Skriv ut

The Bobmen report: 11 maj 2014


 Hål 10 på Nacka GK vid lunchtid idag.

 

Vi har testat Nacka GK


Med en sving utan några som helst estetiska kvaliteter har vi en förkärlek för banor som bjuder på fina naturupplevelser och där man faktiskt anpassat layouten efter naturen och inte tvärtom. Nacka GK strax öster om Stockholm låter dig använda alla klubbor i bagen. Läs reportaget och se våra foton från rundan idag längre ner.

 


För er som funderar på att ta båten till golfen i sommar har vi lagt in en allmän artikel där vi testat de flesta nattfärjor som kan vara aktuella. Vi kommer i sommar också att testa en mycket annorlunda färjerutt till Tyskland via 18 hål i Litauen. Båten går från Karlshamn och för den som vill nöja sig med Litauen finns det färdiga golfpaket.

 

Billigaste vägen till kontinenten i sommar

 

Tyskland är en – såklart – välorganiserad golfdestination med riktigt fina klubbhusmiljöer. Dessutom kan du få med dig en årsförbrukning av öl till bråkdelen av priset du betalar hemma och därmed finansiera resan. Vi har räknat och det finns ett betydligt billigare – och smidigare – sätt att göra resan än att köra hela vägen genom Danmark.

Vi ville åka från södra Sverige lördag den 12 juli och hem veckan senare, lördag 19 juli. Vi satte oss framför datorn i början av april och började leta. Om vi skulle köra så mycket som möjligt – som vi antog skulle vara billigast – var det över Öresund och sedan färjan Rödby-Puttgarden (45 minuter) som gällde. Över Öresund kunde vi antingen ta bron (780:- tur och retur för personbil) eller färjan Helsingborg-Helsingör (810:- tur och retur). Rödby-Puttgarden kostade 1 170:- tur och retur. En kombinationsbiljett Helsingborg-Helsingör samt Rödby-Puttgarden tur och retur var märkligt nog dyrare än att köpa biljetterna var för sig. Lägsta priset för oss att ta oss från Sverige till Tyskland tur och retur hade den här vägen alltså blivit 1 950:-. Till detta kommer kostnaden för totalt 40 mils/fyra timmars körning i Danmark.

 


Efter att ha kollat alternativ upptäckte vi att Trelleborg-Sassnitz (4:15 timmar) erbjöd det ekonomiskt bästa. För så lite som 590:- enkel resa (personbil+5 personer) hittade vi enkelbiljetter. Det fanns biljetter från 390:-, men då är det mitt i natten. Ju tidigare du bokar desto billigare är biljetterna. Det här ger dig ett nästan halverat överfartspris jämfört med att köra själv – och du slipper dessutom fyra timmars bilkörning.


När det gäller golfbanor ligger Sassnitz bra till. Du når vår favorit Fleesensee (Europas största golfresort, men med intim atmosfär) inom bara två timmar och det är bara tre timmar till fina Amber Baltic i Polen. När det gäller ölinköpen vill vi påpeka att det är miljömässigt vansinne att hämta hem svensk öl. Satsa istället på lokala varianter, som dessutom är betydligt billigare än de importerade. Vi brukar öppna en burk för att smaka i affären och gillar vi inte den så köper vi bara den burken. En annan variant är att testa olika sorter på klubbar och restauranger innan du gör dina inköp. Du kan numera ta in så mycket alkohol till Sverige att tullarna istället har börjat kolla på maxvikten på bilen – så var försiktig där.

 


Levande semafor på Saujana i KL.

 

Uppdatering Kuala Lumpur

 
Kuala Lumpur har många världsklassbanor till vettiga priser och få ställen i världen erbjuder dig chansen att bo på riktigt fina hotell till så lågt pris. Oavsett var du är i Asien går det att göra en tripp hit för bara några hundralappar med något av lågprisflygbolagen som t.ex. Air Asia. Nu har vi varit tillbaka och lirat/omvärderat några banor vi satt tänderna i tidigare, bl.a. tipsar vi om att du kan skippa en av de mest välkända. Flera klubbar har höjt avgifterna på grejorna runt greenfeen. Att lira t.ex. Nilai Springs kostar i nuläget motsvarande 230 svkr för greenfeen vardag. Till detta kommer 160:- för golfbilen, 100:- för caddien och ytterligare 100:- i dricks till caddien. Är ni två delar ni på dessa summor då det är en caddie per bil i Malaysia (står bak på bilen). Då blir totalpriset för en runda på Nilai alltså 410:-. Är du ensam blir totalpriset 590:-, betydligt mer än vad det ursprungligen såg ut att vara. Några klubbar tar betalt per spelare för caddie. Du hittar våra uppdateringar längre ner på sidan.

