurens villkor och det är underbart att se hur de här uppför sig precis som i det vilda. Första besöket, då parken bara var sju år gammal, fick jag rycka in och hjälpa till med utfodringen av en flodhäst. Skötaren gav mig en stock med bananer medan han gick ett ärende. Jag började skala bananerna en efter en och kastade in i gapet på flodhästen. När skötaren kom tillbaka tittade han frågande på mig, sedan tog han tag i hela stocken och kastade in i gapet på flodhästen – som säkert höll på att svälta ihjäl av mitt utfodringstempo.