 


 

En Blixt från förutsägbar himmel


Det var kul att se de helt respektlösa debutanterna Jordan Spieth och Jonas Blixt på Augusta förra månaden. Svensken förklarade från början att han inte var där för att se och lära utan för att vinna – och backade upp orden genom att i alla lägen gasa på för fullt. I en intervju efter första rundan fick han frågan vad som var bäst under debutdagen. Han bad att få tänka och efter att ha gjort så några långa tv-sekunder svarade han att han faktiskt inte vet. Hade Stenson eller Sörenstam fått frågan hade vi i vanlig ordning fått långa utläggningar som i vanlig ordning känts mer som pressreleaser än uppriktiga svar, informativt men förutsägbart – och småtråkigt. Hoppas Blixt fortsätter att vara sig själv och att han lyckas hålla sig undan amerikanska mediatränare. 

 


 

Test av hammarsvingen


Ett sätt att få fler att börja med golf är att göra svingen enklare. ”Hammarsvingen” har varit på tapeten ett tag och på nätet kan du hitta videofilmer där SVT såväl som TV4 har testat. Själva försökte vi oss på det här förra säsongen och eftersom vi redan har den traditionella svingen i oss var det inte helt okomplicerat, vilket vår grisslaktarsving förvisso inte heller är.


 

På sista raden 1: Peggen för dig som inte vill lem-na något åt slumpen

 

Inget område är för litet för golfens produktutvecklare och av och till dyker det också upp peggar som sägs kunna förbättra ditt spel. Själva fick vi syn på den här. Först trodde vi att det var en glasstrut. Sedan önskade vi att det var en glasstrut. Precis som alla peggar vi testat genom åren levererade även ”ståfräs-peggen” en kraftig slice och vi fortsätter vänta på en pegg som inte lägger hinder i vägen för vår fulla potential.

 

På sista raden 2: Att prata för döva öron

 

Under en runda i Spanien hade vi en charmig inhemsk dam i bollen. Precis som många golfare pratade hon med bollen, fast inte när den var i flykt utan när hon adresserade den. Egentligen är ju det vettigare än att prata med den när den är på väg, även om alla varianter är smått galna – bollar har ju inte öron för då skulle det vara ännu svårare att hålla en puttlinje. Att rundan inte gick enligt damens förväntningar var uppenbart, vart och vartannat ord var ”idiota”. Bollen verkade inte alltför upprörd över de hårda tillmälena. När det gäller att prata för döva öron (dock fotboll) finns en riktig blodtrycksraket på youtube.

 




 

Nacka GK: Spel- och naturupplevelse i symbios


Första gången vi lirade Nacka GK var 1999. Vi var helt nya på det här med golf och använde drivern i alla möjliga – och omöjliga – lägen. Klubben hade precis byggt ut till 18 hål och de nya hålen låg i Värmdö kommun. De gamla hålen låg i Nacka kommun, i ett naturreservat med alla dess restriktioner gällande trädfällning och annat. Hörde vi inget efter att vi slagit ut visste vi att vi var i Värmdö kommun. I Nacka kommun träffade vi alltid något av vad vi minns som triljoner träd som kantade vad vi minns som två meter breda fairways.

 

 

Sedan dess har vi mognat som golfare och insett att de roligaste banorna är de där du måste använda huvudet och planera ditt spel. Nacka har också mognat och klubben har på ett föredömligt sätt jobbat med att utveckla banan med hänsyn till naturen och är idag miljödiplomerade. Utöver hål två – som sannolikt kommer att göras om inom kort (man funderar på att dra öppningshålet mot vad som idag är tvåans green samt skapa ett helt nytt hål) – är det numera ganska bra med plats även för vingelpellar som oss och vi förvånades över hur många gånger vi faktiskt kunde brassa på med storbulan.

 

 

Under vårt besök idag var greenerna i strålande skick (enligt medlemmen vi lirade med är de alltid det numera). Flera hål är riktigt fina. Hål 10-12 är nytillskott och skulle mycket väl platsa på Hills i Göteborg. Mitt i landningszonen på tolvan finns en bunker som sannolikt är Sverige djupaste – kommer din fru/man inte hem från en runda på Nacka kan det vara läge att svänga förbi och ropa ner här. Hål tre gillade vi verkligen, ett kort par fem svagt dogleg med fin inramning och där det finns goda chanser att gå in på två.

 

 

Frågar du medlemmarna om det finns något tveksamt hål så lär de lägga sin röst på avslutningshålet, ett kort par fyra där spellinjen inte är helt uppenbar från tee och där precision är viktigare än längd. En högerskruv är långt ifrån optimal här och eftersom en majoritet av alla klubbars medlemmar är slicande högerspelare är det lätt att se varifrån agget mot det stackars hålet kommer. Med en banguide i handen (ingår i greenfeen) finns det dock inga ursäkter.

 

 

Sammantaget hade vi en riktigt fin dag på Nacka. Banan påminde oss mycket om vår gamla favorit i Halmstad, numera hädangångna Bäckavattnet. För den som vill ha en omväxlande golfupplevelse  i äkta svensk natur, med skog, sten, mossa, blåbär, och svamp, är Nacka svårslaget i Stockholm. Väl ute på banan är det bara fågelkvitter som hörs (det finns numrerade/sponsrade holkar överallt). Banan är relativt kort (5459/4695 från gul/röd) par 72, vilket gör den angenäm för höghcpare samtidigt som långtslående låghcpare har goda chanser att vaska fram några eagleputtar. 

 

 




 

Uppdatering Kuala Lumpur

 

Här kommer färsk info om några välkända banor i Kuala Lumpur. I vår huvudartikel om KL har vi nu testat 16 banor i Malaysias huvudstad.

 

Glenmarie – satsa på Valley Course

Tidigare har vi lirat Garden CourseGlenmarie, där EurAsia Cup, en matchspelstävling mellan Europa och Asia sanktionerad av Europa- och Asientouren, spelades tidigare i år. Många väljer att spela den för att man här får köra golfbilen på fairways, vilket du inte får på andra banan. Den här gången satsade vi på den andra banan: Valley Course. Öppningshålet (ovan) är rejält utmanande – ett par fyra med högt belägna tees där det gäller att passera vatten och navigera bunkrar hela vägen fram till green. Sedan rullar det på, i ett kuperat landskap med betydligt mer variation än vad som erbjuds på Garden Course. Påfallande ofta står du högt och slår neråt, vilket alltid får igång adrenalinet hos oss och gör oss till ännu sämre golfare.

Samtliga foton, även det ovan, från Valley Course:


Valley Course är den bana som är klart roligast att lira och också den mest utmanande – enligt oss och klubbledningen (att man väljer Garden för stortävlingar beror på krav från tourerna på saker som att publiken ska ha bra överblick och lätt kunna förflytta sig – därav att öppna layouter får mer stortävlingar än de kanske förtjänar). Greenerna är också alltid betydligt snabbare på Valley än på Garden. Lirar du bara en bana på Glenmarie är det enligt oss som du förstår ingen tvekan om var du ska lägga dina pengar. Det är samma greenfee på båda och med övriga avgifter kan det bli en del pengar. Undvik helger och försök gärna lira med en medlem – då är det halva priset.

 

 
Saujana – satsa på Palm Course eller ingen alls
Saujana är en av prestigeklubbarna i KL, med två banor och ett enormt klubbhus. Den här gången testade vi nyligen ombyggda Bunga Raya Course. Det här är en betydligt mer öppen och förlåtande layout än den andra, Palm Course, allmänt känd som Kobran för att den är så svår att tampas med.

 

 

Vi har lirat Bunga Raya tidigare och vårt intryck är faktiskt att de gjort layouten sämre, för att de ska få in ett övningsområde framför klubbhuset. Tidigare började och avslutade du rundan framför klubbhuset, nu tvingas du börja någonstans mitt ute på ett öppet fält och här har klubben missat det där med att man ”aldrig får en andra chans att göra ett första intryck”. För att göra en lång historia kort tycker vi att – om du ska lira Saujana – absolut ska satsa på Palm Course, som har mer personlighet och ”djungelkänsla”. Visst kan den upplevas svår för många höghcpare, men försök se bortom din score och ta in omgivningarna.

 

 

Samtidigt tycker vi, som vi var inne på vid förra besöket, att Saujana tappat greppet lite. Våra caddies under rundan på Bunga Raya var t.ex. mycket dåliga på att laga duffmärken efter oss och det brukar aldrig vara ett bra tecken på en prestigeklubb. Du kan få betydligt mycket mer golf på andra klubbar för dina pengar, vilket i mycket beror på att många japanska besökare sedan länge drivit upp priset på Saujana.

 



Nilai Springs – allt är förlåtet
Sista dagen beslöt vi oss för att ge Nilai Springs en ny chans, mest för att kvarteren runt klubben är trivsamma. Förra gången vi var där var greenerna i katastrofalt skick, som i Sverige i mitten av april, fast varmare. Den här gången var banan i riktigt bra skick. Man hade också fixat så att golfbilarnas framruta gick att fälla ner, så att du slipper dö av värmeslag.

 


Också Kota Permai
Vi kan inte låta bli att ta en runda på Kota Permai när vi är i stan, en av toppklubbarna där du får mest för dina pengar i KL och den klubb där vi nog helst hade blivit medlemmar om vi slagit ner bopålarna här. Den här gången lirade vi en helg, vilket vi egentligen inte rekommenderar (dyrare och mer folk) och det var rejält med folk på banan. Vi råkade ut för ett regnavbrott och det tog inte lång tid innan ölen sett till att det var hög stämning i klubbhusrestaurangen (speciellt ett sällskap fick bra drag under galoscherna och vi var glada att de inte var framför oss när spelet drog igång timmen senare). Kota Permai har en av de trevligaste layouterna i KL och har alltid varit i bra skick under våra besök genom åren. En extra bonus är att restaurangen serverar veteöl, guds gåva till golfare.

 

Nedan: Spelet startar efter regnavbrottet. De flesta klubbarna i KL har belysning på avslutningshålen, för att ge alla en chans att hinna klart när mörkret snabbt kommer.